Inlägg
Hans Rosling har skrivit en intressant gästkolumn i DN om vikten av pålitlig och regelbunden statistik: Isande sommar. Här följer några centrala avsnitt (även om det förstås är bättre att läsa artikeln i sin helhet).
Riktigt otäckt blir det när medierna inte ens rapporterar. Följaktligen är det inte medierna som rapporterar den otäckaste nyheten denna sommar. Den nyheten finner jag på hemsidan hos Centret för is- och snödata i Colorado. Där har jag dag för dag följt hur polarisen denna sommar smälter i rekordfart. Nu är det öppet vatten från Atlanten till Stilla havet. Det tidigare rekordåret var 2007. Då var den istäckta ytan i slutet av sommaren bara 70 procent av genomsnittet under 1900-talets två sista årtionden. Efter 2007 följde dock tre år med lite större istäckta områden. Man började nästan hoppas att klimatskeptikerna skulle ha rätt.Här nedan kan ni betrakta en graf över det aktuella isläget. Som ni kan se har isutbredningen de senaste dagarna hamnat över 2007 års nivåer. Tack och lov. Låt oss hoppas att vi slipper ett nytt årsrekord.
Men i sommar bar det av i rekordfart igen. Isytan somrarna 2007 och 2011 ligger långt under slumpvariationen under tidigare årtionden.
[...]
Förra veckan rapporterade SCB att den svenska nationalinkomsten vuxit med 5,4 procent under det andra kvartalet 2011. Rapporten kom en månad efter kvartalets slut. Anders Borg kan mysa över 6,4 respektive 5,4 procents ekonomisk tillväxt under de två första kvartalen 2011.
Men miljöminister Andreas Carlgren har ännu ingen aning om koldioxidutsläppen under 2010. Ministern tycks ha mycket is i magen. Till skillnad från Borg så mäter han CO2-utsläppen på årsbasis, och han väntar lugnt i 11 månader innan han får veta vart trenden pekar. Regeringen tycker uppenbarligen att pengar är minst tio gånger viktigare än klimatet.
Det finns mer som förvånar. Carlgren vill nämligen att Naturvårdsverket sänder utsläppsdatan till departementet i början av december, men medier, opposition och allmänhet får se siffran först den 14 december. Vad ska departementet göra med siffran under dessa 14 dagar?
[...]
Att regeringen är trög med utsläppsdata är trots allt förståeligt, men att oppositionen med det växande Miljöpartiet inte kräver snabbare rapportering är obegripligt. Vill oppositionen inte ha en datastyrd energidebatt? Data behövs när de uppenbara riskerna med kärnkraften ska vägas mot de lika uppenbara riskerna för klimatförändring från fossila bränslen. Sverige och Frankrike har ungefär dubbelt så mycket produktion av kärnenergi per invånare, och nära halva utsläppet av koldioxid, jämfört med Japan och Tyskland. Det är förvånande att kärnkraften diskuteras separat från klimatdebatten.
Tyvärr lär vi få ett dystert besked den 14 december: den ekonomiska tillväxten i Sverige har sannolikt skett till priset av ökade koldioxidutsläpp. Om det finns några politiska ungdomsförbund som tar sitt ansvar slipper vi vänta till lucia 2012 för att få veta vad som händer med utsläppen under 2011.
Rosling är en väldigt pedagogiskt skribent. Hoppas detta sätter bollar i rullning.
SvaraRaderaEtt annat tänkvärt citat från Roslings text:
"Under kommande år bör Sverige publicera CO2-utsläpp på samma sätt som BNP-data, helst vid samma presskonferens."
Rosling, som länge med sina grafer ( www.gapminder.org ) skänkt oss tröst avseende tillståndet i världen, har de sista åren även låtit sig omfattas av miljöproblematiken, det är bra även om det inte skänker samma tröst. Observera att man nu på www.gapminder.org kan följa CO2 utvecklingen de senaste 200 åren.
