Inlägg
Då var det dags igen. Experimentet med stort E eller dataanalysen med stort D som en gång för alla bevisar att den samlade klimatforskarkåren har fel. Vi som följt debatten ett tag vet att detta sker lite då och då. Sedan glöms det bort och något annat experiment eller annan dataanalys tar vid som det nya svarta.
Nu är det en artikel av Henrik Svensmark och medarbetare som är föremålet för euforin. Trots att den inte (ännu) passerat peer-review (sakkunniggranskning) finns det ingen hejd på vilken betydelse artikeln har enligt vissa.
Vad handlar det om? Jo, forskarlaget har utfört experiment på partikelbildning i en kammare där svaveldioxid omvandlas till svavelsyra . Problemet med att tolka studien är att gasblandningen och övriga förhållanden i kammaren har distinkta skillnader mot de som råder i jordens verkliga atmosfär. När röntgenkällan startas ökar joniseringen från bakgrundsnivån på 3 jonpar per kubikcentimeter och sekund till 60 jonpar per kubikcentimeter och sekund. Denna tjugifaldiga ökning leder i experimentet till en ökning av partikelkoncetrationerna på ungefär 20%. I verkligheten varierar flödet av kosmiska strålar, och därmed joniseringen, med ungefär ± 10% mellan topp och botten i solcykeln. Den långsiktiga förändringen är mycket lägre än så. Det finns anledning att tro att om realistiska ändringar i jonisering hade använts, då hade effekten försvinnit i det avsevärda brus som syns i resultaten.
Dessutom är koncentrationen av svaveldioxid mycket högre än vad den är där Svensmark själv anser att joninducerad nukleation borde vara betydelsefull, nämligen över värlshaven1. Forskarna beskriver själva att deras resultat strider mot väl beprövade teorier om hur populationer av aerosolpartiklar beter sig och försöker förklara detta med ökad produktion av svavelsyra med hjälp av joner. Den orealistiskt höga produktionen av svavelsyra kommer alltså inte bara in en gång, utan två.
Slutsatsen är att den effekt som beskrivs i experimentet med stor sannolikhet är obetydlig i atmosfären. Artikeln kanske kan vara intressant som kuriosa, men den kommer inte förändra klimatvetenskapen och kommer snart vara bortglömt. Men vad gör det? Ingemar Nordin och hans gelikar hittar bara en ny tuva som låte dem slippa insikten om att det faktiskt är människoskapad koldioxid som orsakar den pågående uppvärmingen.
1 Se exempelvis Atmospheric Chemistry and Physics: From Air Pollution to Climate Change.
Dessutom är koncentrationen av svaveldioxid mycket högre än vad den är där Svensmark själv anser att joninducerad nukleation borde vara betydelsefull, nämligen över värlshaven1. Forskarna beskriver själva att deras resultat strider mot väl beprövade teorier om hur populationer av aerosolpartiklar beter sig och försöker förklara detta med ökad produktion av svavelsyra med hjälp av joner. Den orealistiskt höga produktionen av svavelsyra kommer alltså inte bara in en gång, utan två.
Slutsatsen är att den effekt som beskrivs i experimentet med stor sannolikhet är obetydlig i atmosfären. Artikeln kanske kan vara intressant som kuriosa, men den kommer inte förändra klimatvetenskapen och kommer snart vara bortglömt. Men vad gör det? Ingemar Nordin och hans gelikar hittar bara en ny tuva som låte dem slippa insikten om att det faktiskt är människoskapad koldioxid som orsakar den pågående uppvärmingen.
1 Se exempelvis Atmospheric Chemistry and Physics: From Air Pollution to Climate Change.
kanske borde ERIKS läsa vad som verkligen står i TCS kommentar innan han tillskriver "Ingemar Nordin och hans gelikar".
SvaraRaderaI den kommentar du refererar till står : "Men OM Svensmarks experiment håller så...". Vilket jag ser som en ganska ödmjuk tolkning av Svensmark.
Retoriken på UI är i kontrast : "finns det ingen hejd på vilken betydelse artikeln har enligt vissa." och
"Ingemar Nordin och hans gelikar hittar bara en ny tuva som låte dem slippa insikten om..."
