Inlägg
I samband med uppmärksamheten kring septemberminimumet för Arktis havsis uppkommer alltid frågan om hur det var med isen före satellitmätningarna började. I detta inlägg tittar vi på några av resultaten från de studier som finns över detta:
NSIDC sedan 1953
National Snow and Ice Data Center har sammanställt utbredningen för isen månadsvis sedan 1953
IPCC 2007
I senaste IPCC rapporten finns en sammanställning av isutbredningsanalyser för norra halvklotet sedan 1860. Den röda linjen visar septemberutbredningen:
Polyak et al 2010
År 2010 kom artikeln "History of sea ice in the Arctic" som sammanställer många olika metoder som används för att undersöka isutbredningen i Arktis under flera tidsskalor. De sammanfattar resultaten så som:
Although existing records are far from complete, they indicate that sea ice became a feature of the Arctic by 47Ma, following a pronounced decline in atmospheric pCO2 after the Paleocene-Eocene Thermal Optimum, and consistently covered at least part of the Arctic Ocean for no less than the last 13–14 million years. Ice was apparently most wide-spread during the last 2–3 million years, in accordance with Earth’s overall cooler climate. Never the less, episodes of considerably reduced sea ice or even seasonally ice-free conditions occurred during warmer periods linked to orbital variations. The last low-ice event related to orbital forcing (high insolation) was in the early Holocene, after which the northern high latitudes cooled overall, with some superimposed shorter-term (multidecadal to millennial-scale) and lower-magnitude variability. The current reduction in Arctic ice cover started in the late 19th century, consistent with the rapidly warming climate, and becam every pronounced over the last three decades. This ice loss appears to be unmatched over at least the last few thousand years and unexplainable by any of the known natural variabilities.
Kinnard et al 2010
En annan ny rekonstruktion över de senaste ca 900 åren utifrån många olika proxies presenterades förra året av Kinnard mfl. De kommer till samma slutsats som de tidigare studierna. Den senaste tidens minskning av havsisen är unik under den rekonstruerade perioden:
Kinnard et al 2010: Isutbredning under sommaren
Sammanfattningsvis kan vi konstatera att dagens drastiska minskning av Arktis havsis är en unik händelse även ur ett historiskt perspektiv. Detta stämmer också väl med vad vi i övrigt vet om temperaturer i Arktis under historiens gång och under senaste decennierna.
Se även det tidigare inlägget "Arktiska dimmor" för några fler resonemang kring påståenden om Arktis och isen där.
Bra komplettering och en ny hockeyklubba.
SvaraRaderaJag tycker att man skall vara oerhört försiktig med att dra långtgående slutsatser av "rekonstruktioner" som inte är annat än (ibland kvalificerade men dock) gissningar. Jag har inte läst den aktuella studien i sin helhet, men det ser ut som om de gör exakt samma misstag som gjordes med Manns hockeyklubba. Man jämför "rekonstruerat" data med riktiga mätningar. Man skarvar ihop dem i samma graf som om de vore likvärdiga och jämförbara. Det är de naturligtvis inte.
SvaraRaderaDet finns ju dessutom observationer (fotografier och annat) som antyder att Arktis var i det närmaste isfritt under 30-talet. Alltså mindre is än idag. I grafen syns inget av detta.
Det finns anledning att tro att, åtminstone delar av, norra halvklotet var varmare under medeltiden än idag. Vi vet att det var varmt på så pass många platser att det i alla fall borde kunna anas en minskning av isen i grafen under den perioden. Men nej.
Återigen vill man få det till att allt var stabilt, fine och dandy fram till 1950. Sedan gick det åt helvete och allt beror på CO2. Det känns inte seriöst.
Det finns ju faktiskt anledning att tro att Arktis isar påverkas av annat än CO2? Eller varför påverkas inte Antarktis is av CO2?
Anonym 09:40,
SvaraRaderaFrån Kinnard et al:
"Here we present circum-Arctic and regional-scale reconstructions of sea-ice (summer) cover variations over the past ~900 years developed from a multi-proxy network of paleo-environmental data. These data include glacial ice cores, lake sediments, tree rings, and historical and/or documentary evidence."
(Jag har lagt till fetstil).
Och tittar man på 11-hundratalet så kan man se att det var mindre is då än senare.
Anonym. Professor Lennart Bengtsson redovisar på ett mycket bra sätt det rimliga, i just de rekonstruktioner du kritiserar, i ett gästinlägg på den här bloggen:
SvaraRaderahttp://uppsalainitiativet.blogspot.com/2011/09/lennart-bengtsson-om-nipccs-nya.html
Tack Lars. Det är jättebra, men jag har sett ett antal fotografier från 30-talet som visar ett isfritt Arktis (jag kan naturligtvis inte bedöma om de är äkta), så frågan kvarstår. Hur kan grafen då visa betydligt mer is än idag?
SvaraRaderaOm trädringar säger att det var mycket is, och fotografier/loggböcker säger isfritt borde man väl rimligen förlita sig på de senare?
