13 sep. 2011

Diamantplaneter, klimatförändring och den vetenskapliga metoden

Uppmärksammar en mycket bra artikel i The Conversation skriven av Matthew Bailes, en av forskarna bakom upptäckten av diamantplaneten som väckt uppmärksamhet i pressen. Bailes jämför mottagandet av deras upptäckt och vad klimatforskare får utstå:
The attention we received was 100% positive, but how different that could have been.
How so? Well, we could have been climate scientists.
Imagine for a minute that, instead of discovering a diamond planet, we’d made a breakthrough in global temperature projections.
Let’s say we studied computer models of the influence of excessive greenhouse gases, verified them through observations, then had them peer-reviewed and published in Science.
Instead of sitting back and basking in the glory, I suspect we’d find a lot of commentators, many with no scientific qualifications, pouring scorn on our findings.
People on the fringe of science would be quoted as opponents of our work, arguing that it was nothing more than a theory yet to be conclusively proven.
There would be doubt cast on the interpretation of our data and conjecture about whether we were “buddies” with the journal referees.
Bailes påpekar vidare det viktiga, men allt för ofta bortglömda
It may come as a big surprise to many, but there is actually no difference between how science works in astronomy and climate change – or any other scientific discipline for that matter.
We make observations, run simulations, test and propose hypotheses, and undergo peer review of our findings.
Samt hur vetenskapen går framåt och dess universallitet
Of course we all make mistakes. But eventually the prevailing wisdom of the community triumphs and the field advances. It’s wonderful to be a part of that process.
...
In all fields of science, papers are challenged and statistics are debated. If there is any basis to these challenges they stand, but if not they fall by the wayside and the field continues to advance.
When big theories fall, it isn’t because of business or political pressures – it’s because of the scientific process.
Sadly, the same media commentators who celebrate diamond planets without question are all too quick to dismiss the latest peer-reviewed evidence that suggests man-made activities are responsible for changes in concentrations of CO2 in our atmosphere.
The scientific method is universal. If we selectively ignore it in certain disciplines, we do so at our peril.
Läs hela artikeln här!

7 kommentarer:

  1. Man kan alltså sammanfatta att om Bailes varit klimatforskare, skulle han och hans kollegor sett ut så här hela dagarna:

    http://myfacewhen.com/402/

    SvaraRadera
  2. Diamantplaneten, det låter ju inte så jätteseriöst...
    50-tals science fiction, var det ämnat att skänka trovärdighet till personen i fråga.

    SvaraRadera
  3. Jag tycker motorfots kommentar illustrerar vissa klimatförvirrares inställning till vetenskap på en utmärkt sätt.

    SvaraRadera
  4. diamantplanet, det är en oerhört svag spekulation.
    En vetenskapligt underbyggd gissning, den vetenskapliga grunden är mycket svag, men jag tackar Erik för erkännandet. Det säger mycket om mig och om honom.

    SvaraRadera
  5. motorfot
    Eftersom du avfärdar deras artikel så utgår jag ifrån att du har läst och förstått deras forskning. Det är väl inte så att du avfärdar deras forskning enbart baserat på din magkännsla?

    SvaraRadera
  6. Calle, diamantplaneten är en mediamagnet.
    Ett försök att få publicitet, det finns ingen vetenskaplig artikel bakom. Man hittade ett massivt objekt, bestämde att det måste bestå av kol (!?) och att den starka gravitationen pressat samman kolet till diamant.
    Detta är inte sant.
    Om det är resterna av en gammal stjärna, så:
    (a) behöver den inte alls bestå av kol, den kan bestå av sammanpressat helium tex, vetenskapen famlar bokstavligen i mörkret här, en möjlighet bland många är kol.
    (b) skulle det vara kol, så skulle kolet sammanpressas kanske en miljon ggr tätare än i en diamant, det blir något av en helt annat struktur än det vi definierat som diamant.
    (c) det är ingen "planet"

    alltså är det ghela bara en ren spekulation i mediauppmärksamhet som knappast uppskattas av seriösa forskarkollegor.
    Tyvärr tänjer en del forskare lite på sanningen i sin kommunikation med allmänhet och media för att få uppmärksamhet, ändamålen helgar medlen tycker man. I långa loppet blir detta förfarande skadligt för forskarvärldens trovärdighet.

    SvaraRadera
  7. motorfot
    "det finns ingen vetenskaplig artikel bakom"
    Det finns en vetenskaplig publikation bakom: Transformation of a Star into a Planet in a Millisecond Pulsar Binary.
    Det är en planet.
    I övrigt kan jag delvis hålla med dig.Slutsatserna är snarare spekulation inom vad som är möjligt utifrån observationernas begränsningar än väl belagda slutsatser.
    Men det är också en del av Bailes poäng. Att som astrofysiker möter han en positiv publik som gläds åt ny vetenskapliga rön. Kanske i bland väl okritisk.
    Som klimatforskare ifrågasätts ständigt kompetens, ärlighet och metod även bakom ytterst väl belagda resultat.

    Det är precis som du skriver olyckligt när forskare överdriver slutsatser på svaga grunder så som vi nyligen sett från Christy, Spencer, Michaels, Soon mfl. Sådant borde media reagera på.

    SvaraRadera

Tips: Använd gärna signatur när du kommenterar. Det underlättar samtalet