18 juli 2012

Experiment i geoengineering

DN berättar om två forskare från Harvard som planerar att genomföra ett experiment där en luftballong ska släppa ut sulfater på cirka 24.000 meters höjd ovanför New Mexico för att studera hur ozonlagret påverkas. Storskaliga utsläpp av sulfater har föreslagits som "geoengineerings"-metod: idén är att de ska reflektera den inkommande solstrålningen och på så sätt motverka uppvärmningen som orsakas av ökade halter av växthusgaser i atmosfären. "Geoengineering" (tyvärr ett svåröversatt uttryck) har dock flera nackdelar. För det första kan det ha oönskade sidoeffekter, såsom att skada ozonskiktet. Experiment i fråga syftade som sagt just till att undersöka detta, men det kan också finnas konsekvenser som är svårare att förutsäga. För det andra löser det inte alla problem, i synnerhet havens minskade pH-värde, som koldioxidutsläppen orsakar. För det tredje så måste geoenginering-operationerna pågå i många hundra år, ty det tar minst så lång för atmosfärens koldixidhalt att återgå till sina naturliga nivåer (dvs de från de senaste årmiljonerna). Därför tycker många att geoengineering är en dålig idé. Jag skulle snarare kalla det en desperat idé, som jag hoppas vi aldrig kommer att behöva överväga på allvar. Den riktigt dumma idén (som likväl har många förespråkare) är att fortsätta pumpa ut koldioxid och andra växthusgaser i atmosfären.

8 kommentarer:

  1. Pågår redan med aluminium-oxid sedan 1994 i Amerika/Storbritannien, 2007 Sverige samt övriga EU.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Kanske syftar Anonym på följande världsomspännande konspiration...

      http://en.wikipedia.org/wiki/Chemtrail_conspiracy_theory

      ?

      Radera
    2. www.geoengineering.se

      Radera
  2. Det finns två intressenter i detta,
    de forskare som menar att desperata åtgärder är nödvändiga därför att politisk handläggning inte längre kan hantera situationen och
    de marknadsintressenter som i detta ser möjligheten att skapa acceptens för fortsatt fossilt missbruk.
    Dessvärre talar verkligheten samt de tekniska och ekonomiska förutsättningarna för att detta så småningom kan komma att ske i stor skala.

    SvaraRadera
  3. Spännande ändå tycker jag, som kanske ändå kan leda till några nya värdefulla lärdomar?

    För tankarna lite grann till terraforming men som naturligtvis är väldigt mycket svårare. Tänk om man t.o.m. skulle kunna få bukt med den helt vansinniga växthuseffekten på Venus? Spekulativt som bara den, och kanske ren science fiction. Men SF kan ju vara kul...
    "To boldly go where no man has gone before!"

    SvaraRadera
  4. Angående översättningen av geoengineering, jag har hört uttrycket "planetär ingenjörskonst" användas. Vad tycks om det?
    Hälsningar
    Emma J.

    SvaraRadera
  5. Sorry, jag såg nu att "planetär ingenjörskonst"-översättningen redan har nämnts på andra ställen här på bloggen.

    Jag tycker i alla fall det är en intressant fråga hur olika parter (t.ex. länder) skulle kunna tjäna eller förlora på svavelutsläpp i stratosfären och man kanske skulle kunna grunda någon rolig spelteoretisk studie på detta? (Efter en snabb sökning ser jag att det redan är flera andra som har gjort det.) Men jag undrar om ett hot från t.ex. Bangladesh om att genomföra svavelutsläpp skulle kunna förmå andra länder att istället minska sina koldioxidutsläpp? Eller de kanske kan få någon ekonomisk kompensation i utbyte mot att avstå?

    SvaraRadera

Tips: Använd gärna signatur när du kommenterar. Det underlättar samtalet