26 maj 2013

Klimatkänslighet. En mindre uppmärksammad studie

Nyligen kom en studie kring klimatkänslighet som fick stor uppmärksamhet . Även vi i Uppsalainitiativet skrev om den. Nu var det inte den enda studien på området under senaste tiden.

En annan studie, Probabilistic projections of transient climate change, har gjorts om den så kallade transienta klimatkänsligheten. Denna studie fick dock inte samma uppmärksamhet. Kanske beroende på detta:

Our technique provides a rigorous and formal method of combining several lines of evidence used in the previous IPCC expert assessment of the Transient Climate Response. The 10th, 50th and 90th percentiles of our observationally constrained PDF for the Transient Climate Response are 1.6, 2.0 and 2.4 °C respectively, compared with the 10–90 % range of 1.0–3.0 °C assessed by the IPCC.

Eller med andra ord. Ingen förändring av klimatkänsligheten jämfört med 2007 års IPCC rapport förutom en minskning av osäkerheten.

8 kommentarer:

  1. Men..? Det här är väl en studie av vilken klimatkänslighet klimatmodeller har? Jag har svårt att förstå vad de håller på med egentligen, men som jag läser artikeln kör de klimatmodeller från Hadley Center (HadCM3) och deras slutsats rör alltså hur stor klimatkänsligheten är i dessa modeller.

    Den tes som många skeptiker driver är att klimatkänsligheten i klimatmodellerna är för hög. Blir lite av cirkelresonemang om man först konstruerar klimatmodeller med relativt hög klimatkänslighet och sedan analyserar modellerna och konstaterar att klimatkänsligheten är hög. Intressant nog drar heller inte författarna några större växlar på värdet på klimatkänsligheten, utan de fokuserar snarare på andra resultat som exempelvis storlek på aerosolforcing. Däremot verkar ni i er korta notis här ovan se denna artikel som stöd för att IPCC:s värde på klimatkänsligheten från 2007 står fast.

    Har ni inte hamnat lite fel här? Är inte detta ett ganska typiskt exempel på hur man tar något ur en artikel och tolkar det utöver vad artikelförfattarna själva säger?

    /Bengt Andersson

    SvaraRadera
    Svar
    1. Utan att ha läst mer än abstract så.... nej Bengt vart får du det ifrån?

      Radera
    2. Jag finner Bengt Anderssons kritik jättekonstig. För att tolka mångfacetterad och komplicerad empiri behövs modeller. Att ordet "modell" blivit till mer eller mindre ett svärord i klimatförnekarkretsar betyder inte att vi på UI behöver ansluta oss till deras pimitiva vetenskapssyn. Utan modeller ingen vetenskap.

      Direkt försåtligt är Anderssons påstående att det blir "lite av cirkelresonemang om man först konstruerar klimatmodeller med relativt hög klimatkänslighet och sedan analyserar modellerna och konstaterar att klimatkänsligheten är hög", med vilket han antyder att modellernas klimatkänslighet är något som modellerarna väljer fritt (griper ur luften), snarare än något som följer av modellernas på empiriska observationer baserade parametervärden.

      Radera
    3. Bengt A,
      Din iver att se allt som inlägg i en debatt mellan två läger gör att du missar huvudpoängen.
      Båda artiklarna är skrivna av välrenommerade forskare, de gör båda vissa antaganden och använder metoder som kan diskuteras för sina slutsatser. Den ena får uppmärksamhet i dagstidningar och till och med ledarsidor. Den andra förbigås med tystnad. Inte beror det i första hand på skillnaden i kvalité på arbetet utan att den ena säljer och den andra inte. Nyheter och förändring, speciellt sådan som engagerar, säljer.

      Den som vill bedöma forskningslägret bör söka mer än den mest uppmärksammade nyheten.

      Angående teser som "klimatskeptiker" driver så är de en soppa av alla möjliga (och omöjliga saker): "koldioxiden är mättad", "Atombombskurvan motbevisar forskarna", "Det går inte att mäta jordens medeltemperatur" bara för att nämna några nyligen gjorda påståenden.
      Själv vurmar du för solens inflytande (om jag minns rätt). Något som snarast kräver en hög klimatkänslighet för att ha någon som helst möjlighet att gå ihop med observationer.

      För övrigt konstruerar man inte in klimatkänslighet i modellerna. Klimatkänsligheten är ett resultat av de ingående delmodellerna för klimatsystemet.

      Radera
    4. "de gör båda vissa antaganden och använder metoder som kan diskuteras för sina slutsatser"

      Vilka är då dessa antaganden som resulterar i så vitt skilda slutsatser? Hur mycket skiljer det sig mellan studierna, givat att 1 C är ett slags golv där CO2 inte resulterar i några forcings alls?

      Radera
  2. Ja vid närmare eftertanke är nog mitt inlägg lite konstigt. "Fort och fel" kanske är en bra beskrivning. Ber om ursäkt för denna dikeskörning!

    Efter att ha läst lite mer om dessa två studier tycks det som att en väsentlig skillnad är att den första artikel (den i Natur Geoscience med lägre klimatkänslighet) använder ett nyare dataset på värmeupptaget i havet (Levitus 2012). Som jag förstår det innebär det ett högre värmeupptag av havet som alltså leder till att deras värde på transient klimatkänslighet blev lägre, medan jämviktkänsligheten (ECS) inte påverkas i lika stor utsträckning.

    Jag hoppas att det där blev någorlunda rätt, men jag tycker att de här studierna som bygger på Bayesiansk statistik är svåra att förstå sig på.

    /Bengt Andersson

    SvaraRadera
    Svar
    1. Här finns en ganska utförlig beskrivning av den typ av metodik som användes.

      Radera
  3. What are climate models missing?

    http://m.sciencemag.org/content/340/6136/1053.summary

    SvaraRadera

Tips: Använd gärna signatur när du kommenterar. Det underlättar samtalet