Nor any drop to drink

Water, water, every where,
And all the boards did shrink;
Water, water, every where,
Nor any drop to drink.

Coleridges ord i The Ancient Mariner beskriver inte bara situationen för forna tiders sjömän när fartyg kunde bli liggande i stiltjebältena medan sötvattenföråden sinade. De beskriver även situationen på dagens Tuvalu och Tokelau¹. De två små ö-nationerna i Stilla havet har akut brist på sötvatten efter de näst torraste² tolv månaderna sedan mätningarna började för nära 80 år sedan. Till skillnad från gårdagens sjöfarare kan de dock lyckligtvis nås av hjälp. Bland annat Nya Zeeland och Amerikanska flottan bidrar nu för att undvika en katastrof. Den direkta orsaken till torkan är den pågående La Nina men tyvärr är känsligheten för torkperioder liksom risken för dem i sin tur något som ökar i och med global uppvärmning med tillhörande havsnivåhöjning.

Även om reven som korallöarna (atollerna) ligger på är mycket gamla är själva öarna sällan mer än 4000 år gamla. De har uppkommit under den andra halvan av Holocen med stabil eller långsamt sjunkande vattenstånd. De är omgivna av ett korallrev som skyddar dem mot havsvågorna.

 Wake Island (Bild Wikipedia)

De låglänta korallöarna drabbas av klimatförändring på flera olika sätt. Den direkta effekten av havsnivåhöjning är den mest uppenbara. Alltså att öarna sakta sjunker i havet och låglänta områden översvämmas allt oftare. Detta sker dock långsamt och är inte det akuta problemet.

En annan effekt är ökad erosion på de vind och vågutsatta sidorna av öarna. Resultatet av höjd havsnivå på erosionen är dock fortfarande osäker. Revet spelar här en viktig roll då det skyddar ön samtidigt som eroderat material från revet bygger upp ön och motverkar förlusten från själva ön. En annan komplicerande faktor är att erosion av den utsatta strandbrinken kan göra så att ön växer i yta under en tid då de höga strandvallarna eroderar och sprids av strömmar och vind till låglänta sandrevlar och strandområden. Ön kan också flytta sig med rådande vindriktning över revet. Flera olika modeller och studier söker utröna effekterna av havsnivåhöjning på erosion och omformning av öarna. Dock är redan en omformning av öarna, även utan förlust av yta, ett problem då dagens ö-samhällen, liksom våra, har fast infrastruktur med hus, vägar och allt som hör där till.

Vattenbrist är ett stort problem på många öar som också förstärks av havsnivåhöjning. Sötvattnet på öarna kommer dels från direkt insamling av regnvatten i olika behållare och dels från grundvatten som fylls på under regnen. Öarnas grundvatten finns som en lins ovanpå saltvatten. (Detta då sötvatten är lättare än havsvatten.) När havsnivån stiger följer linsen med upp. Toppen av linsen avdunstar från de låglänta delarna och på grund av växternas vattenbehov och möjliga förrådet av grundvatten minskar. Vid en torrperiod förstärks denna effekt och havsvatten når in i tidigare sötvattenområden och försaltar det när senare regn fyller på förråden. Havsnivåhöjningen minskar alltså marginalerna för öborna vid torka och leder till långvarig ökad försaltning efter torrperioder.³

Korallreven runt öarna är inte bara viktiga för fiske och annan matförsörjning (samt turism) de är också som nämnts viktiga skydd för öarna mot erosion. Reven är i sig hotade genom höjd havstemperatur och havens försurning. Korallblekning på grund av hög vattentemperatur och försurning skadar koralldjuren vilket gör att erosion och havsnivåhöjning lättare överstiger revens tillväxt.

En lätt underskattad faktorn är förändringar i vädret. Då öarna är känsliga för så väl kraftiga stormar med tillhörande erosion, översvämningar och förstörelse liksom torrperioder med vattenbrist slår väderförändringar i ett mer energirikt klimat hårt mot de känsliga samhällena som redan är under tryck av den långsammare men obevekliga havsnivåhöjningen. Effekterna av El Nino och La Nina fenomenen (ENSO) blir kraftigare i och med den förhöjda temperaturen.

Utvecklingen på många av Stilla havets ö-nationer har redan lett till att dess resurser tänjts till bristningsgränsen. Med pågående global uppvärmning är de snabbt på väg att fallera. Det är tyvärr mycket troligt att vi bevittnar slutet för några av jordens söderhavsparadis. Vi får väl se till att de inte blir en förstudie för större nationer.

1) Även Samoa och Cook Island har stor brist på vatten.

2) Den torraste perioden tycks vara under 1999

3) På Tuvalu har överutnyttjande av grundvatten tillsammans med stigande havsnivå lett till att allt grundvatten är för försaltat för att kunna drickas.

Se vidare:

Tuvalu’s National Adaptation Programme of Action

P Nunn 2009: Responding to the challenges of climate change in the Pacific Islands: management and technological imperatives 
Webb & Kench 2010: The dynamic response of reef islands to sea-level rise: Evidence from multi-decadal analysis of island change in the Central Pacific 
Woodroffe 2008: Reef-island topography and the vulnerability of atolls to sea-level rise
Erosion of low-lying reef islands