Inlägg
Idag har vi en debattartikel på SvD Brännpunkt. Här nedan följer en länkad version av hela artikeln.
_______________________
Nödrop från Filippinerna
På morgonen den
7:e november slog tyfonen Haiyan – eller Yolanda som den heter här på
Filippinerna – in i den östra delen av regionen Visayas. Vindhastigheten vid
mötet med land kan vara den högsta uppmätta någonsin. När stormen bedarrat var hela samhällen
förstörda, hus bortspolade och döda kroppar låg på gatorna. Vi har nåtts av fruktansvärda vittnesmål
från de drabbade områdena. Nödropen har hörsammats av flera organisationer som flugit dit förnödenheter
och personal: Rädda Barnen, Röda Korset, Läkare Utan Gränser, och flera FN-organ är på plats. Hjälpen har nu äntligen börjat nå de nödlidande.
Ett annat nödrop
om tyfonen har dock ännu inte hörsammats. Den filippinske delegaten vid det
pågående klimatmötet i Warszawa, Yeb Saño, talade i förra veckan känslosamt om de
konsekvenser av klimatförändringarna som drabbar hans del av världen. Med tårade ögon framförde han sitt tal. ”Vetenskapen
säger oss att klimatförändringarna kommer att betyda mer intensive tropiska
stormar”, berättade Saño. ”Vartefter jorden värms, värms även haven. Och
energin som lagras i vattnen vid Filippinerna kommer att öka intensiteten på
tyfonerna. Den trend vi ser nu är att mer destruktiva stormar kommer att bli
vanligare.”
Men kan man
verkligen skylla en enskild väderhändelse som tyfonen Haiyan på
klimatförändringarna? Både ja och nej. Extremväder har alltid förekommit och det finns gott om katastrofala stormar i
rekordböckerna från tidigare datum. Det går inte att koppla en enskild katastrofal storm som Haiyan till
klimatförändringarna, lika lite som det går att avfärda klimatförändringarna
med en enskild kall vinter.
Det vetenskapen dock indikerar är att risken för katastrofala tyfoner ökar med ökad havsvärme. Och det finns mycket värme i havet
utanför Filippinerna. Inte så mycket mer än vanligt i ytvattnet – det är marginellt varmare än normalt – men går man ner 100 meter så är temperaturen mellan
4 och 6 grader högre än vanligt. En tyfon får sin energi ur havet och brukar därför saktas ner av den omblandning
tyfonen själv orsakar då den rör upp kallare vatten mot ytan.
Tyfonen Haiyan passerade precis rakt över just de regioner vars djupare vatten värmts upp utanför Filippinerna. Samma fenomen kan enligt amerikanska National Oceanic and
Atmospheric Administration varit en av orsakerna till att orkanen Katrina kom upp i så katastrofal
styrka då den slog sönder New Orleans 2005. Även om ingen enskild väderhändelse
kan kopplas till klimatförändringarna så kan de allmänt uppvärmda haven härledas dit. Och det är från värmen i haven tyfoner
får sin energi. Det är därför man misstänker att katastrofala stormar av Haiyans magnitud kommer att bli allt vanligare.
Det är hög tid att ta gemensamt ansvar för vårt
jordklot och göra något åt de här klimatförändringarna. Det är inte vi som
drabbas av våra egna utsläpp utan fattiga länder som Filippinerna som drabbas
hårdast av utsläppen – fast de inte släpper ut i närheten lika mycket som oss i
den rikare delen av världen – Sverige släpper ut nästan sju gånger så mycket
koldioxid per person som Filippinerna. Vi behöver därför inte bara hörsamma det akuta nödrop från i det närmaste
utplånade städer som Tacloban och Guiuan. Det är dags att även lyssna till det andra nödropet, det om den långsamma krypande förändring vi i
den rikare delen av världen orsakar genom vår överkonsumtion av fossila
energikällor.
Vetenskapen har visat oss vad som är
problemet. Lösningen
måste dock vara politisk. Just nu möts världen i Polen för att förhandla
om ett nytt klimatavtal.
Det är hög tid att komma överens om åtgärder mot de höga utsläppsnivåerna.
Patrik Lindenfors
Docent i ekologi
vid Stockholms universitet, för närvarande bosatt i Manila på Filippinerna.
_______________________
Ni som undrar hur en stormflod från en sådan här tyfon ser ut kan se på nedanstående video.