Varför tror ni att TCS har långt fler läsare än UI ..?
Huruvida experimenten håller är en fråga som gäller i vilken mån resultaten kan replikeras. Det kan ju exempelvis hända att något fel uppstått i uppställningen. Som vi vet från rabaldret med överljusneutriner kan det hända. Jag ser dock ingen anledning att utgå från att något experimentellt fel föreligger i den här studien.
SvaraRaderaIngemar Nordin:
"Men om Svensmarks experiment håller så har man alltså förklarat minst hälften (kanske 60-70 %) av uppvärmningen under 1900-talet. Hela kedjan från solaktivitet, över kosmisk partikelstrålning, till molnbildning på låg höjd och till påverkan på den globala temperaturen, är kartlagd. "
Det här är rena fantasierna. Resultaten förklarar, oavsett om de är korrekta eller inte, ingenting sådant.
Det lustiga i historien är att skribenterna på TCS gav mig rätt så snabbt. De har redan hoppat till nästa tuva.
Jag reagerade också på Nordins mycket långtgående slutsatser. Om det är någon som har "hela kedjan", så vore det väldigt intressant att få se den.
RaderaAnonym: "Varför tror ni att TCS har långt fler läsare än UI ..?"
Fantasi säljer bättre än fakta.
Håller med om att Nordin drar alltför långtgående slutsatser. Går inte att försvara. Lite synd däremot att Svensmarks resultat hamnar i bakgrunden i detta käbbel mellan Uppsala- och Stockholmsinitiativen. Det är faktiskt ett mycket intressant resultat Svensmark presenterar som har potentiellt stor betydelse för atmosfärfysiken. Ett listigt utformat experiment som visar att nuvarande förståelse för hur aerosoler växer till större partiklar (beskrivet t.ex. av Pierce & Adams) är ofullständig.
SvaraRaderaBengt Andersson
Bengt A., dynamiken hos aerosolpopulationer är ganska väl beskriven och avgränsad. Svensmark et. al anför en ny och ganska spekulativ mekanism som skulle öka produktionen av svavelsyra på ett sådant sätt att deras resultat inte går emot denna dynamik.
SvaraRaderaProblemet är fortfarande att förhållandena i kammaren inte alls liknar de som råder i den verkliga atmosfären. Om de lyckas förfina experimentet med realistiska koncentrationer av svaveldioxid och kanske bara fördubblad jonisationstakt och ändå påvisar en effekt, ja då blir det intressant på riktigt.
Bengt A,
SvaraRaderaefter granskning kommer Svensmarks artikel bland forskare att i vanlig ordning få den position som blir motiverad. Hur intressant resultatet är och vilken betydelse det får återstår att se. Detta är som jag uppfattar det vad UI ger uttryck för.
LBt!
SvaraRadera"Hur intressant resultatet är och vilken betydelse det får återstår att se. Detta är som jag uppfattar det vad UI ger uttryck för." skriver du.
Detta kan du inte tycka. Jag citerar "Artikeln kanske kan vara intressant som kuriosa, men den kommer inte förändra klimatvetenskapen och kommer snart vara bortglömt". Uppenbart hånfull och nedvärderande kommentar anser jag. Om vi inte kan vara överrens om detta så har du ett stort problem.
Fortsättningen i texten "Men vad gör det? Ingemar Nordin och hans gelikar hittar bara en ny tuva ..." är inte heller särskilt klok. Med samma logik kan man tycka att UI "hoppar från tuva till tuva" när man rapporterar en aktuell fråga inom klimatvetenskapen som t.ex. Svensmark.
Hälsn.
Benny Guldfot
(om detta inlägg kommer in vill jag ändå upplysa om att jag inte kommer att fortsätta någon diskussion. Av erfarenhet vet jag att det är omöjligt att föra någon här.)
Benny Guldfot,
SvaraRaderadet är SI som drar fram artikel och gör sak av den som om den redan hade intresse. UI ser därmed anledning att kommentera artikeln och ge sin syn på dess värde. Hade inte SI föregripit normal handläggning hade förvisso inte heller UI kommenterat.
Hur intressant resultatet är och vilken betydelse det får återstår att se. Jag är övertygad om att UI håller med mig om detta.
