26 jan. 2010

Watts och det amerikanska historiska nätverket med väderstationer: en sedelärande historia

Anthony Watts driver världens förmodligen populäraste "klimatskeptiska" blogg, Watts Up With That. Hans stora projekt har varit att visa att det amerikanska historiska nätverket med väderstationer (U.S. Historical Climatology Network, förkortat USHCN) är opålitligt, och framför allt att placeringen av olika stationer och förändringar i deras omgivningar har resulterat i att temperaturuppgången i USA har överdrivits. Och om man inte kan lita på de amerikanska temperaturuppgifterna, hur kan man då lita på dem från andra länder?

Watts har tillsammans med en grupp frivilliga bedrivit ett ambitiöst projekt som kallas surfacestations.org, där man har undersökt och fotograferat hittills c:a 82% av alla stationer. Detta har resulterat i olika blogginlägg med bilder på mätstationer i närheten av luftkonditionerings-anläggningar och dylikt. Watts läsare har varit mycket roade av detta.

Men nu har en artikel av Matthew J. Menne, Claude N. Williams, Jr., och Michael A. Palecki vid NOAA/National Climatic Data Center kommit och förstört det roliga. Artikeln har titeln On the reliability of the U.S. Surface Temperature Record och kommer att publiceras i tidskriften Journal of Geophysical Research – Atmospheres.

Författarna har inte nöjt sig med att titta på bilder, utan har faktiskt gjort en ordentlig data-analys, i vilken de jämför stationer med bra läge (dvs som inte bedöms vara påverkade av olika störningar) och stationer med sämre läge utgående från surfacestation.orgs klassificering. De har även jämfört stationer med olika sorters mätutrustning. Vad de finner är att stationerna med sämre läge sammantaget uppvisar en något mindre ökningstrend än stationerna med bra läge1. Med andra ord: temperaturökningen i USA har inte överdrivits. Om något så har den underskattats. Detta är knappast vad Watts och hans läsare hade väntat sig.

Sensmoral: En bild säger visserligen mer än tusen ord, men den kan inte ersätta en ordentlig data-analys2.

1. Den mindre ökningstrenden verkar hänga ihop med att stationer med dåligt läge tenderar att ha elektronisk mätutrustning med termistorer som ger något lägre max-temperaturer än äldre vätsketermometrar. Att de elektroniska stationernas läge oftare klassificeras som sämre beror i sin tur på att de måste vara kopplade med kablar till avläsningsenheter (som befinner sig inomhus), och därför behöver anläggas nära byggnader.

2. Analyser verkar dock inte vara Watts starka sida. Se t ex hur det gick när han för två år sedan försökte analysera skillnaderna mellan de fyra globala temperaturserierna. Han missade att de olika serierna använder olika baslinjer för att beräkna anomalin.

53 kommentarer:

  1. Nu glömmer ni ett oemotsägligt faktum: Allt som befäster AGW-förespråkarnas position annulleras av Climategate och allt som går emot "skpetikernas" position likaså.

    Menne, Williams och Palecki har alltså automatiskt gjort sig skyldiga till intellektuellt övertramp, och är antagligen bara ute efter statliga bidrag (med vilka dem kan - detta är allmänt känt - köpa jacuzzis och golfklubbor utan att få sparken eller hamna i fängelse).

    Om detta nu låter ofantligt fånigt så vinner jag automatiskt med riposten "Climategate".

    SvaraRadera
  2. Resultatet från Menne et al är faktiskt förvånande om man sett foton från placering av mätstationer. Pielke Sr menar att Menne et al bryter mot god vetenskaplig praxis när de använder Watts material och publicerar innan Watts själv hunnit ut på banan (se här).

    Inressant i och för sig, men har inget med sakfrågan att göra. Pielke och Watts har hur som helst en artikel på gång också om detta. Borde rimligtvis bli svårt för dem att komma fram till en annan slutsats, men ska ändå bli intressant att se vad de skriver.

    SvaraRadera
  3. Bengt A,

    Watts har haft gott om tid på sig att publicera, och han har redan gjort en del påståenden i en Heartland-rapport (som naturligtvis inte är en vetenskaplig publikation). Sedan är det ganska lustigt att Pielke Sr klagar över att Watts inte fick vara reviewer till artikeln, med tanke på att reviewers bör forskare (det är inte Watts).

    SvaraRadera
  4. Lite lustigt av Pielke att i en post om "scientific courtesy" referera till stulna mail, kan man tycka.

    SvaraRadera
  5. Så med andra ord "Watts is hiding the decline" med tricket att vänta med publicering till 101% av mätstationerna är kartlagda för att vara på den riktigt säkra sidan..

    //Micke

    SvaraRadera
  6. Värmetransport från jordytan!,
    stämmer följande text tagen från http://sv.wikipedia.org/wiki/Solenergi , "Detta innebär att i snitt 49 % eller 168 W/m² av solenergin absorberas vid jordytan, för att senare stråla ut som svartkroppsstrålning. Detta värde varierar stort beroende på latitud och klimat."

    Är det inte så att ändrad markanvändning ger att solen i större utsträckning träffar "hårda" ytor i stället för skog, buskar, gröna ytor etc! - vilken påverkan har detta på värmetransporten - jag inbillar mig att en avsevärd skillnad erhålls i avdunstning och tillhörande latent värme - albedo ändras. Detta har man naturligtvis tagit hänsyn till i klimatmodellerna får vi hoppas.

    Klart är att en ökad mängd växthusgaser värmer jorden, frågan är hur mycket.

    Hur stor påverkan har en mindre aktiv sol vad avser den totala mängden vatten i den lägre atmosfären?

    SvaraRadera
  7. Bengt, jag insåg precis varför Watts "inte hunnit ut på banan". Han har nämligen författat en 111-sidig rapport för lobbyorganisationen SPPI. I rapporten kommenteras Mennes arbete på ett felaktigt sätt, så vitt jag kan se. Watts påstår att Menne bara undersökt de homogeniserade temperaturerna.

    Något försök till egen analys syns inte röken av, däremot är det gott om smutskastning och misstänkligörande.

    SvaraRadera
  8. Jag förstår inte vad Pielke Sr klagar på. Om man gör en databas, lägger ut den på webben och skriver att den får användas för forskning kan man väl inte komma och klaga när andra forskare gör just detta!

    På http://www.surfacestations.org/faqs.htm står det:

    "I'd like to use some of the photographs and data on this website, can I do that, and what credits/citations must I give?

    A: For mass media publications or for scientific research the policy is simple. A citation should be given both to the website/project designer and to the person doing the site survey."

    SvaraRadera
  9. Hej Mats!

    Det du är inne på nu, kopplingen mellan markanvändning, albedo och radiative forcing via multipla återkopplingar är ett extremt intressant ämne! Siffran på i snitt 49 % kan vara rätt, det beror lite på hur man räknar skulle jag vilja påstå. Som framgår av texten på Wiki beror den både på markytans albedo och atmosfärens/molnens reflektivitet. Markku Rummukainen ger en siffra på 30 % för molnen enbart (wiki säger 22.5%) i ett räkneexempel i sin rapport om Växthuseffekten som finns att hämta på SMHI:s hemsida i Meteorologi Nr 119, 2005. Att reflektiviteten (eller albedot) varierar för olika säsonger och latituder beror dels på att molnen förstås inte ligger jämnt utsmetade över atmosfären, men också på att albedo beräknas från både solvinkeln och underlaget, om det är snö, öken, skog av olika slag, hav osv osv. Engelska wiki har en bra sida om albedo som ger trovärdiga siffror för albedo för olika marktyper.

