Allt mindre havsis

 

Den 24 mars nådde den Arktiska havsisen årets största utbredning på 14,52 miljoner kvadratkilometer. Det är den minsta utbredningen som uppmätts. Årets maximum var just under fjolårets. Den lilla skillnaden tillsammans med det sena maximumet i år ledde till att medelutbredningen under mars var det näst lägsta som uppmätts.

Hur är det då med den globala havsisen? I samband med nyheter om Arktis minskande is brukar det från vissa håll påminnas om den "växande" Antarktiska isen. Det kan därför vara intressant att sammanställa utvecklingen av den globala maximiutbredningen, som inträffar i början av november, och minimi-utbredningen, som inträffar i februari. Resultatet syns nedan.

Slutsatsen är uppenbar. Jordens havsis minskar.

Årets arktiska ismaximum

Enligt NSIDC nåddes årets ismaximum i Arktis den 21 mars. Årets maximum är det femte lägsta som uppmätts, 14.91 miljoner kvadratkilometer.

Perspektiv på "återhämtningen" av den Arktiska havsisen

Årets isminimum i Arktis blev 5,1 miljoner km². En rejäl höjning från förra årets rekordlåga 3,4 miljoner km². Så som vi noterat har detta gett upphov både till direkt bisarra artiklar liksom underliga rubriker.

Det kan därför vara värt att sätta sommarens istäcke i sitt historiska sammanhang:

Medelutbredningen för sommarisen juli till och med september 1870–2013. Data för 1870–2008 är från the University of Illinois (Walsh & Chapman 2001 uppdaterad till 2008), observationsdata från NSIDC 2009–2013.

Grönlandsisen dag för dag hos NSIDC

Förra sommaren smälte det på 97% av grönlansisens yta under 11-15 juli. Är du nyfiken på vad som sker i år kan du följa utvecklingen dag för dag på National Snow & Ice Data Centers sida Greenland Ice Sheet Today.

Nytt isminimum i Arktis

Det ser ut som att havsisen i Arktis nådde sitt minimum den 16/9 och NSIDC har gått ut med en preliminär bedömning av minimumet. Utbredningen i år sjönk till 3,41 miljoner kvadratkilometer vilket är 760 000 km² lägre än förra rekordminimumet från 2007. Minskningen från förra rekordet motsvarar ytan på Sverige och Finland tillsammans eller 18% av isutbredningen vid minimumet 2007.

Arktiska havsisens utbredning enligt NSIDC.

Herslow plockar körsbär på Newsmill

Det är ledsamt att se Ernst Herslow på Newsmill upprepa den "körsbärsplockning" som genomsyrar rörelsen som förnekar att människan kan förändra klimatet och som vidare menar att om människan kan förändra klimatet så är det säkert bara bra, och som vidare hävdar att om det trots allt skulle vara farligt för någon att förändra klimatet, så är det säkert inte jag själv som drabbas och om det ändå är jag som drabbas så var det ändå inte mitt eget fel.

Körsbärsplockningen innebär att välja ut enbart de erbarmligt få undersökningar, de erbarmligt få forskare och det erbarmligt lilla statistiska urval som stämmer överens med den egna övertygelsen och sedan anklaga alla andra - som naturligtvis har fel - för att bedriva en komplott och konspiration.

Där det inte finns någon data som stämmer med den egna övertygelsen kan man istället hitta på. Herslow påstår att Arktis vinteris inte visar någon märkbar förändring för de senaste 30 åren. I själva verket saknas 1 miljon kvadratkilometer is. Den som inte märker en sådan förändring, kan säkert undgå att märka precis vad de vill.

Det är givetvis möjligt att Herslow har missförstått detta, och missförstått hur temperaturförändringen över tropikerna ser ut, men sammantaget ser det istället ut som att Herslow medvetet försöker måla upp en bild som inte stämmer genom att välja ut "rätt" data där det passar honom och upprepa felaktiga påståenden, där det passar bättre.

Jag hoppas innerligt att ingen verkligen tror att politiker skulle ha upptäckt den globala uppvärmningen före klimatologerna eller att kostnaden för att bygga bilar som inte går på bensin skulle vara större än kostnaderna för ett översvämmat Europa.