Erik S
SvaraRadera…dynamiken hos aerosolpopulationer är ganska väl beskriven och avgränsad….
Svensmarks nya resultat visar att det finns brister i dessa beskrivningar. Du väljer att se detta som kuriosa, jag väljer att se det som nya intressanta forskningsresultat.
...Svensmark et. al anför en ny och ganska spekulativ mekanism...
Om inte mätresultat stämmer med teoretiska modeller är det självklart att forskaren spekulerar i möjliga förklaringar. Svensmark presenterar en testbar idé kring detta som vi får hoppas kan verifieras eller falsifieras i kommande experiment. Vissa sådana har redan gjorts av ett dansk-japanskt forskningslag.
...Problemet är fortfarande att förhållandena i kammaren inte alls liknar de som råder i den verkliga atmosfären...
Svensmarks kammare har måtten 2x2x2 meter och är så liten att reaktioner på kammarens väggar har inverkan på processerna och denna inverkan är större ju mer utdraget tidsförloppet är. Som jag förstår det skulle de låga koncentrationer du föreslår innebära att felkällorna blir så stora att det är svårt att få några mätresultat över huvudtaget. Det viktiga i sammanhanget är att den teoretiska modellen (som bl.a. Pierce & Adams utgår ifrån) borde fungera även i de koncentrationer som Svensmark mäter på. Och det visar Svenmarks mätningar att den inte gör. Förhoppningsvis kan CLOUD bringa klarhet i denna fråga då de lär ha större precision i sina mätningar.
Bengt Andersson
Bengt, så vitt jag kan se ifrågasätter Svensmark mfl. inte aerosolpopulationsdynamiken, utan försöker förklara skillnaden mellan de teoretiska förutsägelserna och experimentella data med en extra, joninducerad källa till svavelsyra. När de antar att koncentrationen av gasformig svavelsyra är konstant stämmer modellen med data. Men eftersom svavelsyran kondenserar betyder det att produktionen måste öka genom en ytterligare källa. Denna källa är ännu inte undersökt under realistiska förhållanden, vilket författarna själva framhåller ("using
SvaraRaderaextreme gas mixing ratios"). (Intressant som kuriosa är att yours truly har skrivit artikel med en av forskarna bakom svavelsyreproduktionsartikeln.)
Jag har all förståelse för de experimentella svårigheter som forskningen har. Inte desto mindre är ökningen av jonisationstakten ungefär 200 gånger större än vad den är i den verkliga atmosfären, vilket går att jag håller det för troligt att effekten (om den är verklig) kommer att förvinna bland bruset i mer realistiska experiment, för att inte tala om den verkliga atmosfären.
Men jag håller med om att det ska bli intressant att se vad CLOUD kommer ge.
Erik S
SvaraRaderaDet Svensmark visar i sin artikel är att det på något sätt måste bildas mer svavelsyra än som finns med i gängse teoretiska modeller och hans förslag är att det sker genom någon form av katalytisk effekt med hjälp av negativa joner. Detta är i så fall en tidigare okänd process som Svenmark så småningom kan ta åt sig äran för att ha upptäckt (tillsammans med CLOUD och förmodligen en hel hög andra bakgrundsartiklar som jag inte har någon koll på).
Svensmark gör inget försök i artikeln att kvantifiera denna effekt i verklig atmosfär vilket är klokt med tanke på att ingen riktigt känner till de detaljerade mekanismerna. På det hela taget är det en sansad och intressant artikel som helt oförtjänt beskrivs av dig som kuriosa. Om det är något som ska betraktas som kuriosa i detta sammanhang är det nog snarast din egen analys där du försöker dig på att kvantifiera en atmosfärisk process (...Slutsatsen är att den effekt som beskrivs i experimentet med stor sannolikhet är obetydlig i atmosfären...) som du inte har en aning om hur den fungerar.
Bengt Andersson
Hej Uppsalainitiativet och Erik S!
SvaraRaderaHär har ni ytterligare en nypublicerad artikel av Henrik Svensmark som ni kan kalla kuriosa om ni vill.
Artikeln är ganska lång och snårig så det kan vara bra att börja med denna pressrelease.
Bengt Andersson