Problemet med 1100-talet kvarstår också. Det var en period över flera sekel där det norra halvklotet troligen var minst lika varmt som idag. Ändå smälte inte Arktis ens nästan.
Det är svårt att förstå.
Anonym 09:40,
SvaraRaderadet är du som nämner CO2.
Men jag är öppen för studie och analys av material som pekar i den riktning som intresserar dig, ge gärna referenser.
Anonym 12:06,
SvaraRaderaHur kan ett antal fotografier visa att hela Arktis var isfritt? Du menar inte nordpolen?
En anekdotisk referens till ett eller flera fotografier räknas knappast som tillräcklig vetenskaplig evidens för bevisa att nordpolen varit lika 1930-1940 som i modern tid eller ens avvisa en publicerad vetenskaplig artikel
SvaraRaderaDäremot finns det historiska belägg för att det var mindre is 1930-1940 jämfört med årtiondena runt omkring.
För en kort fattad populär beskrining se:
What was sea ice like before the satellite era?
http://nsidc.org/arcticseaicenews/faq.html
Men det blir nog lite rundgång på referenserna här. Eftersom källorna är få så är de med stor sannolikhet redan intecknade i rekonstruktionenen som grafen ovan hämtats från.
Jag förstår att en "anekdotisk referens" till fotografier inte betyder ett skvatt. Men precis som Olof skriver ovan så finns det andra historiska belägg för att den arktiska isen var mindre under 30- och 40-talen. Den minskningen finns inte med i grafen ovan. Det är konstigt.
SvaraRaderaNär trädringar och andra proxies väger tyngre än faktiska observationer blir i alla fall jag skeptisk...
Anonym 28/9 9.40
SvaraRadera"Man skarvar ihop dem i samma graf som om de vore likvärdiga och jämförbara. Det är de naturligtvis inte."
Hur vet du det? Enligt diagrammet så matchar dom varandra mycket bra under den tid vi har båda.
Temperaturproxy som plottas i ett diagram med temperaturaxel måste ha kalibrerats mot t.ex. termometerdata. Och har man gjort måste det väl vara jämförbart så länge man tar med osäkerhetsmarginalerna.
I övrigt är satellit och termometermätningar också bara temperaturproxys som bygger på olika approximationer och fysikaliska modeller av mätinstrumenten och hur dom förhåller sig till omgivningen.
"skarvningarna" i "hockeyklubban" visade den bästa gissningen av den historiska temperaturen vilket är det mest intressanta. Exakt hur man tog fram det hela är en separat och väldigt komplex teknisk fråga som hör hemma i ett antal hyllmeter specialistlitteratur.
Anonym 28/9 12:06
"Problemet med 1100-talet kvarstår också. Det var en period över flera sekel där det norra halvklotet troligen var minst lika varmt som idag. Ändå smälte inte Arktis ens nästan."
Eller alternativt var det inte så varmt. Du verkar dock lägga mycket större tilltro till (din uppfattning av) temperaturproxys än isproxys. Vore intressant att höra din motivering till varför.
Här finns annars en bra visualisering och jämförelse mellan globala temperaturmönstren under medeltida klimatanomalin och den nuvarande.
Anonym 23:00, du kan väl läsa vad Olof skrev en gång till? Jag citerar: Däremot finns det historiska belägg för att det var mindre is 1930-1940 jämfört med årtiondena runt omkring." (Min fetning).
SvaraRaderaDen minskningen syns i rekonstruktionen ovan. Det du påstod var att isutbredningen var lika låg på 1930-talet som den är nu. Hittills har du inte lyckats presentera någon som helst evidens för detta.
PS. Välj en signatur, vilken som helst, så att du kan skiljas från andra kommentatorer. Det blir rörigt annars.
Jag noterade i den tidigare tråden att isvolymen i arktisk minskat med 40% sen 2007 vilket känns obehagligt.
SvaraRaderaDet ovan redovisade diagrammet av "Kinnard et al 2010" känns plågsamt, samma extrema förändring på kort tid som koldioxidhaltens de sista 200 åren. För övrigt "Anonym" ser man i diagrammet tydligt ett avvikande varmare 1100-tal.....
I referensen jag gav ovan ges följande jämförelse som är lätt att missa men viktig:
SvaraRadera"Plus, the trend in the 1930s and 1940s was both seasonal and regional in nature. The current decline touches all parts of the Arctic and affects all four seasons."
Det finns alltså en skillnad i signatur på de här observationerna som är möjlig att belägga med de historiska data man har.
Jag tycker att det är intressant att Anonym 12:06 tar sina fotografier som exempel utan att kunna vederlägga a) deras autenticitet b)deras representativitet c) deras existens över huvud taget. Och att sedan anse att de argumenten väger tyngre än vetenskapliga och peer-reviewade verk...
SvaraRaderaBortom skrattretande.
Vad jag känner till så har Nordostpassagen tidigare nyttjats för kommersiell fartygstrafik men på modernare tid har den inte varit farbar pga all is. DN gjorde stort ståhej (Karin Bojs antar jag) av att en modern atomisbrytare lyckades lotsa moderna isbrytarfraktfartyg genom den för några år sedan.
