13 nov. 2013

"Uppvärmningspausen" som försvann?

Diskussionerna om en "paus" i den globala uppvärmningen har baserats på en selektiv och tendentiös användning av statistik. "Skeptiker" har letat efter den längsta tidsperiod inom vilken HadCRUT-temperaturdata inte visar någon signifikant uppvärmning. En ganska meningslös övning. Nu ifrågasätts "pausen" från ett annat håll. I en rykande färsk artikel i Quarterly Journal of the Royal Meteorological Society hävdas det att HadCRUT4-data ger en missvisande bild av den globala medeltemperaturens utveckling sedan 1997. 

Det finns områden på jorden där täckningen av temperaturmätningar är låg, främst Arktis, Antarktis och delar av Afrika. Hur ska dessa områden hanteras när den globala medeltemperaturen ska uppskattas? HADCRUT väljer att helt sonika utelämna utelämna dessa områden, medan GISTEMP interpolerar mellan mätpunkterna där de är glesa. Att såsom HADCRUT ignorera vissa områden kan ge felaktiga värden om de utelämnade områdena har en annan utveckling än övriga jorden. Detta är fallet med Arktis, som är den region som värms snabbast.

Artikelförfattarna utvecklar en ny metod att fylla i saknade mätningar med hjälp av satellitmätningar och visar att denna metod bättre representerar temperaturutvecklingen än att utelämna områden. När den globala medeltemperaturens utveckling sedan 1997 beräknas visar det sig att trenden är ungefär 2 och en halv gånger så stor som i HadCRUT4. Någon "uppvärmningspaus" syns inte till. Artikelförfattarna har sammanfattat sin studie i en filmsnutt:


 Läs även kommentarer från Skeptical Science och RealClimate.

10 kommentarer:

  1. Om man tittar på den globala temperaturen, varför spelar det roll huruvida man extrapolerar saknade mätningar eller låter bli? Naivt känns det som att det borde kvitta, då en extrapolerad (i motsats till uppmätt) datapunkt inte skulle innehålla någon mer information än som redan finns i modellen.

    (Jag förstår hur tillägg av satellitmätningar kan göra modellen bättre, däremot)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Att låta bli är likvärdigt med att extra/interpolera alla saknade data med jordens medeltemperaturanomali. Om man gör så för ett område som har värmts upp betydligt snabbare än genomsnittet så kommer resultatet att vara missvisande.

      Radera
    2. Tackar, jag förstår. Det var ju ganska självklart när jag tänker efter.

      Radera
  2. OK hur skulle den globala temperaturserien se ut om man extrapolerade tillbaks till 1900-talets början?

    SvaraRadera
    Svar
    1. I och med att extrapoleringen gjordes med satellitdata så kan man inte gå längre tillbaka än vad man har satellitdata för, dvs till 1979 då satelliterna sköts upp.

      Radera
  3. Det här ser ut som ett väldigt gediget arbete. Att HadCRUT4 fortfarande inte har med de snabbast uppvärmda områdena har ju ofta påpekats, men att GISS har en defekt i havstemperaturerna var nytt för mig.

    SvaraRadera
  4. Judith Curry verkar inte vara särskilt imponerad:

    "So I don’t think Cowtan and Wray’s analysis adds anything to our understanding of the global surface temperature field and the ‘pause.’"

    http://judithcurry.com/2013/11/13/uncertainty-in-sst-measurements-and-data-sets/

    SvaraRadera
    Svar
    1. Artikelförfattarna svarar genomtänkt och sakligt i (den låååååååånga) diskussionstråden här och här.

      Radera
    2. Victor Venema, som forskar om homogenisering av temperaturdata, diskuterar Currys kritik.

      Radera
  5. Det är kul att Kevin Cowtan är kemist precis som Mats Almgren:
    http://www.ysbl.york.ac.uk/~cowtan/

    Detta visar att man inte behöver vara specialist på klimatvetenskap för att bidra till området, och även Svante Arrhenius ägnade sig ju främst åt fysikalisk kemi.

    Men man kan fråga sig varför IPCC inte har tagit hänsyn till det som Cowtan och Way kommit fram till. Att det finns svårigheter med mätningarna i polarområdena har ju varit känt länge. IPCC har ju en lång diskussion av uppvärmningspausen i den senaste rapporten och tar allvarligt på att den inte stämmer så bra med klimatmodellerna.

    SvaraRadera

Tips: Använd gärna signatur när du kommenterar. Det underlättar samtalet