SvaraRaderaDet är lätt att sympatisera med det mesta i Roslings debattinlägg, men när han, med hänvisning till den snabbare rapporteringen av BNP-siffror jämfört med CO2-utsläpp skriver att "regeringen tycker uppenbarligen att pengar är minst tio gånger viktigare än klimatet" tycker jag att han drar väl stora växlar på detta förhållande. Att man väljer att mäta en storhet A snabbare och med noggrannare tidsupplösning än en annan storhet B behöver inte betyda att A anses viktigare än B; det kan räcka att A:s kortfristiga fluktuationer anses viktigare än B:s, vilket inte är samma sak. Om vi accepterar det keynesianska paradigmet är det viktigt för staten att hålla noggrann koll på konjunkturcykeln för att i varje ögonblick rätt balansera stimulerande och lugnande åtgärder på ekonomin. Jämför detta med CO2-utsläppen. Här finns mindre av värde för snabba beslut att hämta i kortfristiga data, ty nästan oavsett vad de senaste data visar så ändras inte på något avgörande vis det grundläggande förhållandet att vi önskar pressa ned utsläppen (detta i motsats till den delikata balansgången i styrningen av ekonomin). Och medan räntejusteringar och andra ekonomiåtgärder har snabba effekter, så handlar effekterna av våra CO2-utsläpp om vad som händer på 30, 50, 100 och 1000-tals års sikt. Hur mycket vi än ordar om att det är bråttom med utsläppsbegränsningar, så är månader och kvartal fel tidsskala att att ha bråttom på.
SvaraRaderaOlle Häggström,
SvaraRaderadet är riktigt, det vi gör idag avseende koldioxidutsläpp berör världen i kommande generationer. Skulle det innebära att det är något vi kan bortse från. Vill du mena att storheten B är mindre viktig därför att den inte berör dig och mig??
Helt rätt observation Olle H. Jag tror dock inte att Rosling är omedveten om det du tar upp. Det handlar mer om hans personliga debattstil: Han har genom åren lärt sig att han får mer uppmärksamhet och fler lyssnare om han använder lite satir, kombinerat med en lätt raljerande ton. Strikt faktamässigt kan det då svaja lite mer än om han skulle hålla en mer akademisk, saklig och "torrare ton."
SvaraRaderaHur debatterar man ett ämne som har så intensiva vetenskapliga koppligar, utan att göra avkall på korrektheten, om man vill nå ut till så många som möjligt?
Olle H: Övertygande! Kanske kan ett annat slags skäl tala för mer frekvent publicering av statistiken dock. Tätare publicering ger fler tillfällen att ställa ministern och regeringen till svars för frånvaro av klimatåtgärder. Ju viktigare ett samhällsproblem är desto fler och frekventare mekanismer för att konfrontera makthavarna rörande vad de gör och inte gör bör det finnas.
SvaraRaderaLBt 20:00
SvaraRaderaSvar nej. Du läser slarvigt.
Olle H,
SvaraRaderavi kommer till olika resultat, jag tycker din analys är slarvig.
Omedelbara åtgärder har effekt, bara inte på oss.
LBt 10:49
SvaraRaderaJag är lika angelägen som du om så snabba åtgärder som möjligt för att få ned koldioxidutsläppen. Min enkla poäng 16:28 var att blixtsnabba data om det senaste kvartalets utsläppsnivå inte är särskilt avgörande för bedömningar om vilka åtgärder som är lämpliga.
Olle H,
SvaraRaderaRosling efterfrågar just inte blixtsnabb data. Men låt oss inte träta om detta, vi har gemensamma intressen :-)
Jag tycker Rosling pekar på vikten av att upprätthålla fokus och inte låta miljöfrågan somna in i ett perspektiv om 30, 50, 100 och 1000-tals år. Att regeringen inte hanterar utsläppsdata prioriterat kan tyvärr tolkas som att man inte betraktar frågan som prioriterad.
Men omedelbara åtgärder har effekt. Att avstå från omedelbara åtgärder har också effekt. De miljöstörningar vi nu upplever är effekten av tidigare försumligheter och dessvärre kommer vi att leva med växande störningar i ytterligare 30, 50 eller 100-tals år på grund av dessa försumligheter och som när de utfördes var omedelbara.
"Efter 2007 följde dock tre år med lite större istäckta områden. Man började nästan hoppas att klimatskeptikerna skulle ha rätt."
