En historia verkar ha börjat cirkulera inom förvillosfären om att data från en japanska satellit, IBUKI, som mäter koldioxidflöden över jorden, visar att industrialiserade nationer tar upp mer koldioxid än de släpper ut medan fattiga länder runt ekvatorn släpper ut mer än de tar upp. Detta tolkas som att det är de fattiga länderna som är skyldiga till koldioxidökningen, och inte de rika. Jag stötte först på historien i en
insändare i Ystads Allehanda av Per-Olof Persson.
Historien verkar ha sitt upphov hos den brittiske klimatförvillaren John O'Sullivan som
på sin blogg visar följande bild (från ett japanskt TV-inslag).
Rött betyder nettoutsläpp, och grönt betyder nettoupptag. Madagaskar verkar vara en riktig koldioxid-bov!
En verkligt skeptisk person skulle naturligtvis ha tagit reda på vad IBUKIs data verkligen visar, t ex genom att läsa den sammanfattning av resultaten (
PDF) som släpptes för ett par dagar sedan.
Där hittar vi bl a den här figuren, som visar att Europa och Nordamerika är nettoupptagare under sommaren (och Europa även under våren) men nettoutsläppare under hösten och vintern. Det rör sig om naturliga växlingar under året.
Det viktigaste resultatet är att IBUKI ger oss betydligt mer tillförlitliga data för vissa delar av världen som har dålig täckning av markmätstationer. Förbättringarna framgår av den här figuren.
Läs våra relaterade inlägg : koldioxidutsläpp
Inlägg
Jaha Lars!
SvaraRaderaOch vad blev summan av kardemumman? Varför väljer du bort årssammanfattningen?
Den fanns inte i rapporten. Har du en länk?
SvaraRaderaOavsett vad nettot på årsbasis är - spelar det egentligen någon roll?
SvaraRaderaSkulle naturens kretslopp fungera så att det på våra breddgrader togs upp koldioxid netto, och att det släpptes ut netto t ex vid ekvatorn - skulle detta göra det mer OK för oss att förbränna fossilt kol så att denna balans rubbas? Ska vi då kräva att de som råkar bo i områden där det naturligt avges koldioxid ska stoppa dessa "utsläpp"? Ska de rubba sin naturliga kolcykel för att vi ska kunna fortsätta vår antropogena påverkan? "Alla länder ska ha samma ha "utsläpp" netto är ungefär lika korkat som att argumentera för att alla länder måste ha lika mycket skog.
Dylik data är intressant för att förstå kolcykeln, men fullständigt irrelevant för att argumentera för- eller mot politiska åtgärder.
ehm - i AGW debatten har det en mycket intressant roll.
SvaraRaderaEn stordel av AGW har kapats för att driva fördelningspolitik och begreppet "klimatskuld" används för att kräva ersättning av indrustrinationernas för utsläpp som skett tidigare.
Citatet nedan kommer från en inte helt okänd kille i klimatsvängen: I am not going to rest easy until I have articulated in every possible form the need to bring about major structural changes in economic growth and development...'
Så visst spelar detta roll.
Helt bedrövlig vinkling du gör anonym. Koldioxidutsläppen per capita har ingenting att göra med det koldioxidupptag som sker i havet eller av växtligheten.
SvaraRaderaEnligt ditt sätt att resonera skulle det faktum att den arktiska isen utanför Alaska minskar, vilket resulterar i ett högre koldioxidupptag i havet, leda till att USA får räkna detta sig tillgodo.
Fullständigt bisarrt.
Här är en vetenskaplig artikel som beskriver resultaten.
SvaraRaderaInte heller den artikeln säger något om att vår tidigare kunskap om varifrån koldioxiden kommer har omkullkastats.
Rent politiskt spelar det naturligtvis ingen roll. Men politiken bygger ju alltjämt på settled science som fortsätter att överraska.
SvaraRadera//BLF
det klart att när antropogena insatser är negativa så är det OK att ta upp dem på bordet men inte positiva ...
SvaraRaderaHugger vi ned våra skogar så är det OK att säga att i-länder bidrar till att kol frigörs. Har vi ett sansat skogsbruk som täcker enorma arealer med stora kolsänkor till följd så är det "en bedrövlig vinkling".
Frågan om netto är helt klart väsentlig ... iallafall när "klimatskulden" skall utkrävas i-länderna
Den här diskussionen är rent hypotetisk, för vi har inte sett några data som säger att i-länderna är nettoupptagare.
SvaraRaderaLars Karlsson, helt rätt men inte bara diskussionen utan även bloggposten är, precis som klimathotet hypotetisk.
SvaraRadera//BLF
Det är väl ingen nyhet att ökningen i koldioxidhalt huvudsakligen kommer från de länder som är i starkast utveckling dvs Kina, Indien och Brasilien? Att utsläppen dessutom kommer att öka ytterligare i varje fall de närmaste 10-30 åren är väl också troligt. Hur det bli i de utvecklade västerländerna är mer tveksamt, möjligen minskar utsläppen men knappast så att de balanserar tillväxten.
SvaraRaderaI takt med att inte bara GW utan även AGW blir uppenbar kommer debatten att vridas mot "vem som skall betala skulden" med ringa förutsättningar att landa i samförstånd. Argumenten blir självklara, "historisk skuld", "per capita" i en vågskål, "befolkningsmängd", "utvecklingstakt" i den andra. Som exempel, för detta kan man vrida och vända på. I slutändan avgör ekonomisk tillväxt och maktpositioner ländernas ställningstaganden och knappast vetenskapliga rön.
Så låt oss hoppas att klimatkänsligheten för CO2 är låg eller försumbar eller att vi med vårt gigantiska klimatexperiment bara förskjuter övergången till nästa istid med några hundratals år. Vad vi sen landar om 100000 år vet vi inte men det kanske inte är så viktigt....
Det är inget hypotetiskt med den här bloggposten. Och klimathotet är inte heller hypotetiskt.
SvaraRaderaJag har förmodligen inte har läst på ordentligt eller är korkad men... Är instrumentet och mätmetoden tillräckligt noggrann för att avgöra vem som på global nivå är nettobidragsgivare över en så kort mätperiod?
SvaraRaderaEn annan fundering är vilken mätperiod man bör ha. Extrema torrår i en region (som det är i Texas just nu, kanske på grund av ENSO variationer) gör ju att primärproduktionen på land lär variera en del. Därför kanske man inte ska dra för stora växlar ifrån en så kort mätperiod som artikeln här baseras på.