    Moderna klimatmodellerna modellerar mycket riktigt albedo både för atmosfär/moln och för varje marktyp som finns definierad i respektive modell, för den senare så vitt jag vet vanligen för våglängder från 400 till 2500 nm, med PAR (photosynthetic active radiation 400-700 nm) modellerat separat eftersom mängden ljus i dessa våglängder är viktigt för vegetationen.

    Science 320, 1444 (2008) hade en artikel av Bonan där han menade att förändringar i albedo från förändringar i skogstäcke är en förbisedd konsekvens av att nyplantera skog för att skapa kolsänkor genom att binda in atmosfärisk CO2 i vegetation. För att göra en lång historia kort var hans slutsats att man inte ska sträva efter att plantera mycket ny barrskog här uppe i norr eftersom nettoeffekten skulle bli att sänkningen av albedo skulle resultera i en uppvärmning av atmosfären som var större än en eventuell avkylning till följd av minskad CO2 i atmosfären och ökad evapotranspiration. Tropiska skogar däremot hade en stark negativ radiative forcing just på grund av sin höga evapotranspiration, precis som du skrev, men samtidigt konkluderar Bonan att det finns en hel del kunskapsluckor vad gäller känslighet för torka, och nettoeffekten för radiative forcing från interaktioner mellan bränder, aerosoler, molnbildning, småskalig avverkning, etc. Att nyplantera tempererade skogar skulle få liten eller ingen påverkan på klimatet.

    Mvh

    Mia

    SvaraRadera
  10. Ursäkta, siffran 30% i inlägget ovan är för moln, atmosfär och jordytan tillsammans, och inget annat.

    //mia

    SvaraRadera
  11. Tack för ditt svar Mia
    Jag är inne på att ändrad markanvändning leder till att gröna ytor blir hårda vilket även ger en konsekvens att latent värme går "förlorad" - avdunstningen från växter borde kyla luften och detta borde innebära stigande temp för dessa ytor?

    Finns det några siffror på ändrad totalnederbörd globalt sätt? - ökad medeltemperatur naturlig eller från växthusgaser borde ge ökad avdunstning från vattenytor, påverkar vatten- & luftföroreningar havens albedo?

    Intressant det du skriver om att olika växtlighet påverkar både vad jag förstår albedo och evapotranspiration - att isen nu till stora delar lagt sig i Östersjön borde vara en viktig parameter för vädret resten av denna vinter, det jag saknar är mer tillgänglig info för parametrar som påverkar väder och hur väderprognoser skapas etc - mer kunskap ger möjlighet till att fatta rätt beslut - i år är det valår till ny Riksdag - hur ska omställningen till nya effektiva bränslen gå till och hur snabbt ska detta gå - klart är att vi får en intressant debatt tex angående hur vår framtida el-energi och bränslen ska produceras etc

    SvaraRadera
  12. ErikS,

    Jag ser att titeln på "rapporten" av D’Aleo and Watts är SURFACE TEMPERATURE RECORDS: POLICY DRIVEN DECEPTION?

    Jag förmodar att de satte dig frågetecknet som en ""professional courtesy".

    SvaraRadera
  13. Mats --> Avdunstning och transpiration från växter kyler luften, det är sant. För att få nettot, om avskogning ger ökning eller minskning i temperatur, måste man räkna med alla tre faktorer ovan: kolsänkeaspekten, albedoförändringen och avdunstning+transpiration.


    När det gäller feed back-mekanismen med vattenångan så finns det inte entydiga resultat som visar en trend i global nederbördsmängd under det senaste århundradet, trots att mängden vattenånga i atmosfären mätbart har ökat. IPCC 2007 WG1 (The Scientific Basis) lägger ut texten om detta bland annat i kapitel 9.5.4:
    The increased atmospheric moisture content associated with warming might be expected to lead to increased global mean precipitation (Section 9.5.4.1). Global annual land mean precipitation showed a small, but uncertain, upward trend over the 20th century of approximately 1.1 mm per decade (Section 3.3.2.1 and Table 3.4). However, the record is characterised by large inter-decadal variability, and global annual land mean precipitation shows a non-significant decrease since 1950 (Figure 9.18; see also Table 3.4).

    Havens albedo påverkas troligen högst marginellt av förändring i atmosfärens sammansättning eller av föroreningar. Eventuellt påverkas atmosfärens albedo, men jag vet inte hur man räknar på det. Väder och väderprognoser vet jag inget om, SMHI kanske har något på sin hemsida?

    Jag ser också fram emot en tydlig debatt och att partierna klargör var de står i energifrågor etc. Får erkänna att jag varit ytterst måttligt intresserad av politik hittills (trots att jag regelbundet blir beskylld för motsatsen av mindre nogräknade debattörer..), men nu blir det nog dags att ta sig i kragen.

    Mvh
    Mia

    SvaraRadera
  14. Verkligen kul. Om detta kommer vi inte att få läsa borta hos Thauersköldskan ;-)

    SvaraRadera
  15. Att de som ligger bakom temperaturserierna i USA (NOAA/NCDC) kommit underfund med att deras eget arbete är alldeles förträffligt är väl inte så konstigt. Det är väl som att förvänta sig att Livets Ord kan ”bevisa” att Gud finns. Det kanske är bra att någon utomstående bör stå för granskningen. Vad tror ni?

    Det som är mest intressant tycker jag är att NOAA/NCDC anser att det är så viktigt att kommentera surfacestation.org’s arbete nu att de använder sig av ett kraftigt begränsat urval, 43% av data. Varför är det så viktigt för NOAA/NCDC att kommentera surfacestationprojektet innan det kommit välgrundad kritik från surfacestation?

    Med all säkerhet kommer det att komma en rapport om projektet och vi kommer att få veta mycket mer. Om man ska använda sig av försiktighetsprincipen så kanske ni bör vänta med att avfärda surfacestationprojektet tills alla fakta i målet är inne. Ni verkar vara väldigt ivriga att försöka hitta fel hos andra nu när IPCC skutan går på det ena grundet efter det andra. Eller misstolkar jag er skrivning?

    Tycker ni inte själva att det låter märkligt att NOAA/NCDC vid en ”ordentlig dataanalys” av dåligt placerade (deras egen definition) mätstationer skulle upptäcka att uppvärmningen i själva verket är större än vad som tidigare angetts.

    Är det rimligt att anta att det inte spelar någon roll för hur mätstationer är placerade när man ska mäta liten uppvärmning över lång tid? För det är väl det som Menne’s et als papper kokar ned till?

    SvaraRadera
  16. how about checking the facts? http://wattsupwiththat.com/2010/01/27/rumours-of-my-death-have-been-greatly-exaggerated/

    SvaraRadera
  17. Göran Rudling,

    Från artikeln:
    Nevertheless, to evaluate the potential
    impact of exposure on station siting, we formed two subsets from the five possible USCRN
    exposure types assigned to the USHCN stations by surfacestations.org, and reclassified the sites
    into the broader categories of “good” (USCRN ratings of 1 or 2) or “poor” exposure (USCRN
    ratings of 3, 4 or 5).


    Det var alltså Watts egen klassificering de har använt.

