25 maj 2010

Stockholmsprofessorer om klimatvetenskapen på SvD Brännpunkt

Nio professorer vid Bolincentret för klimatforskning vid Stockholms universitet träder idag fram i Svenska Dagbladet med en mycket bra och balanserad artikel om klimatvetenskapen. Kortfattat meddelar de det vetenskapliga evidensläget, orubbat av vinterns hysteriskt upphaussade IPCC-turbulens. Därefter konstaterar de nyktert att någon slutgiltig och total vetenskaplig visshet om klimatsystemet knappast går att nå, men att detta inte duger som intäkt för passivitet i klimatpolitiken. Ur artikeln:

    Jordens medeltemperatur har ökat med cirka 0,8 grader under de senaste 150 åren. De senaste årtiondenas uppvärmning på cirka 0,5 grader beror med stor sannolikhet på den ökande halten av växthusgaser. Denna slutsats stöds såväl av beräkningar baserade på grundläggande fysikaliska lagar som på avsaknaden av andra rimliga naturliga förklaringsmodeller.

    Havsytans höjning kommer att fortgå i flera hundra år, som ett resultat av glaciärers och inlandsisarnas eftersläpande reaktion på den uppvärmning som redan skett under 1900-talet.

    Hur snabb och stor den framtida uppvärmningen kommer att bli och vilka effekter den kommer att få på klimatets olika yttringar (nederbörd, stormar etcetera) är osäkert och beror både på mänskliga vägval och på hur känsligt klimatet är för vår påverkan på atmosfären. Visshet eller säkerhet om något så komplicerat som jordens klimatsystem är gäckande mål, och samhället måste räkna med att under överskådlig tid behöva fatta beslut under osäkerhet.

    [...]

    Risken för allvarliga klimatförändringar har inte försvunnit i och med den senaste tidens IPCC-turbulens. Den finns kvar, och det som gör klimatfrågan så svårhanterlig är kombinationen av ett långsamt förlopp och samtidigt ett akut handlingsbehov. Om vi väntar med kraftfulla motåtgärder kan det visa sig vara för sent för att undvika en mycket allvarlig situation i framtiden. Att använda den vetenskapliga osäkerhet som finns om klimatets känslighet för människans utsläpp som argument för att inte redan nu vidta åtgärder mot utsläppen anser vi vara ansvarslöst.

12 kommentarer:

  1. Överförnekaren Peter Stilbs från Stockholmsinitiativet skriver i kommentarsfältet under artikeln:

    Nu kryper det fram
    Artikelförfattarna medger här i klartext att forskarna inte vet någonting och att det hela är en politisk process som de stödjer. Märkligt också att de far med uppenbar osanning om "..Jordens medeltemperatur har ökat med cirka 0,8 grader under de senaste 150 åren. De senaste årtiondenas uppvärmning på cirka 0,5 grader .." . De borde väl veta att de 0.5 graderna är ca 0.3 och att kanske 0.1 kan tillskrivas CO2 - och att ingen uppvärmning kan konstateras sista 10 åren.

    Peter Stilbs, 2010-05-25 08:05


    Vilket får mig att tänka på det här berömda citatet från Dashiell Hammetts novell The Golden Horseshoe:

    I was reading a sign high on the wall behind the bar:
    ONLY GENUINE PRE-WAR AMERICAN AND BRITISH WHISKEYS SERVED HERE
    I was trying to count how many lies could be found in those nine words, and had reached four, with promise of more …


    Vi skulle i fallet Stilbs kunna börja med påståendet ”Artikelförfattarna medger här i klartext att forskarna inte vet någonting” vilket är något av urtypen för ett förnekarargument. ”Det finns osäkerheter” förvrängs till ”vi vet inte någonting.”

    SvaraRadera
  2. Kim Bergström25 maj 2010 kl. 14:05

    Peter "Galileo" Stilbs.

    SvaraRadera
  3. Kim,

    Förvrängningar är trollverk...det är utrett i en annan tråd, men att men att jämföra höger- (och vetenskapsmannen) Stilbs med Galileo måtte väl vara att ta i...
    Vi hoppas du inte ägnar dig åt opassande trolleri...

    ThC

    SvaraRadera
  4. Citat från BBCC Säby Säteri 20080401

    in particular, it
    was proposed to use specially designed pseudo-proxy series

    Pseudo-proxy series can be created from model output data, and be designed so that
    they have properties similar to real proxy data.

    Such methodological development should have a general interest, but
    not being limited to Scandinavian data

    Dessa uttryck, direkt från BBCC är inte direkt förtroendeskapande.
    Kanske deras Whiskey är godare.
    Eller var det tänkt som ett aprilskämt?

    SvaraRadera
  5. Bengt,

    Det där var lite off topic, men det framgår att de talar om metodutveckling.

    SvaraRadera
  6. Förvisso är det under rubriken kommande utveckling men vad är skillnaden mellan pseudo-proxie och rent hittepå -
    man tänker sig att med en modell skapa en proxie och sedan använda proxien för att bekräfta modellen?
    Jag anser inte att en sådan arbetsmetod skulle vara förtroendeskapande.

    SvaraRadera
  7. "Uppsala från andra sidan ån"-
    en alternativ tänkares synpunkter
    på Stockholmsprofessorers inlägg i
    SvD Ti 25 maj 2010.
    Besök och läs på

    SvaraRadera
  8. Bengt,

    Jag uppfattar det som att de använder modeller för att genererar proxies som de sedan testar sina rekonstruktionsmetoder på. En modell är inte samma sak som en rekonstruktionsmetod.

    SvaraRadera
  9. Bengt,
    Det är inget konstigt med att använda simulerade dataserier för att testa om en analysmetod fungerar, det görs dagligen inom alla möjlig område.

    Poängen är att vi bara har ett litet antal olika mätserier från vår omgivning. Det gör att det blir svårt att utvärdera hur bra en analysmetod är, eftersom man inte får så många olika saker att testa den på.

    För att komma runt det problemet kan man istället generar syntetiska serier där man redan i förväg vet vad svaret ska bli. Sedan analyserar man de serierna med sin analysmetod och ser om den ger det svar den ska, dvs om den återskapar det man redan ligger bakom den syntetiska serien. Gör den inte det så är analysmetoden dålig, gör den det så har det klarat ett första test.

    Genom att använda syntetiska serier så kan man också testa hur robust analysmetoden är genom att utsätta den både för serier som liknar verkliga och mycket extremare serier också. Då kan få man en uppfattning om hur känslig analysmetoden är för olika egenskaper hos data.

    Det här är något som används inom all möjlig modellering och inte något som är specifikt för klimatforskning

    SvaraRadera
  10. Vi kommer att avvisa kommentarer som försöker misstänkliggöra forskarna bakom artikeln (förutom i det rent hypotetiska fallet då misstankarna är väl underbyggda).

    SvaraRadera
  11. Den här kommentaren har tagits bort av bloggadministratören.

    SvaraRadera

Tips: Använd gärna signatur när du kommenterar. Det underlättar samtalet