Inlägg
Den här figuren sammanfattar artikelns resultat på ett bra sätt.
 |
| Från Dan M. Kahan, Ellen Peters, Maggie Wittlin, Paul Slovic, Lisa Larrimore Ouellette, Donald Braman & Gregory Mandel. The polarizing impact of science literacy and numeracy on perceived climate change risks. Nature Climate Change (2012) doi:10.1038/nclimate1547 |
Studien delade in de svarande i två grupper utifrån deras samhällssyn: jämlikhets- och samhällstillvänd (Eng. egalitarian and communitarian), respektive hierarkisk och individualistisk. Man fann att inom den första gruppen, så tog man klimathotet på större allvar om man hade goda vetenskapliga och matematiska kunskaper (till höger i figuren). Men inom den andra gruppen var det tvärt om: man tog klimathotet på mindre allvar om man hade goda vetenskapliga och matematiska kunskaper.
Det här förklarat författarna med den kulturella kognitions-tesen (Eng. cultural cognition thesis, CCS): personerna i de olika grupperna försöker tolka vetenskaplig evidens efter sina respektive samhällssyner. Om man tillhör den hierarkiskt-individualistiska gruppen så ser man klimatproblemet som ett hot mot sin samhällssyn: om det är sant kan det kräva regleringar och andra politiska ingripanden. För den jämlikhets- och samhällsinriktade gruppen kan det snarare bekräfta ens samhällssyn. Dessutom är drivkraften att konformera med omgivningen väldigt stark. Det kan vara socialt kostsamt att avvika i uppfattning från den grupp man tillhör.
Personer med goda vetenskapliga och matematiska kunskaper är helt enkelt bättre på den här sortens kulturellt drivna tolkningar, och därför ser vi störst polarisering i klimatfrågan hos just dessa individer.
Det här förklarat författarna med den kulturella kognitions-tesen (Eng. cultural cognition thesis, CCS): personerna i de olika grupperna försöker tolka vetenskaplig evidens efter sina respektive samhällssyner. Om man tillhör den hierarkiskt-individualistiska gruppen så ser man klimatproblemet som ett hot mot sin samhällssyn: om det är sant kan det kräva regleringar och andra politiska ingripanden. För den jämlikhets- och samhällsinriktade gruppen kan det snarare bekräfta ens samhällssyn. Dessutom är drivkraften att konformera med omgivningen väldigt stark. Det kan vara socialt kostsamt att avvika i uppfattning från den grupp man tillhör.
Personer med goda vetenskapliga och matematiska kunskaper är helt enkelt bättre på den här sortens kulturellt drivna tolkningar, och därför ser vi störst polarisering i klimatfrågan hos just dessa individer.
Det här kommer väl inte som någon större överraskning för oss som har följt debatten en tag.
Då behöver republikanerna kanske inte oroa sig för att ungdomar ska bli hjärntvättade av högre utbildning. ;-)
SvaraRaderahttp://www.youtube.com/watch?v=NkjbJOSwq3A
Ett närmast övertydligt exempel på ideologins triumf över vetenskapen utgör Ingemar Nordin, professor i vetenskapsfilosofi och ultra-nyliberal. I dag på TCS hyllar han den ökända tankesmedjan Heartlandsinstitutets "klimatkonferens", och i kommentarerna avfärdar han den riktiga klimatforskningen som "bekräftelseforskning".
SvaraRaderaLars Karlsson : tycker att studien bekräftar verkligheten. TCS med sin "något" tyngre akademiska bakgrund oroar sig mindre än UI. Men å andra sidan brukar ju UI's tvspelsprogrammerare,geologistudenter och statistiker uppgraderas till klimatexperter av media ,så kanske borde ni oxå "coola ner" er lite.
SvaraRaderaHälften av UI har doktorsgrad. Det som sklijer oss från SI är väl snarare åldern.
Radera(Inte för att det är något fel med att vara äldre).
Det verkar som om förvillarna försöker sprida en "meme" om att den här undersökningen visar att ju vetenskapligt kunnigare man är ju mer "klimatskeptisk" är man. Men detta gäller enbart den hierarkisk-individualistiska gruppen. För den andra gruppen är förhållandet tvärtom, vilket man enkelt kan konstatera genom att titta på grafen här ovan.
RaderaNej, för skillnaden mellan en egalitarian communitarian som har låg science literacy skiljer sig inte praktiskt signifikant (och antagligen inte ens statistiskt signifikant) från de egalitarian communitarian som har hög science literacy.
RaderaSkillnaden hos hierarkiska individualister med låg och hög science literacy å andra sidan är mycket större: ~0.2.