    Och slutsatsen man kan dra är att det är övergången från vätsketermometrar till elektroniska termometrar som har haft störst effekt.

    SvaraRadera
  18. Rudling,
    "Varför är det så viktigt för NOAA/NCDC att kommentera surfacestationprojektet innan det kommit välgrundad kritik från surfacestation?"
    Bra att du håller med om att Watts och surfacestation.org inte har lyckats komma med någon välgrundad kritik trots år av bloggar med bilder och anekdoter.

    Hur kommer det sig att du genast försvarar Watts nu när han och hans skuta gått på grund ordentligt? Eller har jag missupfattat dig.

    SvaraRadera
  19. Anders och Lars, jag tror att Göran Rudling menar att det är fel av Menne att dra slutsatser ifrån analyser av en begränsad del av data. Bättre då att som Watts dra slutsatser utifrån ingen analys alls.

    SvaraRadera
  20. Anthony Watts är ju inte precis svarslös...

    http://wattsupwiththat.com/2010/01/27/rumours-of-my-death-have-been-greatly-exaggerated/#more-15729

    SvaraRadera
  21. Det är alltid spännande att skriva svar utan att veta om de kommer fram, dvs publiceras.

    För att mäta temperaturer någorlunda korrekt är det viktigt att termometern placeras så att onödig påverkan undviks. Det är vi väl överens om.

    Surfacestationprojektet har haft som uppgift, korrigera mig om jag har fel, att kontrollera om termometrarna är placerade så att de rimligen kan mäta vad de sägs mäta, en svag ökande trend i temperaturen.

    När jag sett bilderna på ett antal termometrars placering har jag förvånats. Det tror jag att ni också gjort. Är det rimligt att tro att dessa termometrar mäter förändringar i global temperatur? Om man hade önska Jag har svårt att tro det. Så det handlar väl om vilka termometrar man ska ha med för att kunna mäta temperatur. Vilka krav ska vi ställa på en termometer och dess placering för att vi med någorlunda säkerhet ska kunna säga om temperaturen går upp eller ned.

    Roade mig för drygt ett år sen att titta på mätningar i Death Valley. Befolkningen är ca 200 personer och det har varit så över en lång tid. De korrigeringar som har gjorts för UHI på stationen ökar på uppvärmningstrenden. Märkligt. När golfbanan fick ett nytt mer omfattande bevattningssystem i slutet på 80 talet (om jag inte minns fel)ökade medeltemperaturen tack vare att minitemperaturen ökade. Det finns ingen korrigering för det. Det tycker jag är märkligt. Vi vill ju veta om CO2 ökar temperaturen, inte om golfbanor bevattnas. Långsiktiga trenden för stationen är att ingen ökning har skett.

    Personligen har jag svårt att tro att den enda station som jag har tittat på skulle vara den enda stationen i USA som är påverkad av närhet till en bevattnad golfbana eller annan förändrad landanvändning. Jag kan därför tänka mig att det finns mer yttre påverkan (UHI eller vad man vill kalla det). Så jag är skeptisk till mätningarna även om jag i dagsläget inte kan sammanfatta detta i en vetenskaplig artikel.

    Bara för att jag har upptäckt något som verkar märkligt i mätningarna av temperatur betyder det inte att NOAA/NCDC har ”fuskat” med temperaturmätningarna. Jag är lite skeptisk och tycker det vore bra om en noggrann analys gjordes. Watts projekt är en början som långtifrån är färdig.

    Tycker att det är tråkigt när skeptiker avfärdar saker utan att ha försökt sätta sig i frågorna. Tycker det är ännu tråkigare när ni gör det av det enkla skälet att ni påstår att ni är de som ”äger sanningen”. Om det var så skulle ni omöjligen skriva som ni gör. Tycker det vore bra om ni kunde plocka bort det ”rabiata tonfallet” i ert försvar av allt som IPCC står för. Granskningen av Phil Jones aktiviteter har visat att han dolt data på ett sätt som är brottsligt. Han kommer dock inte att få något straff pga underlig preskriptionstid. Vad tycker ni om Jones agerande? Och vad borde vara ett rimligt straff?

    Granskningen av Watts projekt har inte ens börjat. Han har ju inte slutfört projektet än, så hur kan det granskas i förtid. NOAA/NCDC har märkligt nog kommit ut med en granskning av något som ännu inte finns.

    Det kan vara så att Watts inte kommer fram till något med substans. Det kan också vara så att han kan visa att mätningarna i USA inte är tillförlitliga för ett ”klimatnätverk”. Kan vi inte vänta med att tala om Watts grundstötning tills hans båt har slutat att röra sig? Er trovärdighet ökar då. Att ni är skeptiska till Watts arbete tror jag att alla som läser denna blogg redan har förstått. Att ni är skeptiska till allt som ifrågasätter hypotesen om global uppvärmning pga CO2 har vi också lärt oss.

    Tycker ni inte själva att det är konstigt att ni riktar mer kritik mot Watts än ni riktar mot Pachauri och IPCC trots den senaste tidens avslöjanden. Jag vill i ert fall inte tala om grundstötning. Undrar bara, har ni GPS?

    SvaraRadera
  22. Anonym,

    Så Watts tycker att det var för få stationer? Detta är alltså samme Watts som i en rapport publicerad av tankesmedjan Heartland Institute utan någon data-analys hävdade:


    The conclusion is inescapable: The U.S. temperature record is unreliable.The errors in the record exceed by a wide margin the purported rise in temperature of 0.7º C (about 1.2º F) during the
    twentieth century. Consequently, this record should not be cited as evidence of any trend in temperature that may have occurred across the U.S. during the past century. Since the U.S. record is thought to be “the best in the world,” it follows that the global database is likely similarly compromised and unreliable.

    SvaraRadera
  23. Göran Rudling, du vill fortfarande inte kommentera de slutsatser Watts dragit utan någonsom helst analys? Jag tar de första ur rapporten jag länkade till tidigare:
    1. Instrumental temperature data for the pre-satellite era (1850-1980) have been so widely, systematically, and unidirectionally tampered with that it cannot be credibly asserted there has been any significant “global warming” in the 20th century.
    2. All terrestrial surface-temperature databases exhibit very serious problems that render them useless for determining accurate long-term temperature trends.
    3. All of the problems have skewed the data so as greatly to overstate observed warming both regionally and globally.
    4. Global terrestrial temperature data are gravely compromised because more than three-quarters of the 6,000 stations that once existed are no longer reporting.
    5. There has been a severe bias towards removing higher-altitude, higher-latitude, and rural stations, leading to a further serious overstatement of warming.
    6. Contamination by urbanization, changes in land use, improper siting, and inadequately-calibrated instrument upgrades further overstates warming.
    ...


    Angående Jones får rättsprocessen visa eventuell skuld. Om det visar sig att han agerat rättsvidrigt bör han förstås avgå.

    SvaraRadera
  24. Jag nämnde i mitt förra inlägg att jag tittat på Death Valley’s temperaturdata. Medeltemperaturen steg när man byggde om den närliggande golfbanan och förbättrade bevattningssystemet. Av de korrigeringar som jag kunnat se saknas en korrigering för detta. Det kan inte vara rimligt att temperaturdata som används för att påvisa ”global uppvärmning” inkluderar uppvärmning som beror på bevattning av golfbanor.

