Det finns ett antal viktiga temperaturserier som ofta refereras till i samband med global uppvärmning. Här kommer en introduktion till dessa och konsten att mäta global temperatur.
Hur mäter man?
Till lands
Sedan 1700-talet1 har meteorologiska stationer mätt temperaturen och från slutet av 1800-talet finns det meteorologiska stationer världen över. Dessa stationer har registrerat dygnets maximitemperatur och minimitemperatur, från vilket man får dygnets medeltemperatur. I dag finns det ca 6000 stationer världen över. Dock är fördelningen ojämn och en viktig del av analysen är att kompensera för detta. Effekter av städers tillväxt och andra förändringar måste också analyseras för att få korrekta temperaturserier.
Till havs
Här mäts ytvattentemperaturen (skrivs ofta: SST) från fartyg och med hjälp av bojar i haven. Fartygsmätningar har skett sedan mitten av 1800-talet och från 1980-talet har ett ökande antal bojar tillkommit. Även satelliter används för att mäta ytvattentemperaturen. Förändringar i sättet att mäta har komplicerat situationen för havsmätningsserierna.
Med satellit
Förutom ytvattentemperatur mäts även globala temperaturen sedan 1979 även med satelliter. Fördelen med satellitmätningar är att de täcker hela jordytan och därmed kompletterar den ojämna fördelningen av mätpunkter för havs och markmätningar. Speciellt viktigt är det vid polerna även om det där finns problem med mätningarna baserade på de äldre instrumenten. Tyvärr är det en komplicerad process att mäta temperatur med satellit då man måste analysera värmestrålning från Jorden som passerat genom atmosfären. För de längre mätserierna behöver också noggranna kalibreringar mellan gamla och nya satelliter göras. Ett flertal problem har upptäckts och korrigerats under åren.
Temperaturtrend nedre troposfären 1979-2008, siffrorna anger grader per decennium
Normalperiod
I stället för att använda absoluta temperaturen2 i mätserierna används anomalin, det vill säga skillnaden mot medlet under en så kallad normalperiod. Denna period skiljer sig mellan olika serier så jämförelser mellan temperaturer i skilda serier måste ta hänsyn till detta. (Se tabell nedan) För trender spelar skillnaden i normalperiod ingen roll. Genom att använda anomalin för olika stationer i stället för uppmätt temperatur undviker man ett stort antal felkällor.
Kända serier
GISS är förkortning för Goddard Institute for Space Studies som i sin tur är en del av NASA. GISTEMP använder markstationer och satellitdata för havsytans temperatur (för äldre data används mätningar från skepp). Dessa analyseras så att bland annat effekten av städers tillväxt korrigeras. Även en interpolation mellan stationer görs. Det senare är viktigt för resultatet för områden med glest stationsnät.
Huvudtabell för globala temperaturer: GLB.Ts+dSST
Seriens startår: 1880
Normalperiod: 1951-19803
Climate Research Unit vid University of East Anglia har utvecklat dessa serier i samarbete med Hadley Center. HadCRUT3 inkluderar havet medan CRUTEMP3 endast land. Dataserierna använder månadsmedel från nära 5000 landstationer och havstemperaturmätningar från skepp och bojar. Analysen avslutas med en sammanställning av temperaturdata i ett 5x5 graders rut-mönster över Jorden. Rutor där data saknas lämnas tomma. HadCRUT3v är en version med kompensation för variationsskillnader i områden med olika många stationer.
NOAA NCDC
Serien från National Climate Data Center baserar sig på ca 4400 landstationer och en sammanvägd analys av flera olika havstemperaturobservationer (ICOADS). Analysen bildar ett rutnät av temperaturdata på 5x5 grader över nästan hela Jorden. Statistiska metoder används för att "fylla ut" områden med få observationer.
Seriens startår: 1880
Normalperiod: 1901-2000
Remote Sensing Systems analyserar satellitdata över globala temperaturen. RSS tillkom som en oberoende analysgrupp till UAH då det var viktigt att utreda skillnader mellan satellitdata och markdata som observerades i början (se mer nedan) och säkerställa robust information. Analyser sker av mikrovågsdata som återspeglar temperaturen i olika områden av atmosfären. Mindre justeringar har gjorts av analysrutinerna på grund av upptäckta problem. RSS exkluderar norr om 82.5 grader och söder om -70 grader samt de höga bergsområdena på grund av de mätproblem som är associerade med dessa.
National Space Science & Technology Center vid University of Huntsville Alabama var först att beräkna global temperatur med satelliternas mikrovågssensorer. De upprätthåller temperaturserier sedan hösten 1978. En kontrovers uppstod när UAH:s data under 80- och 90-talen visade en sjunkande temperatur tvärs emot de land- och havsbaserade serierna. 1998 upptäckte forskare vid RSS fel i UAH:s analysrutin och efter korrektion stämde dataserierna överens igen. Ytterligare en korrektion 2005 av ett upptäckt fel har gjorts och i dag är samstämmigheten mellan alla temperaturserier god. UAH använder mätdata från hela Jorden.
Huvudtabell för globala temperaturer: uahncdc.lt
Seriens startår: 1978 december
Normalperiod: 1979-19983
Omräkningstabell av anomalier
(Ungefärlig, då serierna sammanställs med olika metoder)
(Ungefärlig, då serierna sammanställs med olika metoder)
från\till GISTEMP HadCRUT DCDC RSS,UAH
GISTEMP -0.09 +0.02 -0.24
HadCRUT +0.09 +0.10 -0.15
NCDC -0.02 -0.10 -0.26
NCDC -0.02 -0.10 -0.26
RSS, UAH +0.24 +0.15 +0.26
För den som vill läsa mer om mätserier, analyser och de problem som debatterats rekommenderas:
Wood for Trees
Wikipedia
The Global Warming Debate:
The Temperature Record
Uppdatering: En ny beskrivning av GISTEMP och analys av temperaturserier: Current GISS Global Surface Temperature Analysis
Presentation av NOAA NCDC-serien samt svar på många vanliga frågor: NOAA’s Temperature Records:A Foundation for Understanding Global Warming
Uppdatering: En ny beskrivning av GISTEMP och analys av temperaturserier: Current GISS Global Surface Temperature Analysis
Presentation av NOAA NCDC-serien samt svar på många vanliga frågor: NOAA’s Temperature Records:A Foundation for Understanding Global Warming
2) Globala årliga medeltemperaturen är 14,4 °C
3) Perioderna anges som från och med januari - till och med december de angivna åren.
Vilka mätosäkerheter anges för fasta markstationer respektive satelliter? Ange enligt BIPMs modell med typ A, B och sammanvägd osäkerhet (95 % konfidens).
SvaraRaderaMotsvarande för beräkningsosäkerheterna av jordens medeltemperatur (särskilj temporal och spatial osäkerhet).