Så slutsatsen att ju mer man kan om vetenskap och matematik, desto mer klimatförnekande blir man verkar stämma sammantaget. Detta är i sig inget kontroversiellt; som antyds i blogginlägget är människor med mycket kunskap bättre på att rationalisera sina irrationella övertygelser i efterhand.
Det här TED-föredraget tycker jag gav en insikt eller två om hur man (du med å jag med..) fungerar i debatter: Kathryn Schulz: On being wrong, se speciellt 10:00, om hur man förklarar att andra inte håller med en själv.
SvaraRaderaIngenting nytt.
SvaraRaderaTCS angriper idag "97 % konsensus och hur man bluffar med statistik". Kanske lägligt med ett direkt bemötande?
Det verkar som om Welander fabulerar.
RaderaVad finns det t ex för stöd för det här påståendet: "I urvalsprocessen så uteslöts först alla forskare som ansåg att solen eller planeternas rörelser bidrog till klimatförändringarna."?
Welander avser nog att man valde ut forskare inom "earth science" och det innebär att forskare som sysslar med forskning om solen, rymdforskning m.m. inte kom med i urvalet.
RaderaAnnars tycker jag nog Welander träffar mitt i prick. Den undersökning han kritiserar har ett okontrollerat bortfall på 69 %. Hur skulle du se på sådana resultat presenterade i en uppsats/avhandling skriven vid ert lärosäte?
Bengt Andersson
Bengt A,
RaderaWelander skriver "...alla forskare som tror..." Man behöver väl inte vara astronom för att tro att solen bidrar till klimatförändringarna.
Och kärnan i Welanders argument är att de som gjorde studien har bluffat för att få fram det resultat de ville, och det argumentent bygger helt på Welanders egna fantasier om hur de tänkte. Det är förbannat torftigt!
Jag såg på en annan blogg kommentaren att testet på "science literacy" bara handlade om rena kunskapsfrågor, inte om att förstå hur forskning fungerar när det gäller att ta fram kunskap och de osäkerheter som alltid finns där. Är det så konstigt om den som bara fått lära sig hur vetenskap består av en massa säkra fakta blir förvirrad när han kommer till det träsk som klimatforskningen utgör där det finns folk som påstår lite vad som helst?
SvaraRaderaThomas,
RaderaJag tror inte att man kan dra slutsatsen att de som svarade bäst på kunskapsfrågor var de som tror att att vetenskap består av en massa säkra frågor.
Jag håller med om att svara på kunskapsfrågor och att förstå hur vetenskap fungerar är två olika saker, men jag misstänker att det i alla fall finns en viss positiv korrelation mellan de två.
Welanders poäng är, att denna omtalade concensus egentligen bygger på vad endast 79 utvalda vetenskapsmän anser i frågan. Dessa 79 är dessutom noga utvalda.
SvaraRaderaOm den här informationen får spridning bland allmänheten, kommer förtroendet för myndigheter och politiker att svikta.
Uppsala måste slå till med ett genmäle.
http://probeinternational.org/library/wp-content/uploads/2010/12/012009_Doran_final1.pdf
Martin
Jag som trodde att faktumet att alla nationella vetenskapsakademier ställer sig bakom IPCCs resultat är det mest omtalade exemplet på koncensus i klimatfrågan. Men jag hade visst fel.
RaderaVadå "noga utvalda"? De 79 st var "those who listed climate science as their area of expertise and who also have published more than 50% of their recent peer-reviewed papers on the subject of climate change".
SvaraRaderaArtikeln redovisar också vad mer omfattande grupper anser.
Men det är inte konstigt att Welander avskyr det här resultatet och försöker diskreditera det genom att skrika "bluff".
1) Konsensus är inget vetenskapligt argument.
SvaraRadera2) 97% av 79st av 10000 är inte konsensus.
3) Vad de "omfattande grupperna" (alltså alla) anser redovisas aldrig. Möjligen i studien, men aldrig i media eller när man skall slå "97% av forskarna håller med mig" i skallen på någon.
Fråga Wijkman. ;)
Olle A,
Radera(1) Nej, men det är en stark indikation på vartåt den vetenskapliga bevisningen lutar i nuläget.
(2) Det är konsensus bland de verkliga experterna.
(3) Det redovisas i studien (det finns också en längre version). Ett intressant resultat av studien är just att ju närmare en forskare befinner sig klimatforskningen, ju mer sannolikt är det att denna svarar "ja" på frågorna.
Om någon uttrycker sig slarvigt och påstår att det gäller 97% gäller alla forskare, och inte bara de närmsta experterna, så kan du kritisera dessa för det. (Något exempel?)
Men det kan inte användas som kritik mot själva studien.