    Death Valley är en ”rural site”. Om data från Death Valley ingår i homogenisering av andra närliggande stationer ”förorenar” man andra stationers data med felen från Death Valley. Inte bra.

    Detta fel har existerat i 20 år och det kräver inte noggrann dataanalys för att se det. Menne et al på NOAA/NCDC har inte åtgärdat detta fel. De ägnar sig istället åt att försöka visa att Anthony Watts undersökning som ännu inte är klar inte är korrekt. Det är märkligt.

    Jag läser inte Anthony Watts rapporter, eller andra rapporter, som en taliban läser Koranen. För mig innebär surfacestation.org att det sannolikt finns fel i de temperaturdata som vi använder för att påvisa global uppvärmning. Watts rapporter uppfyller inte kraven på en vetenskaplig artikel (vi är väl överens om det). AGW forskarna bakom temperaturserierna möter inte heller kraven på vetenskaplighet. Data lämnas inte ut. Så vi är lite i ett ”vetenskapligt limbo” som datagömmarna skapat. Vi kan inte med någorlunda grad av säkerhet tala om vad den globala temperaturen är.

    Vad Watts säger (skriker i falsett) är att temperaturdata bör granskas av oberoende experter. Något som är omöjligt om temperaturdata inte lämnas ut. Läs Watts uttalande som ett inlägg i stil med ”Hallå, vi måste kolla stationerna noggrant så vi vet att de mäter den verkliga temperaturen”.

    Betyder detta att temperaturserierna är fel och att det fuskas. Nej. Det vet vi inte förrän det är kollat. Det innebär bara att vi måste säkerställa att vi mäter temperaturen rätt. För om vi inte mäter temperaturen rätt då faller ju allt annat.

    Problemet är inte Anthony Watts. Utan det är de institutioner som samlar data och ”gömmer” dem. Om data redan hade varit utlämnade hade en granskning redan gjorts och vi hade vetat hur det stod till med uppvärmningen. Nu har ”datagömmarna” ställt till det för oss.

    Det är klarlagt att UEA (Phil Jones) bröt mot lagen när man inte lämnade ut temperaturdata. Och om jag förstår er rätt anser ni att Phil Jones därför bör avgå. Och om det är så, varför har ni inte skrivit det tidigare. Det hade ökat er trovärdighet. Nu blir ni tvingade att säga det för det finns ingen annan utväg. Jag hade önskat att ni hade intagit en mer objektiv vetenskaplig position istället för att försöka dölja faktaförhållanden.

    Till sist. Patrik Lindenfors (UI's svar på Leif Silbersky) skrev på Newsmill ” Det har smugit sig in fel i IPCC-rapporten. Vad är detta för dålig bortförklaring. Som om det hela var ett misstag. En olyckshändelse. Och att det dessutom råkade bli så att man använde de olyckliga uppgifterna och av misstag blåste upp konsekvenserna av glaciäravsmältningen (vattenbrist för en halv miljard människor).

    Oj oj oj vilka olyckliga omständigheter.

    SvaraRadera
  25. Göran,

    (1) Kan du försöka vara lite mer koncis i framtiden?

    (2) Här är en del av de "gömda" data.

    (3) Som du kan läsa bl a i ErikS kommentar, så påstår Watts en hel massa saker utan att ha grundat det på någon riktig analys. Där kan man tala om att skrika i falsett.

    (4) Det är mycket tveksamt huruvida Watts över huvud taget är kapabel till någon slags analys.

    SvaraRadera
  26. (5) Jämför inte någon med advokater.

    SvaraRadera
  27. Göran, eller någon annan, rätta mig om jag har fel. I min världsbild sänker man temperaturen om man bevattnar i ett varmt område.

    Vad jag är säker på, är att exempelvis SMHI säljer sin data, men har den fri för forskning. Om det kan vi tycka. Men att kräva att CRU ska ge bort, det SMHI har upphovsrätten till, framstår för mig som något respektlöst. Men förstås, tycker man att dataintrång är i sin ordning, tycker man säkert att forskare ska sprida material som inte är deras.

    SvaraRadera
  28. Jag har själv använt mig av SMHI data i forskningssyfte de är inte alderles enkelt att få ut... man får vara noggran med att visa att det är forskning och att inga ekonomiska intressen... dessutom följer regler om att man inte får sprida dem hur som.... för mig ter det sig inte speciellt konstigt...

    SvaraRadera
  29. Det här med upphovsrättsskyddad temperaturdata är alldeles uppenbart ett problem. Men åtminstone detta problem borde man ju kunna lösa vid förhandlingarna i Mexico. Visst borde man kunna komma överens om att använda delar av pengarna från försäljning av utsläppsrätter till att köpa loss all data så att den blir fri?

    / Magnus Olert

    SvaraRadera
  30. Lars Karlsson,
    Detta är ingen jättefråga, men rätt ska vara rätt.

    Klassificeringen på stationer är enligt (US)CRN. Se http://www1.ncdc.noaa.gov/pub/data/uscrn/documentation/program/X030FullDocumentD0.pdf

    Du citerar Menne et al där de skriver att de har reclassified the sites
    into the broader categories
    . Menne et al har skapat två nya grupper genom sin reklassificering.

    SvaraRadera
  31. Göran,

    (6) Håll dig till ämnet eller använd en öppen tråd.

    SvaraRadera
  32. Bo Jonsson,

    Till frågan om effekter av bevattning i öken.

    Death Valley är en öken. Marken är ljus och torr och absorberar lite värme. Luften är tunn och molnfattig vilket innebär att nattetid släpps värmestrålning igenom. Därför blir det väldigt kallt i öknar på natten. Dagtid blir öknen oerhört varm. Skillnaden mellan dag och nattemperatur är otroligt stor.

    Vad händer om vi odlar upp öknen med hjälp av konstbevattning? Grönskan gör att dagtemperaturen sänks lite (det är väl det du menar). Vad händer på natten. Eftersom växtligheten absorberat mer värme än ljus torr öken finns mer värme. Då det är mer vattenånga i luften (vattenånga är en kraftig växthusgas) tack vare bevattningen hindras värmeutstrålningen vilket medför att nattemperaturen stiger markant.

    En golfbana vattnas på eftermiddagen/kvällen beroende på att banan används på dagarna. Så konstbevattningseffekten blir extra tydlig på mätstationer i närheten av golfbanor. I Death Valley ligger mätstationen sen ett antal år oerhört nära banan.

    Ett stort antal mätstationer i Kalifornien ligger i områden som numera är konstbevattnade. Det är inte konstigt att i dessa områden kan man se en uppvärmning beroende på att nattemperaturen stigit. I områden i Kalifornien som saknar konstbevattning har det inte skett någon ökning av dag eller nattemperatur (svag nedgång i temperatur om man ska vara noga).

    Har temperaturen stigit i Kalifornien? Ja i de områden där människan ändrat markanvändningen. (UHI och konstbevattning). Så det är korrekt att säga att människan ligger bakom uppvärmningen av Kalifornien. Men det är inte kopplat till CO2. Om man vill minska ”den globala uppvärmningen” är det enkelt. Låt den uppodlade marken återgå till öken.

    Var bor Andy Watts? I Kalifornien. Kan hans kunskap om klimatet i Kalifornien påverkat hans uppfattning om hur bra mätstationerna verkligen mäter uppvärmning? Anybody?

