16 maj 2010

Fredagsmys: Vi kompromissar!


”Fredagsmys på en söndag?” kanske du undrar. ”Vad nu då, har det slagit slint alldeles?”

Men när jag vaknade i morse trodde jag faktiskt det var fredag. Så det råder verkligen ingen konsensus om det här med vilken veckodag det är. Dessutom är jag ju forskare, så det råder ingen vetenskaplig konsensus. Nu har jag i och för sig fått reda på att det är söndag. Men det innebär ju bara att det inte ens råder konsensus i min hjärna om man ser på den över tid.

En kompromiss är av nöden. Det måste vara lördag.

Den här funderingen kommer sig utav att Axess TV nu lag ut hela klimatkonferensen i Engelsberg på nätet. Ni kanske kommer ihåg, det var det ”elände” till konferens som vi beklagade att Olle Häggström behövt kasta bort en dag på, konferensen varifrån Sveriges Radios reporter rapporterade om ”flera talare som gjorde sig lustiga över [professor Markku Rummukainen] på ett synnerligen ovärdigt sätt”, seminariet som professor Ulf Danielsson menar kollapsade.

Ja, helt enkelt det seminarium som Axess bloggare Johan Lundberg uppfattade ”som synnerligen underhållande och lärorikt, inte minst just därför att företrädare för diametralt olikartade ståndpunkter fick mötas” - det seminariet ligger nu ute hos Axess under titeln ”Det stora klimatgrälet”.

Frågestunden är speciellt intressant för den som vill förstå hur klimatförnekande fungerar. Här är det generella mönstret:
  • Forskare: Vi vet att människan förändrar klimatet på grundval av fysiska lagar X och empiriska observationer Y.
  • Förnekare: Det gör vi inte alls det. X funkar inte alls på det viset/är för komplicerat och Y är inte alls en observation/bara naturligt.
  • Reporter: Sanningen måste ligga någonstans mitt emellan. Ni måste kompromissa!
Det låter så vackert, så enkelt, och så riktigt på något självklart sätt, det där med att anamma kompromisspositionen. Men vad betyder det egentligen? Låt oss utforska vart kompromissande om vetenskaplig kunskap leder.
  • Forskare: Koldioxid är en växthusgas. Klimatförnekare: Det är den inta alls det/det där är kunskap från 1800-talet/den ger i alla fall inte mycket växthuseffekt/koldioxid är livets gas!/det där är för komplicerat för att förstå. Kompromiss: Oj vad svårt det där verkar och vad många teorier det finns! Vi vet nog inte tillräckligt för att vara så säkra på det där. Bäst att inte göra någonting!
  • Forskare: Jordens medeltemperatur har stigit med cirka 0,7 grader sedan förra sekelskiftet. Klimatförnekare: Det har den inte alls det/nähä, det har blivit kallare/det går inte att mäta global medeltemperatur/"hide the decline" minsann, det är vad de gjort!/det där är för komplicerat för att förstå. Kompromiss: Hujedamig, vad krångligt! Det där verkar man ju verkligen inte ha någon som helst koll på. Bäst att inte göra någonting!
  • Forskare: Jordens temperaturökning beror på mänsklig aktivitet. Klimatförnekare: Det gör den inte alls det/det blir ju kallare har jag sagt!/allt beror på solen/allt beror på kosmisk strålning/Al Gore har ett stort hus/det där är för komplicerat för att förstå. Kompromiss: Ojojoj, måste vetenskap vara sådär krångligt? Hur ska någon kunna veta vad som är sant i den här mångfalden av alternativa teorier? Bäst att inte göra någonting!
Ni ser förmodligen mönstret. Varje kompromiss landar i slutsatsen att forskningen inte stämmer och i handlingsplanen ”Bäst att inte göra någonting!” Kompromissen hamnar helt enkelt hos förnekarna: förmodad okunskap och resulterande passivitet. Det här är förstås en uttänkt strategi modellerad på exempel från andra kontroverser. Känner ni igen dessa?
  • Forskare: Tobak är hälsovådligt. Forskare betalda av tobaksindustrin: Nähädå, det finns det inga bevis för. Kompromiss: Man vet nog inte hur det är med tobakens hälsofarlighet. Bäst att inte göra någonting och låta människor fatta sina egna beslut.
  • Forskare: Medicin är medel med påvisad effekt på sjukdomen de påstås bota. Kvacksalvare: Sjukdom måste förstås holistiskt/individuellt/mitt medel funkar bara på de som tror på den/vanliga statistiska metoder kan inte testa den här typen av preparat. Kompromiss: Bäst att låta folk själva välja vad som är "medicin".
  • Forskare: Evolutionsteorin är förklaringen av livets mångfald. Kreationist: Det kan lika gärna vara så att jorden skapades av Gud på sex dagar. Kompromiss: Lär ut båda teorierna på biologilektionerna och låt barnen själva välja.
Vad gör man åt det här då? Om kompromissandet inte är den bästa vägen till kunskap om verkligheten kanske det skulle vara bättre att tillsätta en stor internationell grupp forskare med kompetenser från många olika klimatvetenskapsdiscipliner och låta dem utvärdera det kunskapsläget om klimatförändringarna? På så sätt skulle ett kompromissförslag bli verkligt vetenskapligt underbyggt och inte bara baseras på löst tyckande.