Jag hoppas även innerligt att ingen fortfarande tror att cigaretter är ofarliga, trots att det var så många som så länge sa att de var rent ut sagt hälsosamma för andningen och om inte hälsosamma så var de åtminstone inte farliga och om de var farliga så var det åtminstone inte ditt fel.

Ändå ser jag människor som röker och människor som tror att det går att argumentera bort det faktum att mänsklig industri har förhöjt den atmosfäriska koldioxiden med 100 ppm på 150 år och att vi vet mycket väl vad koldioxid i atmosfären har för effekt.

Uppdatering:

Med anledning av kommentarerna och diskussionen om isutbredningen före satellitmätningarna påbörjades lägger jag in diagrammet i IPCCs rapport som sammanfattar resultaten av forskningen kring detta.
Röd linje är isutbredningen kring sommarminimum och blå linje kring vintermaximum.
För mer information läs rapporten /Anders M

Värme och istillväxt i Arktis

Två av Stockolmsinitiativets förgrundsfigurer, Maggie T och Jonny F, har varit ute och plockat körsbär hos The National Snow and Ice Data Center nyligen. De gör under rubriken "Varning isen är tillbaka" ett stort nummer av att "isen återhämtar sig mycket snabbt" vilket de illustrerar med diagrammet nedan hämtat från NSIDCs nyhetssida om den arktiska isen den 10/11.

Vad de inte gör är att bry sig om bakgrunden till diagrammet trots att det finns en utförlig beskrivning av denna på samma sida. Man kan gissa varför då det där framgår:

• att det finns en välkänd förklaring till den snabba istillväxten som redan är med i dagens klimatmodeller (Se nedan för den spännande fysiken bakom).

• att varmare somrar hänger ihop med snabbare istillväxt under hösten.

• att årets isutbredningsminimum var det näst minsta sedan mätningarna startat, endast slaget av 2007, samt att avsmältningen i år, räknat mellan isens maximala utbredning i mars till minimum i september var den största hittills.

Vad händer egentligen
Att värma vatten kräver mycket energi. (Man säger att vatten har hög värmekapacitivitet) Denna energi finns lagrad i det varma vattnet och lämnar det när vattnet kyls. Innan en havsyta, eller en sjö, kan frysa på hösten måste vattnet nära ytan förlora sommarens värme. Ju varmare sommar desto mer värme finns lagrat i vattnet.
Hur snabbt vattnet förlorar värmen beror på temperaturskillnaden mellan vattnet och luften ovanför (Läs mer här). Men det varma vattnet värmer luften ovanför vilket dämpar utflödet av värme vilket hämmar tillfrysningen. När väl vattnet fryser avges också värme under övergången till is vilket även det värmer omkringliggande luft.
Man kan se effekten av detta i mätningar av temperaturen i Arktis. Figuren nedan visar temperaturökningen ovanför Beauforthavet som mestadels hade öppet vatten när isen började frysa igen under hösten. Vertikala axeln är lufttrycket i hPa med havsytan är längst ner. En minskning på 100 hPa motsvarar ungefär 1000 m i höjd. Horisontella axeln visar latituden med Nordpolen längst till höger. Färgerna anger temperaturskillnaden. De orange och röda områdena har förhöjd temperatur på upp till 7 grader på grund av uppvärmning från vattnet och isbildningen. (Ur NSIDC artikeln 10/11) Temperaturhöjningen minskar alltså istillväxten under höstens början. Skulle vattnet inte lagra så mycket värme skulle isen följa solen söderut under hösten när temperaturen minskar.
Istället sjunker temperaturen i atmosfären medan havet fortfarande är öppet tills havet förlorat så mycket värme att det kan frysa. När det sker minskar havets uppvärmning av luften vilket gör att tillväxttakten ökar snabbt. Hur fort det går en viss höst beror även på vädret under perioden då tillväxttakten beror förutom på temperaturen även på bland annat vindar och vågor. Hård vind med tillhörande vågor blandar vattnet och hindrar att ett kallt ytskikt kan bildas. Svag vind befrämjar istillväxt.

Alltså, snabb tillväxttakt är en effekt av ökad uppvärmning av havet under sommaren.