    Bo. Vet inte om vi lever i olika världar. Min verkar vara lite svalare än din. Om du har en annan uppfattning om hur konstbevattning påverkar temperaturen vore jag tacksam om du kan redogöra för den. Om inte vore det roligt om du skriva att du håller med mig.

    P.S. Erik S. Jag återkommer till dig om jag kan komma igenom ”muren” som ni rest för de som inte håller med er i allt.

    SvaraRadera
  33. Göran,

    Mer vatten genom konstbevattning ger mer avdunstning, och det har en kylande effekt. Enligt den här artikeln av Bonfils och Lobell kan effekten vara på flera grader under dagen. Natt-temperaturen påverkas mycket mindre (en liten ökning).

    Att vattenånga har så stor betydelse för växthuseffekten beror på att det finns så mycket av den. Men då måste halten också öka mycket i absoluta termer för att ge någon märkbar effekt.

    Och Göran, du kommer igenom "muren" om du håller dig till saklig argumentation och till ämnet.

    SvaraRadera
  34. Lars Karlsson,

    Intressant artikel om bevattning. Artikeln jämför uppodlad mark med liten och stor konstbevattning. Slutsats är att vid stor konstbevattning sjunker dagstemperaturen och nattemperaturen stiger inte lika mycket.

    Jag skrev om skillnaden mellan ökenförhållanden och uppodlad konstbevattnad mark. För att förtydliga det jag skrev. Jämför öken med en oas med rik växtlighet. I oasen är dagtemperaturen lägre och nattemperaturen väsentligt högre. Precis som jag skrev.

    Det din artikel syftar på är något helt annat och är på inget sätt en motsättning till det jag skrev. Din artikel stöder Anthony Watts slutsatser även om jag inte tror att du insett det. Mer om det i nästa svar.

    P.S. Jag håller mig till ämnet och gjorde även det i det svar du tidigare kommenterade. Det svaret var ett svar på det du skrev i ”ämnet”. Och om mitt svar inte höll sig till ämnet drar jag slutsatsen att det du skrev, som jag kommenterade, inte heller höll sig till ämnet.

    SvaraRadera
  35. Lars Karlsson,

    En del föll bort i mitt förra inlägg. Tycker att det var oerhört intressant du visade mig artikeln. Tack.

    Min poäng är att vi ska jämföra hur förändrad markanvändningen påverkar temperaturen sett över en lång tid. Dvs öken ska jämföras med uppodlad konstbevattnad mark. Hur såg det ut på 10, 20 och 30 talet jämfört med idag. Vi vill ju veta om det är CO2 som driver temperaturen eller något annat.

    SvaraRadera
  36. Lars Karlsson,

    Anthony Watts påstår, utan någon noggrann analys, att dagens temperaturserier inte är tillräckligt bra för att man ska kunna dra några slutsatser om eventuell global uppvärmning. Artikeln du hänvisar till, Bonfils & Lobell (BL), visar att människan påverkar temperaturen utanför städerna genom förändrad landanvändning. BLs papper är ett stöd för Anthony Watts påståenden.

    Om vi bygger städer eller börjar uppodla mark med konstbevattning ändras temperaturen lokalt och kanske även regionalt. Frågan som genast uppstår är hur ska vi mäta temperaturen för att vi ska vara säkra på att förändring inte beror på landanvändning/urbanisering.

    Studier av områden i Kalifornien som vare sig är städer eller uppodlade marker visar att temperaturen är konstant eller sjunker svagt sett över 100 år. Det indikerar att det inte är någon uppvärmning i dessa områden som kan härröra från CO2 forcing.

    I BLs studie har man jämfört uppodlade områden med liten bevattning med områden med hög bevattning. Man har sen använt homogeniserade temperaturserier och inte kunnat se någon större skillnad i mintemperaturer. Inget konstigt. Det känns för mig som svaret är givet redan i frågeställningen. Välj områden med liten skillnad och använd ”utsmetade” temperaturvärden för att finna att ingen skillnad finns.

    Slutsatsen BL drar är att AGWuppvärmning döljs pga maxtemperatuerna sänks av konstbevattning. Om denna slutsats hade varit korrekt hade närliggande, icke uppodlade eller bevattnade områden visat på AGW uppvärmnning, höjda mintemperaturer och höjda maxtemperaturer. Så är inte fallet. I själva verket är det tvärtom. Mintemperaturerna sjunker. Maxtemperaturerna ligger i stort sett stilla.

    En väsentligt bättre studie hade varit att jämföra uppodlade och bevattnade områden med områden som inte är uppodlade. Det hade också kunnat ge svar på den stora frågan, påverkar CO2 den temperaturen märkbart.

    Uppodlade (och konstbevattnade) områden, som Central Valley i Kalifornien, har visat sig ha kraftigt ökade mintemperaturer och minskade maxtemperaturer. Något som jag inte tycker BL redovisar korrekt. Av BLs papper verkar det som om dessa kraftigt ökade mintemperaturer inte har något med uppodling/bevattning att göra. BL skriver i ett annat papper att ökningen av mintemperaturen i det uppodlade Central Valley i själva verket är effekter av UHI. In the Central Valley, the population growth, the urban development, and an increase in dirt and asphalt roads to access agricultural fields might also be at the origin of some increases in nighttime surface temperature. Se här

    Något som jag finner extra märkligt är att om ett område odlas upp och konstbevattnas så skulle anledningen till att mintemperaturen stiger bero på UHI. UHI som enligt IPCC knappast finns.

    Så slutsatsen att uppodling/konstbevattning inte ökar mintemperaturerna är med all sannolikhet felaktig. Det verkar rimligt om vi tänker på hur temperaturerna är i en oas i en öken. Ingen påstår väl att mintemperaturen i oasen är högre pga UHI.

    SvaraRadera
  37. Det börjar klarna.

    Christy et al 2006 (CRNG06) visar att temperaturen i Central Valley påverkas av konstbevattning. Effekten är att dag(max)temperaturen sjunker och natt(min)temperaturen ökar. När de jämför hur temperaturen i närliggande icke konstbevattnade områden, Sierra Nevada, påverkas kan de konstatera att maxtemperaturen är i stort sett oförändrad samtidigt som mintemperaturen sjunker.

    Deras slutsatser är kontroversiella. De påstår att konstbevattning påverkar och höjer mintemperaturen samtidigt som det sänker maxtemperaturen. Enligt AGW hypotesen ska mintemperaturen öka pga CO2. Då ingen ökning av mintemperaturen sker i Sierra Nevada kan man utesluta att ökningen av mintemperaturen i Central Valley beror på CO2. Då detta går tvärs emot AGW hypotesen måste Christy et al (2006) motsägas.

    Bonfils, Duffy och Lobell (BDL) skriver i ett svar till Christy el al 2006 Evidence of a large impact of irrigation, as suggested in CRNG06, should be captured in other high-quality observational datasets with a summer nighttime temperature trend in the valley that contrasts with those observed in the Sierra Mountains and other parts of California. Se här Några sådana bevis kan BDL inte finna i de vanliga serierna. Vad betyder det?

    CRNG06 har skapat egna temperaturserier från grunden genom att använda sig av 18 väderstationer i Valley och 23 i Sierra. Dessa serier är väsentligt bättre än de homogeniserade, ”utslätade” temperaturserier som BDL använder sig av. (UW, VEMAP, CRU 2.0, CRU 2.1 och USHCN) Så att BDL inte kan påvisa effekterna av konstbevattning genom vanliga temperaturserier visar inte på att effekterna av konstbevattning inte finns. Det visar bara på brister i de vanliga temperaturserierna. Något som Anthony Watts också påstår.