Nej visst ja, det går ju inte. Det skulle ju bli IPCC.

Men om vi tillsätter en ny panel med samma uppgifter? Några som ännu inte är nedsmutsade av att ha arbetat för IPCC? En alternativ klimatpanel, helt enkelt! (Detta är faktiskt ett seriöst förslag från förnekarsidan.)

Men som ni förstår är förstås alla klimatforskare uteslutna som deltagare i så fall. De får ju pengar för att forska på klimatet, så därför vill de att klimatet ska vara … varmt? Den nya panelen måste bestå av forskare som inte forskar på klimatet. Men forskare är säkert kollegiala. Någon måste ju ha sett till att ge klimatforskarna anslag från början.

Den enda möjligheten är att tillsätta en panel av lekmän! En grupp människor som aldrig funderat över klimatet tidigare. De är helt neutrala!

RPFTSLWCMUTOMPC: Randomly Picked From The Street Layman Who Can Make Up Their Own Minds Panel on the Climate!

Det är väl ett neutralt kompromissförslag som borde passa alla? Kompromisser är verkligen vägen framåt...

12 kommentarer:

  1. Känner igen ett liknande tankesätt från psykologins värld:

    Ivriga förespråkare för evidensbaserade behandlingar (med ett lätt rabiat tonfall): "X har bäst vetenskapligt stöd! Och ni mobbade oss under 70-talet, så in your face!"

    Ivriga förespråkare för icke-evidensbaserade behandlingar (med ett lätt rabiat tonfall): "Evidensbegreppet är dåligt! Alla människor är olika, så även metoderna! Och ni förespråkar en kylig och mekanistisk människosyn!"

    Sansade kollegor (med försiktig tonfall): "Alla metoder har både fördelar och nackdelar och alla metoder är nog bra. Och det är jobbigt när man bråkar inom en yrkeskår, så let's all get along."

    Debatten inom min yrkeskår är många gånger onyanserad, men att slentrianmässigt utgå från att sanningen ligger nånstans mittemellan är förödande för en akademisk debatt.

    SvaraRadera
  2. Litet eventuellt hårklyveri, men jag har för mig att Jordens rotation och Månens gravitation påverkat Jordens form så att den inte är helt rund?

    /micke

    SvaraRadera
  3. Kim Bergström16 maj 2010 10:29

    Det absolut tyngsta av förnekarsrgumenten måste vara att Al Gore har ett stort hus. Det vederlägger liksom ... allt.

    SvaraRadera
  4. Nej men ärligt talat, kan ni utan att tramsa till det berätta om vad som på riktigt är det tyngsta argumentet mot AGW... det borde ju någonstans finnas någon liten fakta eller omständighet som ni har svårt att (ursäkata språket)"blunda för".

    Vad är det för liten, liten detalj som faktiskt talar emot AGW hypotesen.

    Robert W

    SvaraRadera
  5. Jag håller helt med om att metoden att lägga sig "mitt emellan" har svåra brister i många sammanhang.

    Det hindrar inte att man emellanåt står med observationer som förefaller säga helt olika saker.

    Självklart kan det finnas metodproblem någonstans i det hela, men jag tror att det är vanligare att människor
    1) har referensramar som begränsar vad de förmå ta till sig (vanligt för folk som letar efter något speciellt)
    2) bortser ifrån vad som kan visa sig vara viktiga parametrar, och därför generaliserar, eller sätter in sina fynd i irrelevanta sammanhang
    3) har emellanåt dolda, och ofta omedvetna, förutsättningar.

    Stundom ger sådana saker upphov till ganska hätska debatter. Ett mönster kan vara att man har ett antal observationer på skilda fält, och ett man har en ganska god koll på dem. När man sedan sätter ihop det till en större och mer sammanhängande teori kan det bli problematiskt, till dels eftersom teorin innehåller ett modelltänkande som kan ha begränsad relevans. Effekten blir att andra, ofta med förhållandevis enkla studier, kan visa på brister i modellen. Då uppkommer frågan vad man skall göra:
    a) skall man förkasta modellen, eller
    b) skall man göra den mer komplex för att ta med de motsägande resultaten, eller
    c) skall man säga att modellen har ett begränsat värde, och att det finns situationer då den uppenbart visar fel.

    Sedan kan felen vara i form av en artskillnad eller en gradskillnad. Inom medicin förefaller man t.ex. i vissa stycken gå in i tankar av att män och kvinnor fungerar på olika sätt. Ibland får man också del av teorier om att t.ex. blodgrupp har något samband med att människor fungerar olika. Detta kan störa annan forskning, som t.ex. kan utgå ifrån att vi är lika, eller att det är ålder, vikt och socioekonomiska förhållanden som är avgörande...

    Ett intressant exempel kan vara studier av förekomsten av allergier i skilda delar av världen, och ett annat kan vara de ständigt återkommande debatterna om bantning.

