Pehr Björnbom och Carl-Gustaf Ribbing har fel om klimatkänsligheten

I Ny-Teknik fick nyligen Pehr Björnbom och Carl-Gustaf Ribbing in en artikel med flera fel om klimatkänsligheten. Läsare av denna blogg är kanske inte så förvånad över att deras artikel är felaktig eftersom vi tyvärr återkommande fått påpeka felaktigheter som spridits från deras sida om den globala uppvärmningen och klimatförändringarna.

Vilka är då felen i Pehr Björnbom och Carl-Gustaf Ribbings artikel?

I ingressen skriver de följande

Man måste söka nya förklaringar och undersöka om klimatförändringarna beror på naturliga orsaker eller om människan har orsakat denna på ett annat sätt än genom koldioxidutsläpp.

Det är inga små ord här måste alltså något revolutionerande ha framkommit, längre ned skriver de:

FN anger i sin senaste rapport att för varje fördubbling av halten koldioxid i atmosfären stiger temperaturen med 2,1-4,4 C. De nya satellitmätningarna ger dock ett värde på 0,6 C.

En petitess kanske men jag antar att författarna menar det intervall som IPCC anger som troligt för klimatkänsligheten 2-4,5 C. Men här har vi alltså annars revolutionen satellitmätningar ska ha visat att klimatkänsligheten endast ligger på 0,6 C. En referens ges sedan på Ny-Tekniks hemsida, Spencer och Braswell 2010. Men artikeln som ska välta klimatvetenskapen upp och ned innehåller inte stöd för det som påstås i Ny-Teknik, istället kan man i deras sammanfattning läsa:

It is clear that the accurate diagnosis of short‐term feedbacks (let alone long‐term climate sensitivity) from observations of natural fluctuations in the climate system is far from a solved problem. As we have seen, the presence of nonfeedback, internally generated radiative forcing confounds the identification of radiative feedback.

Artikeln säger alltså uttryckligen att deras resultat inte går att översätta till en tydlig klimatkänslighet. Den intresserade kan läsa varför det är svårt att göra denna typ av analyser och dra slutsatser om klimatkänsligheten i en artikel av Bing Lin med fler: Can climate sensitivity be estimated from short-term relationships of top-of-atmosphere net radiation and surface temperature?

Ett annat fel författarna av artikeln i Ny-Teknik gör är när de ger sken av att modellerna som IPCC rapporten bygger på bara bygger på mätningar nära jordytan. Läser man IPCC rapporten kan man tydligt se att detta inte är fallet.

I sitt extramaterial har författarna med en annan artikel som stöd för sitt resonemang, artikeln har dock redan bemöts vetenskapligt och visats felaktig. Också Spencer har tydligt kritiserat den artikeln.


En annan mer ovidkommande sak man kan fundera ikring är när författarna skriver att 1-2 procents variation av det låga molntäcket skulle kunna vara tillräckligt för att förklara temperaturförändringarna sedan slutet av 1800-talet. Jag har inte hittat källan till detta påstående men om jag inte missminner mig så utgår man då från en normal klimatkänslighet. Ifall klimatkänsligheten skulle vara så låg som författarna försöker göra gällande så skulle förändringen i molntäcket alltså behöva vara mycket större.

Mer att filosofera kring blir det när man betänker att författarna samtidigt som man påpekar att molnen ska stå för en negativ återkoppling, alltså minska temperaturhöjningen av förhöjd koldioxidhalt i atmosfären, påpekar att variationer i molntäcket kan stå för den uppvärmning vi sett till dags dato. Mig veterligen finns det inga solida publikationer som visar att så skulle vara fallet eller hur det skulle fungera. Däremot finns det publikationer om observationer och lågt molntäcke som visar att detta snarare är en positiv återkoppling än en negativ (men det finns modeller som ger både negativ och positiv återkoppling från moln). Man bör heller inte glömma att den starkaste återkopplingen kommer från vattenånga, eftersom att när man får en förhöjd temperatur så kan atmosfären hålla mer vattenånga vilken fungerar som en växthusgas, något som det finns flera vetenskapliga artiklar som stöder (se kommentarerna).

Att på detta sätt publicera debattartiklar med allvarliga fel i stora tidningar kanske kan vara ok ifall man samtidigt ser till att tidningen förklarar mainstreamforskningen och de fel som ”klimatskeptikerna” framför. Men det finns en uppenbar risk att detta inte ges medieutrymme på samma sätt eftersom det inte är nyheter vilket gör bilden skev. En falsk 50/50 bild av små klimatförändringar vs mainstreamforskning gör att läsaren blir vilseled. För vi vet alla att läsarna inte börjar ta kurser på universitet och följa vetenskapliga journaler efter att ha sett en diskussion i en tidning för att ta reda på vem som har rätt. Men visst det är klart att ingen dagstidning orkar spegla IPCC rapporternas över 3000 sidor. Detta gör det dock än viktigare att tidningarna granskar de material de tar in bättre.

Men om tidningarna väljer att ge en falsk bild av forskningen tar man också på sig ett ansvar. Tobaksbolagens lobby lyckades fördunkla rökningens farligheter i många år vilket ledde till flertalet dödsfall som kunnat förhindras. Det är viktigt att ge rätt bild av den globala uppvärmningen, alla har ett ansvar att försöka föra ut en korrekt bild så att så få som möjligt drabbas.



För den intresserade kan jag rekommendera våra tidigare poster om klimatkänslighet.

(fler svar)