    Exempel. I USHCN serie finns det endast två stationer med från Sierra. Dessa stationer homogeniseras från närliggande stationer i Valley. Så att USHCNs serie inte kan visa på effekter av konstbevattning är självklart vilket också BDL borde förstå.

    Föga anade jag att det papper du hänvisade till som du påstår visar att konstbevattning inte höjer mintemperaturen i själva verket visar att Anthony Watts sannolikt har rätt.

    Det vore intressant att höra vad din uppfattning om Christy et al 2006. Vad är det för fel i det papperet? Förutom att det motsäger AGW hypotesen genom att visa på observationer.

    SvaraRadera
  38. Lämnar mätstationerna enbart temperaturdata eller rapporteras även luftfuktigheten? Ska man blanda in konstbevattning och lokalt högre luftfuktighet borde väl luftfuktigheten vid mätplatsen av temperaturen vara intressant. Eller är mätningarna av luftfuktigheten belagda med för stora mätfel för att vara användbara?

    SvaraRadera
  39. Göran,

    (1) Jag hänvisade till artikeln för att den var relevant för effekterna på temperaturen av bevattning (genom avdunstning). Men lägg märket till att den handlar om betydligt större områden (t ex Kaliforiens Central Valley) än vad Watts sysslar med (några tiotal meter från en enskild station). Så de här resultaten kan varken anses stödja eller motbevisa Watts. Om det blir kallare i Central Valley, så vill vi ju att mätstationerna ska upptäcka det. De är inte bara till för att mäta AGW (hur det nu skulle gå till).

    (2) Författarna har jämfört trenderna för områden med och utan (ökad) bevattning och visat att de förra har kallare trender (dagtid). Det är alltså differensen mellan trender som har undersökts. Det ska man inte blanda ihop med de absoluta trenderna.

    (3) Om homgeniseringen hade en sådan utslätande effekt så skulle vi väl inte se en så tydlig skillnad i trenderna för dagstemperaturen.

    (4) Kalifornen som helhet verkar ha en positiv trend, om man tittar på t ex kartor från NASA GISS.

    (5) Artikeln handlar inte om att bevisa eller motbevisa AGW. Det är trots allt bara en liten del av jorden som konstbevattnas, och det finns naturligtvis andra faktorer (i det här fallet konstbevattningen) som också påverkar temperaturen där.

    PS! Det det med att hålla sig till ämnet var om en annat kommentar.

    SvaraRadera
  40. Personen utan namn,

    Stationer mäter temperatur, avdunstning, vindriktning m.m.

    Varför vill du ha luftfuktighet? Vad tror du att du kan finna för svar med dessa data?

    Vad skulle du vilja veta så att du kan avgöra hur konstbevattning påverkar temperaturen?

    SvaraRadera
  41. Lars Karlsson,

    Tack för dina kommentarer. Dina kommentarer kräver ett litet längre svar vilket kommer senare.

    Effekter av konstbevattning är flera varav avdunstning bara är en. Andra, och kanske viktigare effekter, är att konstbevattning gör att växtlighet kan finnas på områden som annars skulle vara öken. Så effekterna är att albedo, reflektionsförmågan, ändras, fuktigheten i marken och områdets förmåga att lagra värme ökar markant.

    Att konstbevattning påverkar klimatet regionalt är välkänt. Vi är överens om att dagtemperaturen sänks. Vi har olika åsikter om effekten på nattemperatur. Även vetenskapen är delad i frågan.

    Så en fråga du inte svarade på. Vi glömmer för ett ögonblick konstbevattning och jämför naturligt bevattnade områden i en öken med omgivande öken. Är det någon skillnad på temperaturen i ökenområden utan växtlighet och områden med växtlighet (oaser)? Var är dagtemperaturen högst och var är nattemperaturen högst? Och varför? Har det att göra med vattenånga? Har det att göra med albedo? Har det att göra med markfuktighet? Har det att göra med UHI? Har det att göra med växthusgaser? Och hur påverkar en ökning av växthusgaser nattemperaturen i öknen och i oasen?

    SvaraRadera
  42. Min fundering om mätstationerna mäter luftfuktighet är att luftfuktigheten rimligtvis borde stiga vid mätstationerna när det konstbevattnas i närheten. Luftfuktighetens trend borde då vara en indikator på hur mycket konstbevattningen påverkar mätstationen. Ligger vinden på från öst borde två olika mätstationer belägna öster och väster om ett konstbevattningsfält rapportera olika temperaturer och luftfuktighet. Två mätstationer i samma område mäter då olika eftersom endast en blir påverkad av konstbevattningens effekter. Bara en fundering och inget ställningstagande åt endera hållet.

    SvaraRadera
  43. Lars Karlsson,

    Jag tycker att det var utmärkt att du hänvisade till artikeln av Bonfils och Lobell (BL). Anledningen är att den visar extremt tydligt att Watts har rätt.

    BL använder sig av fyra olika temperaturserier för att ”visa” att effekten av konstbevattning är att dagstemperaturen sjunker mycket och nattemperaturen stiger svagt. Frågan är om BL kan dra de slutsatserna eftersom de temperaturmätningar de använder sig av är väldigt få och dessutom kraftigt korrigerade.

    I artikeln skriver de However, CRU2.0 indicates that increasing levels of irrigation are associated with reduction of nighttime temperatures in both summer and winter seasons. These results are questionable …… BL observerar verkliga mätdata och anser de ” questionable ”. De gör dock inget för att försöka ta reda varför mätdata är konstiga. Det enda de gör är att de kastar dessa mätdata och fortsätter som om inget hänt. Märkligt tycker jag.

    För att få en uppfattning om vilken effekt konstbevattning har låt oss titta på en enda mätstation som är i närheten av en konstbevattnad golfbana. Furnace Creek i Death Valley och låt oss använda oss av råa, ”uncooked”, data.

    Golfanan byggdes på 30 talet och byggdes om 1996-98. Efter nyöppningen är banan och området runt kraftigt bevattnat. Dessutom har man 9 konstgjorda sjöar på området. Så vad hände med temperaturen?

    Från 1931 till 1998 steg maxtemperaturen med 0,052 grader C per hundra år och mintemperaruren med 0,070 grader C per hundra år. Vi kan säga att temperaturen varit konstant.

    Efter ombyggnaden av golfbanan och påbörjad bevattning ändrade sig trenderna extremt mycket. Från 1999 tills nu stiger maxtemperaturen 4,3 grader C per hundra år och mintemperaturen med 26,6 grader C per hundra år. Var det något mer som hände 1999? Jo, man installerade en annan termometer, en MMTS (termistor). En termometer som enligt Mennes et al anses visa för låga maxvärden och för höga minvärden.

    Hur handskas man med denna information? Jo, man homogeniserar den. Eller ska man säga att man trollar med den. Korrigeringen på mintemperaturen mellan 1931 och 98 är plus 4,4 grader C per hundra år, max korrigeras med minus 0,9 C/100 år. Man anser alltså att mintemperaturen i Death Valley har ökat markant trots att verkliga mätningarna visar att så inte är fallet. Från 1999 korrigerar man mintemperaturen med minus 15,5 grader C per hundra år, max med minus 0,03 C/100 år.