SvaraRaderaHur stämmer detta med era redovisade rekonstruktioner?
Motorfot,
SvaraRaderaDN skrev att två tyska lastfartyg tog sig genom utan hjälp av isbrytare. Det framkom dock senare att en isbrytare fanns med.
Mer om de tyska lastfartygen: den verkliga nyheten var att det här var första gången som ett västligt rederi använde Nordostpassagen i stället för att gå via Suez (enligt Beluga-rederiet). Ryska fartyg har länge använt den.
SvaraRaderaLars Karlsson och Motorfot. BBC hade ett reportage om det här med lastfartygen och isbrytaren. Isbrytaren eskorterade lastfartygen, och fungerade som lots. Ingen is behövde brytas.
SvaraRaderaKyokushinka m fl,
SvaraRaderaJag vet inte hur jag skall få er att förstå detta, men jag försöker. Vi vet att t ex Nordostpassagen trafikerades flitigt sommartid under 1930-talet. Då måste det varit betydligt mindre is än idag, eftersom den därefter inte passerades förrän 2009 (enl. bl a Wikipedia). Då med "starkt isklassade fartyg".
Titta på Kinnard-diagrammet. Noga. Förklara för mig hur skillnaden mellan 30-talet och 2003 kan vara så enorm, trots att man under 30-talet kunde trafikera (alltså inte bara åka igenom en gång med isbrytare) och detta inte var möjligt 2003?
Jag förstår det inte. Antingen så drabbades Nordostpassagen av väldigt lokal uppvärmning och det fanns massor av is i resten av Arktis (inte så troligt) eller så är grafen fel.
Att det finns fotografier som visar fartyg i Arktis på 30-talet och att vi VET att de kunde trafikera farlederna där väger tyngre än proxies. Punkt! Det spelar ingen roll om ni kallar det för vetenskap eller peer-review, grafen är ju fel lik förbaskat.
Om grafen inte lyckas vara korrekt så sent som 30-talet är det svårt att tro på den för perioder flera hundra år bakåt i tiden. Det kanske är det bästa vi kan återskapa, men att tro att en sådan graf har något med sanningen att göra, och än värre tolka den som fakta, är verkligen skrattretande.
(Ulf, tidigare anonym. Nu under falskt namn.)
Nej Ulf. Jag har inte sett någon trovärdig uppgift som visat att ryska fartyg trafikerat någon annan rutt än Murmansk-Dikson.
SvaraRaderaOch det är inte Nordostpassagen.
Ulf mfl.
SvaraRaderaHär finns en mer detaljerad historik kring nordostpassagen. Det framgår tydligt att Sovjetunionen byggde upp passagen för eget bruk under 30-talet och sedan använde den under hela Sovjeteran. "Även vintertrafik förekom". Så den enkla "historiken" fartyg på 30-talet, fartyg idag = lika lite is är allt för förenklad.
Man kan också notera från den mer detaljerade historien att tex.
Svåra isförhållanden sommaren 1937 ledde till att 26 skepp blev fast i isen och tvingades övervintra. Läs gärna mer här.
Anders,
SvaraRaderajag får inte ihop det.
1) Användes nordostpassagen för kommersiell fartygstrafik sommartid under 30-talet?
2) Varför gör den inte det idag?
3) Varför fastnar inte skepp i nordostpassagen idag? För att det är mindre is, eller för att man inte ens försöker passera? (Utan isbrytare)
4) Vad har "även vintertrafik förekom" att göra med om den var öppen sommartid?
"-tecknen runt vintertrafik ovan är ett redigeringsfel. Bortse från det.
SvaraRaderaReferens till de 26 skeppen 1937.
Ulf, du har helt enkelt läst fel i Wikipedia. Där står inget om att trafiken upphörde efter 1930-talet.
SvaraRadera1) Sovjetunionen använde den som rutt för interna transporter. De hade isbrytare och isen var ofta svårforcerad. Kommersiell trafik är lite speciellt begrepp i Sovjetunionen.
SvaraRadera2) Det handlar om ekonomi, internationella avtal, sjösäkerhet och ekonomi igen. Men det blir, som du säkert vet, mer och mer intressant. Det var under Sovjettiden mer vad staten ville som var avgörande snarare än vad som var lönsammast för ett bolag. Det måste tas med i beräkningen när du jämför USSR med dagens situation. Sovjetunionens kollaps gjorde att trafiken drastiskt avtog.
3) För att det är mindre is och för att skeppen är större och snabbare. Det har på senaste tiden seglats runt hela polarhavet, NO-passagen och NV-passagen, under en säsong med vanliga segelbåtar vilket ingen lyckats med någonsin tidigare. Något som du kan lägga till till dina observationer.
4) Inget, men tyckte det var intressant.
Men som du ser när du faktiskt tittar i de historiska skrifterna så är det inte så att det var så istomt på 30-talet som du ville göra gällande. Tvärt om stöds Kinnard och andra forskares slutsatser av de beskrivningar som finns. Alltså 30-talet var ett lågis-decennie men inget jämfört med idag.