8 maj 2013

Varthän den globala uppvärmningen?

"The Yale Forum on Climate Change and the Media"  har en bra artikel av David Appell om "uppvärmningspausen". Här finns synpunkter från bl a  Trenberth, Pielke Sr, Santer och Pierrehumbert, och man tar upp frågor om klimatkänsligheten, om intern variabilitet som ENSO och PDO, om aerosoler, och om havens uppvärmning. Så här börjar den:

Is global warming slowing down?
Is the past 10 to 15 years — which have seen little net change in the average surface temperature of the Earth despite ever-larger carbon dioxide emissions — an indication that climate change will not be as bad as previously projected? That the atmosphere is less sensitive to carbon dioxide than many scientists have concluded based on their understanding of the scientific evidence? That the warnings from those in-the-know are overblown and the world can keep burning fossil fuels?
These questions, percolating for a few months in the blogosphere, came to a head with a recent article in The Economist questioning climate sensitivity — the amount of surface warming expected for a doubling of atmospheric carbon dioxide levels. “The climate may be heating up less in response to greenhouse-gas emissions than was once thought,” read the article’s tagline. “But that does not mean the problem is going away.”
The second half of that conclusion is certainly right. Even if climate sensitivity is somewhat less than the IPCC’s median value of about 3 degrees Celsius, atmospheric carbon dioxide levels are increasing exponentially, so a smaller value merely buys an extra decade or two until the same amount of warming is reached.
But is the climate less sensitive to greenhouse gases like carbon dioxide and methane than has been forecast?

4 kommentarer:

  1. Efter att ha läst den anvisade artikeln så slår det mig att förmodligen är ENSO,PDO osv inkluderade i beräkninggarna av IPCCs estimat av klimatkänsligheten. Det skulle kunna förklara varför de flesta vetenskapliga artiklar i ämnet efter 2010 skriver ned känsligheten till bortåt 2C (och lägre) snarare än 3C. Men att då skyndsamt samtidigt säga att detta inte ändrar något verkar vara helt känslomässigt baserat. Det är väl klart att detta ställer allt på ända! Vi lär inte nå 2 C ens under "business as usual" vilket är den magiska gränsen som man av någon underlig anledning satt som acceptabel. Mitigation blir poänglöst. /JPC Lindström

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är viktigt att komma ihåg att det finns många uppskattningar på klimatkänsligheten som inte beror på de senaste tiotals/hundra åren. Vi har t ex Making sense of palaeoclimate sensitivity från PALEOSENS-projektet som har tittat på betydligt längre tidsskalor.

      Radera
    2. Som Lars är inne på är det relaterat till hur man gjort för att komma fram till klimatkänsligheten... att en viss typ av studie kommer fram till lägre resultat än andra var redan känt. Att vissa kommer fram till lägre resultat nu än tidigare kan vara en fingervisning om att resultatet är något lägre (ej 2, närmare 3 min uppskattning) än tidigare... men man ska ta hänsyn till saker som att mer värme än man trodde gått ner i haven... förändringar hos aerosoler etc... inte helt solklart... vi får se vad IPCC kommer fram till mitt tips är närmare 3 i alla fall.

      Radera
  2. Ladies and Gentlemen

    Jeg prøver å følge med og orientere meg jeg også.

    Hvor er bemerkningene hen om at det synes å ha adskillig å si, i hvilket tidsperspektiv man ser tingene. 4 år er en valgperiode, og så har vi Partiets 5- års- planer. Det er kort-tids perspektivet. Så har vi Salomos tall, "Menneskets tall er 70, kun sterke mennesker lever til de blir 80." Det er Bestefars- perspektivet, storm of our grandchildren. Men så har vi de lengre perspektiver, de paleo- klimatiske perspektiver og horisonter.

    Hvis dere vil vite mer om dette, så skal dere dra til Oslo og se på Edward Munchs Auladekorasjon "Historien".

    I forgrunnen ser vi den lille gutten og den gamle mannen, en menneskelig levealder. Bak dem den store eika, den er meget eldre, ca 700 år, og vil overleve dem begge. Og bakerst, Oslofjorden, Istiden og landhevningen og 10 000 års perspektivet.

    Så jeg er interesserte i Hva og hvem beregner og innstiller man sakene og klimasensitiviteten for. Er det neste valgperiode ca 4-5 år? Eller er det Besteforeldreforeningen og Oljefondet og Folkepensjonen? Eller er det med henblikk på eventuelle paleoklimatiske spekulasjoner?

    SvaraRadera

Tips: Använd gärna signatur när du kommenterar. Det underlättar samtalet