    SvaraRadera
  6. Robert W,

    Om du med "AGW-hypotesen" menar att antropogena koldioxidutsläpp påverkar klimatet kan jag ärligt talat inte komma på något hållbart motargument. Däremot skulle diverse möjliga negativa återkopplingar, t ex från moln, kunna vara argument mot katastrofal global uppvärmning.

    SvaraRadera
  7. Olle H kritiserade på mycket goda grunder bl a Maggie Thauersköld Crusell för ett ohederligt och osakligt förhållningssätt. Den kritiken kan utvidgas. Utifrån Maggies tal är det tydligt att hon inte kan prestera tydligt och konsekvent argumentation. Hon staplar mest lösa påstående, hoppar mellan olika punkter och gör vaga dikotomier.

    Här är några särskilt problematiska inslag i Maggies tal:

    1. halmgubbar: hon tillskriver vagt motståndarna åsikter som att man bör "lämna naturen ifred", allt blir sämre, det var bättre på medeltiden, att de njuter av att predika undergång, osv. (se särskilt 0-5 min).

    Men ingen sån extrem åsikt är nödvändig för varken klimatvetenskapen eller för att förespråka klimatåtgärder.

    2. falska motsättningar (10 min och framåt):
    - Maggie påstår att det förutsätts (oklart vem) att löses klimatkrisen så ordnas "allt annat"
    - hon ställer strävan mot koldioxidneutral hamburgare mot att minska svält i världen
    - hon ställer korallblekning mot EU-fiskares utfiskning utanför västafrika
    - hon ställer temperaturstigning över 2 grader mot att förse fler med elktricitet
    - hon ställer att "stabilisera klimatet" mot att ge människor levnadsstandard, mat osv
    - hon kallar det (14 min) groteskt att vilja rädda 1000-tals hypotetiska liv i framtiden istället för att rädda dom liv som hotas idag
    - hon beskriver att 200 barn dör av svält varje kvart

    Men vi kan och bör både vidta klimatåtgärder och bekämpa de andra problem som nämns här.
    Det finns ingen motsättning. Därmed är Maggies kontraster inget argument mot klimatåtgärder.

    Tvärtom riskerar klimatförändringarna att spä på andra problem: ökad matbrist, förvärring av tropiska sjukdomar, osv.

    När Maggies använt "svältande barn" som slagträ mot klimatvetenskap och klimatåtgärder så borde hon redovisa hur hon själv använder sin tid, kraft och sina pengar för att bekämpa svälten i världen.

    SvaraRadera
  8. En liten detalj till från videoupptagningarna, andra diskussionsstunden som illustrerar det beteende flera av "skeptikerna" visar upp i dessa videoupptagningar:

    14:00 Olle H går ut för att resa hem
    14:11 (hånfull röst ropar, oklart vems) "råttorna lämnar det sjunkande skeppet!", följt av råa skratt från stora delar av publiken.

    SvaraRadera
  9. Jag menade AGW och tillhörande katastrofscenarior i stil med allt händer mycket snabbare än vi tidigare trott. Kilemanjaro smälter fortare, isenbjörnarna är utrotningshotade, havs nivån ökar, stormarna ökar, torkan ökar och det ÄR den globala upphettningen orsakad av människan som ÄR den ENDA orsaken o.s.v. du känner säkert retoriken bakom hotscenariona lika bra som jag.

    Kom igen nu bjussa på ett ynka tvivel, allt kan ju inte vara sant eller ens sanolikt.

    Robert W

    SvaraRadera
  10. Robert,
    Det är inte enbart den globala uppvärmningen som hotar isbjörnarnas existens. Så. Nöjd nu?

    SvaraRadera
  11. micke,
    Förstod att den kommentaren skulle komma...
    Jordens form med bucklorna betydligt överdrivna
    Jorden är i stort sett en sfäroid och de andra bucklorna tio meter eller så. Jorden är tillplattad i N-S riktning 0,3% pga rotationen vilket är omöjligt att upptäcka med blotta ögat.
    Så dess tillplattning är väl en illustration av en ganska lagom kompromiss mot förnekarna.

    SvaraRadera
  12. RPFTSLWCMUTOMPC, kanske är det inte en så dålig idé som komplement till IPCC... Jag menar alltså inte för att komma fram till en vetenskaplig koncensus, utan för att dels se hur en grupp som får olika argument presenterade för sig skulle påverkas om de fick tid att överlägga och ställa frågor. Dels kanske för att se vilken politik som bör komma ur vetenskapen. Det är en fråga som inte bör hanteras av forskare.

    The Economist hade nyligen en intressant artikel om deliberativ demokrati. De beskriver det hela som
    "A leading practitioner is James Fishkin of Stanford University. He starts by canvassing views from a large sample of people. Then a smaller subset (normally around 300-strong) receives briefing materials from the opposing advocacy groups. Moderators lead small group discussions which then draw up questions for experts and policymakers. If the samples are statistically representative, that should, so goes the theory, give a credible picture of what the entire population would think, were it as well-informed."
    Det skulle vara intressant att se hur en sådan grupp skulle reagera. Eller det kanske redan är gjort?

    SvaraRadera

Tips: Använd gärna signatur när du kommenterar. Det underlättar samtalet