    Vad finns för närliggande stationer i Death Valley som har liknande klimat som man bör använda sig av för att homogenisera data med? Inga. Däremot använder man sig av data från Central Valley (ca 20 mil därifrån) för att hitta på förändringar i Death Valley, förändringar som inte finns.

    Så vad har BL studerat? Är det effekter konstbevattning eller är det möjligen så att man studerat NOAAs korrigeringar av temperatur men att man inte förstått det? Svaret ges av Christy et al 2006. Konstbevattning (och UHI) höjer mintemperaturen. I områden utan konstbevattning och urbanisering har mintemperaturen sjunkit. Man kan alltså inte se någon uppvärmning vilket innebär att man inte kan bekräfta en uppvärmning beroende på växthusgaser. För att få en uppvärmning måste man koka råa data. Det är den råa, obekväma sanningen.

    SvaraRadera
  44. Lars Karlsson,

    Glömde att nämna att mätstationen I Death Valley flyttades 500 meter närmare golfbanan den 18 februari 1998. Det har troligen medfört att effekterna av bevattningen är ännu tydligare.

    SvaraRadera
  45. Nej Göran, du har inte gett några övertygande argument för att B&L skulle visa att Watts är korrekt (genom att B&L skulle ha fel, så vitt jag förstår). B&L använder inte endast ett fåtal temperaturmätningar, och du visar inte att de generellt är kraftigt korrigerade.

    Du nämner att stationen flyttades 500 m närmare golfbanan 1998. En sådan lång flytt (vare sig om det finns en golfbana i närheten eller ej) kommer sannolikt att leda till att den uppmätta temperaturen förändras. Det är i sådana situationer man behöver homogenisera data. Enligt dig är detta att ”trolla”. Men om du bara använder ”råa” data, vilket du föredrar, så kommer flytten att se ut som en temperaturförändring.

    Slutligen: B&Ls artikel har ingenting att göra med att bevisa/stödja AGW. De undersöker inte effekten av CO2. Och dina inte särskilt diskreta antydningar om att B&L skulle ”koka” data för att få ett resultat som stämmer överrens med AGW är rent av stötande.

    SvaraRadera
  46. B&L använder i sin studie 4 ”gridded datasets”. Samtliga tar en stor del av data från USHCN och COOP stationer.

    Problemet med detta är att gridderna är stora. Upplösningen är inte så stor som man skulle önskat. Det andra problemet är att data är justerade, ”cooked”. Justeringen är liten när det gäller Tmax men mycket stor när det gäller Tmin.

    Att R&L har sett en stor skillnad i Tmax men inte i Tmin har att göra med dataseten och justeringar som görs. Det har inte med bevattningen att göra.

    För att få svar på effekterna av konstbevattning krävs att man skapar sina egna temperaturserier från stationer i de områden man studerar. Som Christy et al 2006 har gjort.

    När man flyttar väderstationer bör en korrigering göras. För den aktuella väderstationen i Death Valley har ingen korrigering gjorts för flytten närmare golfbanan. Inte heller har man korrigerat för övergången från MXMN termometrar till MMTS. Det enda som gjorts är justeringar för TOBS och från andra stationer som befinner sig i ett helt annat klimat.

    När man studerar justeringarna på lokalnivå framstår de som synnerligen märkliga. I och med version 2 av USHCNs justeringar gör man justeringar baserade på trender i temperaturen istället för verkliga stationsförändringar. Tanken är att man ska hitta odokumenterade stationsförändringar. Effekten verkar bli att de justeringar som görs härrör från odokumenterade förändringar och inga justeringar görs för dokumenterade stationsförändringar. Något som verkar besynnerligt.

    För Death Valleys del innebär de nya justeringarna att trenden för mintemperaturen mellan 1931 och 1997 ökas med 1124% från råd data. Från 0,038 grader F/dekad till 0,427 grader F/dekad. Justeringen i max är nästan lika med noll.

    Avslutningsvis påstår jag återigen att B&L har visat med önskvärd tydlighet att man inte kan använda sig av de vanliga justerade tidsserierna eftersom de innehåller fel. Det är ju det som Watts påstår.

    B&Ls studie är dålig. Något som framtiden med all säkerhet kommer att visa.

    SvaraRadera
  47. Tror att vi kan vara överens om att det sista när det gäller Watts och Menne et al inte är sagt ännu.

    Menne et als studie rör enbart stationer mellan 1980 och nu.

    Tittat man på korrigeringar som har gjorts har de flesta stora korrigeringar gjorts före 1980. Man har generellt minskat temperaturen med motiveringen att många stationer på 50 & 60 talet flyttades till flygplatser. Flygplatser som då låg i utkanten på städerna och var svalare.

    Idag har nästan alla flygplatser som på 50 & 60 talet var svalare fått bebyggelse runt ikring som höjt temperaturen. Man har en UHI och landanvändningseffekt som skruvat upp temperaturen.

    Den största ökningen är i Tmin vilket är konsistent med UHI och landanvändning.

    Tids nog kommer undersökningar göras som visar vad den verkliga temperaturen är. Det vet vi ännu inte med säkerhet.

    Är vi överens om att vi inte vet?

    P.S. Läs "cooked" som justerad till skillnad från "raw", ojusterad. Jag menar inget fusk med "cooked". Låter bara bättre mot raw.

    SvaraRadera
  48. Så Göran, B&L har använt homogeniserade serier och därför tror du att de har fel och detta bevisar att Watts har rätt?

    SvaraRadera
  49. Lars,

    B&Ls studie baseras på homogeniserade temperaturserier (HT). De har studerat mark som bevattnas lite med mark som bevattnas mycket och jämfört max och mintemperaturförändringar. Eftersom de inte kan se någon förändring i mintemp drar de (felaktigt) slutsatsen att det inte är några större förändringar.

    Jag har gjort en kort jämförelse mellan två stationer som har långa mätperioder utan förändringar, 1931-94. En station i Sierra Foothills som inte alls bevattnas, Electra (knappt bebott), och en som ligger i ett område som bevattnas; Merced. (Mätstationen är på flygplatsen i utkanten av staden, 87 000 pers.)

    B&Ls HT är i huvudsak baserat på USHCN. Så jag har med USHCN och PRISM som en jämförelse till ”raw data”. Se data nedan. Trenderna är i Celsius per hundra år.

    PRISM………… Max……… Min
    Merced ………….0,20……….2,27
    Electra ………..-0,67……….. 0,40

    USHCNv2…….. Max ……….Min
    Merced ………..-1,00 ……….0,244
    Electra……….. -2,27 ………..0,12

    Raw ……………Max ……….Min
    Merced ………..0,86 ………..0,97
    Electra …………-1,64……… -0,94

    Merced
    I det bevattnade Merced har max och mintemperaturen stigit mellan 31-94. I det obevattnade Electra har max och mintemperaturen sjunkit enligt verkliga data.
    När data ”kokas” anser USHCN att maxtemperaturen sjunker i Merced . PRISM anser den ligger stilla. Kokningen gör att mintemperaturen i Merced ökar svagt enligt USHCN. PRISM anser att ökningen är 10 ggr större.

    Electra
    Temperaturen i Electraär ännu konstigare. Enligt råa data sjunker mintemperaturen med ca 1 grad C per hundra år. Både USHCN och PRISM anser att den stiger. Skillnaden är drygt en grad och tecknet (riktningen) är fel.