SvaraRaderaHär tycker jag han är onödigt välvillig mot de s.k. skeptikerna. Räknar man volym har det fortsatt rakt nedåt. Att se hopp i fluktuationer för ytan under ett fåtal år är inte rationellt.
Om det är någon jag saknat i klimatdebatten så är det Rosling, han fanns där inte för ett par år sen när han blev världskändis, men nu är han där. Och man kan kan inte samtidigt orka med allt så jag har full förståelse.
SvaraRaderaVi som är bekymrade om framtiden välkomnar dig som vet så mycket om den tid som gått, du kommer naturligtvis att som alltid fokusera på väsentligheterna och bortse från det triviala.
"Man började nästan hoppas att klimatskeptikerna skulle ha rätt"
SvaraRaderaHoppas inte alla som "AGW-alarmister" detta? Ni kan väl inte mena att ni hoppas att de som tror att faran är överdriven har fel (hoppas jag)...
ConnyT, du tycker säkert att du fick in en dräpande poäng med din kommentar 10:10, men som var och en kan se bygger den på en billig sammanblandning mellan två betydelser av ordet "hoppas", nämligen "önska" och "anse att det finns visst hopp om". Givetvis önskar jag (liksom säkerligen också Hans Rosling och de flesta andra) att klimatförnekarna skall visa sig ha rätt om att klimatkänsligheten ligger långt under IPCC:s trolighetsintervall och att det inte är någon fara å färde med smältande isar etc, men något större hopp om att så skall vara fallet finns enligt min uppfattning knappast.
SvaraRaderaNu blir detta ett litet sidospår, men i min ordbok finns det bara en betydelse av ordet "hoppas":
SvaraRadera"hoppas" = "vilja att något ska ske"
Förstår inte riktigt vad du menar med olika betydelser av ordet...?!
Substantivet "hopp" är ett annat ord.
Trams, UffeB. Du kan inte inbilla mig att du inte förstår innebörden av uttryck som "nu kan man nästan börja hoppas att Malmö FF tar sig till Champions League".
SvaraRaderahoppas
SvaraRaderavilja att något ska ske; särskilt om faktorer man svårligen (eller inte alls) kan råda över, fast där man (nästan) tror att det kan bli sant
Jag hoppas att hon kommer imorgon.
Vi hoppades att vädret skulle bli bättre den här sommaren.
Betydelsen som beskrivs stämmer väl även då man googlar på ordet.
Så Olle H tolkning tycks vanligast.
UffeB får skaffa sig en bättre ordbok :)
SvaraRaderaDen svenska trenden är trots allt minskande CO2-utsläpp. Man kanske kan tycka att det borde gå fortare, men det går åtminstone på rätt håll. Kina däremot har en trend som pekar spikrakt uppåt, där har vi ett problem på global nivå.
SvaraRaderaKina gick om USA som största utsläppsland 2007. Redan 2009 släppte de ut hela 42% mer än USA! Visserligen ligger de fortfarande långt efter USA per capita men de ligger ÖVER Sverige per capita i siffrorna från 2009 och som sagt, trenden är rakt upp. Hur hanterar vi det?
Anonym 15 aug>>
SvaraRaderaVi kan ju börja med att ta med vår import av konsumtionsvaror när vi redovisar våra utsläpp. På det sättet lurar vi inte oss själva att tro att vi svenskar minskar våra CO2-utsläpp. Kanske kan detta leda till en större medvetenhet om att vår konsumtion fortfarande ökar, och att det ännu inte finns en absolut frikoppling mellan detta och vår miljöpåverkan, samt att en absolut frikoppling tyvärr är långt borta.
Vi kanske kan inse saker som att vi svenskar (i runda slängar, taget fritt från minnet) producerar dubbelt så mycket avfall per person som 1990, käkar dubbelt så mycket kött per person som på 80-talet och att vi för varje generation ger tre gånger mer leksaker till våra barn än generationen innan.
Utan denna medvetenhet blir det svårt att minska CO2-utsläpp och annan miljöpåverkan, i ett globalt perspektiv alltså.