Osmakligt om Paris av Hakelius

Bara tio dagar har gått sedan de avskyvärda terrordåden i Paris. I dagens Aftonbladet har Johan Hakelius skrivit en riktigt osmaklig kolumn där han försöker dra liknelser mellan terrordåden och den stundande klimatkonferensen (COP21) i samma stad:

Om en vecka drar klimatmötet i Paris i gång. Efter att mordiska islamister skrämt slag på oss är det meteoro­logernas tur. Frågan är sällan numera om vi kommer att bli utplånade, utan snarare hur. Drunkna, eller torka? Kommer Sahara att dra sig upp mot Bergslagen, eller Nordpolen att dra sig ned till Polen?

Och lite längre ner:

Räkna med att tidningarna väl­lustigt kommer att rada upp alla möjliga sätt för oss att gå under på.”Så blir de yttersta dagarna: hela listan!”Det som intresserar mig är vad den här sortens budskap gör med vårt sätt att tänka. Hur möter man under­gången? Genom att ge upp hoppet? Passivt låta ödet ha sin gång? Kanske. Men det finns de som tvärtom får en kick av undergången.

Klimatmötet handlar inte om att ge upp hoppet. Tvärtom, det handlar om att försöka göra något åt problemet. Och det vi framför allt behöver göra är att bli mindre beroende av fossila bränslen. Det kan vi åstadkomma genom att producera energi på bättre sätt, och att använda energi klokare. Det kommer att ta tid, och därför har vi inte råd att bara sitta och vänta och hoppas på det bästa. Det finns naturligtvis bakåtsträvare som säger att vi inte kan göra något, som likt domedagsprofeter hävdar att civilisationen kommer att gå under om vi inte fortsätter med vår ständigt ökande fossilkonsumtion. Men för oss som tror på människans kreativitet och förmåga att övervinna hinder och som samtidigt känner ett moraliskt ansvar inför framtida generationer, så är det självklart att vi måste göra vårt bästa för att lösa det här problemet.
Hakelius avrundar med en riktig smaklöshet:

Det som skulle behövas, säger upphetsade aktivister, är någon som kunde peka med hela handen och reda ut saken.
Ett globalt undantags­tillstånd.
Jag skulle vilja kalla det ett klimatkalifat.
För i övertygelsen om att västvärlden är moraliskt förtappad och står inför yttersta domen, möts klimataktivister och jihadister. Och nu möts de i ”ljusets stad”. Stackars Paris. 

Hur kan man bara tio dagar efter terrordåden skriva något sådant? Hakelius har väl alltid varit något av en ytlig posör som verkar tro att man är djupsinnig om man är "politiskt inkorrekt", men att han skulle sjunka så här djupt hade jag inte förväntat mig.
Men om Hakelius får som han vill och vi inte gör något åt klimathotet, det är då som demokratin kan bli hotad. I en framtid med där ekosystem faller ihop och stora befolkningsgrupper tvingas på flykt, i en framtid när hoppet verkligen är ute och bara desperation återstår, då kommer det tyvärr att ropas på någon som kan peka med hela handen.