    Enligt råa data sjunker tempen i Electra med ca 1,6 grader C. PRISM anger en lägre minskning. USHCN en väsentligt högre.

    Gridded data
    PRISM påstår att deras gridder är 4 * 4 km och att de är tillförlitliga på detta avstånd. Det tror B&L på. Jag har kontrollerat stationer som ligger 5 km från varandra och det är ingen skillnad i max och mintemperaturen när avstånden är nära gridstorleken. I fallet med Electra och Merced är avståndet 120 km. Så fel beror inte på att gridderna är för närliggande.

    Vad betyder detta?
    Anledningen till att B&L inte kan se förändringar i mintemp beror på fel i deras serier. (Dvs homogenisering etc)

    Kokade data är kraftigt förändrade jämfört med råa data. Störst är skillnaden i mintemperatur där homogeniserade data till och med får fel tecken. Att med hjälp av kokade data försöka upptäcka skillnader i mintemp framstår som ohederligt. Det låter sig inte göras pga homogeniseringen.

    Vad är då den historiska temperaturen i dessa två orter. Det den råa temperaturen anger.

    Vad vi måste fråga oss är varför är trenderna i dessa två närliggande ”klimatområden” så olika. I det bevattnade området är det inte bara mer vatten. Där är numera växter istället för öken. Det ändrar på albedo. fuktighet i jorden och värmelagringsförmågan. Sen finns där också några städer, UHI.

    Sammantaget kan vi kalla effekterna vi ser i Merced ”Land Use Effect”. Och den är avsevärd. Så det är riktigt att människan påverkar temperaturen genom att bygga städer och odla upp mark med hjälp av konstbevattning. Vill vi sänka temperaturen i dessa ”urbana” områden så är det bara att riva städerna och låta marken återgå till öken. CO2 är inte problemet. CO2 gör bara att det växer bättre när man bevattnar.

    Uppenbart är att något är konstigt med homogeniseringen. Och personligen lutar jag numera åt att en mycket stor del av den så kallade uppvärmningen ges av underliga korrigeringar i mintemperatur. Så som jag sagt tidigare. B&Ls undermåliga arbete har en god sak med sig. De visar med all önskvärd tydlighet att man inte kan använda sig av temperaturserierna som finns idag eftersom de har ett värme bias. Något som Menne et al kommer att bli varse om ett tag. Så även du Lars.


    P.S. Finns fler fel i B&L men det orkar jag inte gå in på nu.
    22 februari 2010 15.20

    SvaraRadera
  50. Göran,

    Så ditt påstående att B&L har fel och Watts har rätt och homogeniserade temperaturserier är fel bygger på din jämförelse mellan två stationer?

    Får jag föreslå att du gör en ordentlig analys och skickar in den till någon lämplig vetenskaplig tidskrift? Sedan kan vi diskutera vidare.

    SvaraRadera
  51. Angåede korrigeringar av temperaturdata i USA så görs det i två omgångar. Först görs en justering av NCDC innan data arkiveras i United States Historical Climatology Network (USHCN). Sedan när GISS gör sina tempserier så utgår de ifrån USHCN och gör ytterligare korrigeringar.

    David W Shnare granskar en enda mätstation i Virginia, USA och hittar en del underligheter. Varför görs överhuvudtaget några förändringar av rådata innan de förs in i USHCN? Det finns inget i mätstationens historia som motiverar korrigeringar (eller ”homogenisering” som NCDC kallar det). Och varför gör GISS ytterligare korrigeringar av datan som finns i USHCN? Karaktären på GISS förändringar tyder på att de vill kompensera för Urban Heat Effect, men den aktuella mästationen har ej påverkats av detta. Läs analysen – den är bra skriven.

    Shnares analys är inte publicerad och rör endast en enda station så den bevisar eller motbevisar naturligtvis ingenting. Men om NCDC har gjort en sådan här konstig ”homogenisering” på denna station så väcks naturligtvis frågor om ”homogeniserings”-metoden. Likaså frågar man sig varför GISS kompenserar för UHI på mätstationer där det inte behövs.

    Vill passa på att berömma Göran Rudling för intressanta inlägg här ovan!

    SvaraRadera
  52. Lars Karlsson,

    Har läst din kommentar och försöker förstå. Du antyder med en ton av arrogans att det inte räcker med en ”jämförelse mellan två stationer?”för att avfärda B&L’s studie.

    Två kan tyckas vara ett litet tal om man jämför det med 1 219 eller ett större tal. Men det är inte det som gäller när vi diskuterar B&Ls studie. Vi måste naturligtvis jämföra två med det antal stationer som finns i det område som B&L studerar. Två är närmare 20 % av det totala antalet stationer. Jag lutar numera att det räcker med en station, Electra, för att man ska förstå att något är fel i studien vi diskuterar. Men två gör det tydligare.

    Uppenbart är att skillnaderna mellan de två ”justerade” serierna är stora. För Merced, bevattnad, anger PRISM en 1000% större trend för Tmin än vad USHCN v2 gör. En forskare borde förstå att åtminstone en av dessa trender är helt fel, om inte båda. En enkel jämförelse med råa data borde ha gjorts. Det har inte gjorts.

    Om vi sen jämför Merced med en station som inte bevattnas, Electra, kan vem som helst se att skillnaden är enorm. En station utan bevattning har fallande Tmax och Tmin. Merced har stigande. Man kan också se att skillnaderna mellan PRISM och USHCNv2 är enorm. USHCNv2 anger en 3 ggr större trend för Tmin. Återigen borde detta föranleda att man kontrollerar rådata. Det har inte gjorts.

    I diagrammen som B&L redovisat kan man se att de olika temperaturserierna ger olika resultat. En rimlig slutsats är att något är fel med serierna. Kontroll borde ha gjorts mot råa data. Det har inte gjorts.

    B&L tror sig ha studerat bevattnings effekt på temperaturen. Men vad de studerat är bara effekter av ”justeringar”. Det är inte förvånande att B&L skriver In California, between 1915 and 2000, both Tmin and Tmax have increased in winter at a rate exceeding those possible from natural climate variability alone . Contributions from external factors, such as increase in greenhouse gases, are thus required to explain such trends.

    För det första så stämmer inte påståendet. Och slutsatsen är befängd. Den enda rimliga slutsatsen man kan dra är att man kan inte enbart med naturliga klimatvariationer förklara justeringarna av temperatur.. Dvs, justeringarna är till stor del frikopplade från de uppmätta temperaturerna.

    Personligen har jag aldrig läst en så undermålig studie. Det är ett mysterium den godkänts för publicering. ”Peer-pal-review?”. Jag är inte förvånad att jag inte får några svar på de frågor jag ställt till författarna.

    Jag har också svårt att tro att du, Lars Karlsson, har läst studien. Då borde du ha sett de grova felaktigheterna. Eller är det så, hemska tanke, bara för att några författare ställer upp på att AGW gäller så får de hitta på vad som helst.

    Är det rimligt att två justerade temperaturserier för samma station ska ha trender som skiljer sig 1000%. Och om inte, vad drar du för slutsats?

    Del 2 följer.

    SvaraRadera
  53. Ännu ett grundskott mot Watts, den här gången på global skala. Visserligen inte peer-reviewad ännu, men det är ju knappast Watts heller.

    SvaraRadera

Tips: Använd gärna signatur när du kommenterar. Det underlättar samtalet