Så du vill påskina att du aldrig hört en CAGW-förespråkare säga att 97% av "alla forskare"/"forskarna" tror att vi står inför ett klimathot pga CO2?
RaderaDet har aldrig hävdats av Klotet? Wijkman sade det inte häromdagen? UI använder det inte regelbundet? Snacka om skygglappar...
Det är som att hävda att 98% av Sveriges befolkning tror på gud. Man frågar hela befolkningen. Men det är bara prästernas svar som räknas. Voilá!
En snabb googling tyder på att det snarast är "klimatskeptiker" som okvalificerat använder "forskarna" medan övriga påpekar att det rör sig om urvalet klimatforskare. Så du tycks angripa en halmgubbe.
RaderaVore intressant att få en referens till UIs användning av citatet från dig. Du borde väl inte ha problem att hitta det då det visst är regelbundet använt.
För det är väl inte bara så att du hittar på?
Olle A,
RaderaDen där jämförelsen med att fråga präster är verkligen förfärligt dålig. Du borde skämmas.
Här är en bättre jämförelse: Man frågar bara cancerforskare om rökning orsakar cancer!
Lars K
SvaraRaderaVarför försvara en så dålig artikel? De har mailat 10257 forskare inom ”earth science” och av dem är det 7111 som inte har svarat. Vi har ingen aning om vad dessa drygt 7000 forskare tycker eller huruvida de är klimatforskare eller ej. Artikeln är ett bra exempel på ett bekvämlighetsurval (påminner om hur skolelever gör en enkätundersökning utanför lokala ICA-butiken) och man undrar varför inte Doran & Zimmerman gjorde en ordentlig undersökning istället. Var det för jobbigt? Förslagsvis borde man:
1. Fastställa vilka som inkluderas i gruppen klimatforskare.
2. Göra ett stratifierat urval (eller tillfråga alla).
3. Genomföra undersökningen med fokus på att minska bortfallet till ett absolut minimum.
Ett okommenterat bortfall på 69 % som i Doran & Zimmermans artikel är skrattretande och deras resultat meningslöst.
Bengt Andersson
Bengt A,
RaderaMen deras resultat matchar det i andra studier och är fullt rimligt. Och det vore väl märkligt om det var många fler än så som var skeptiska, vilka forskningsresultat skulle dom grunda det på? Forskare brukar inte skaffa sig sina uppfattningar utifrån vissa bloggars låtsasvärldar.
Studier som jag hittade efter en snabb googling:
1. Studie av SVT. 97% av svenska klimatforskare svarade 'JA' på "Do you regard it as reasonably established that human impact is a decisive factor behind climate change?" med 1.5% osäkra och 1.5% som inte höll med.
2. Anderegg et al 2010:
97-98% av experterna stöder mer eller mindre IPCC:s bild. Deras källor.
De experter som inte höll med var också i genomsnitt 10 år äldre och hade betydligt färre publikationer. Se t.ex.
3. Och Oreskes 2004 hittade vad som rimligen måste kallas konsensus utifrån 928 studier.
Bengt A,
RaderaRunt 30% svarsfrekvens är ganska normalt for en sådan här webenkät.
Det finns en risk att urvalet (dvs de som väljer att svara) inte är representativt. T ex kan man hypotetiskt tänka sig att 'klimatskeptiska' forskare är flera gånger om mer sannolika att inte svara. Då kanske det riktiga förhållandet skulle ligga på 90% - 10%. Men jag ser ingen anledning att tro att det är så - snarare tvärt om. Och tittar vi på siffrorna för de andra grupperna som anges i artikeln så förefaller det inte finnas ett sådant skevt urval där.
Men nu om Welanders argumentation, Bengt: tycker du att det är fusk att Doran och Kendall uppger siffrorna för klimat-artikels-publicerande klimatforskare? För det är vad Welander hävdar.
Lars K
SvaraRaderaJag tycker att Welanders inlägg är utmärkt, sedan han kanske tar i för mycket på ett ställe eller två, men jag ser fram emot hans nästa inlägg gällande missvisande statistik.
Fusk skulle jag nog inte kalla det Doran och Kendall presenterat, men jag frågar mig varför man använder en så uppenbart begränsad metod. En metod som omöjliggör just den typ av generaliseringar som ändå görs av mindre seriösa bloggar som exempelvis skeptical science. En gissning är att det handlar om att nå vetenskaplig publicering utan att behöva lägga ner alltför mycket arbete. Man skickar ut några tusen mail, de svar man får läggar man in i en databas och så gör man några körningar i ett statistikprogram och vips - så har man en ny artikel att lägga till i sitt CV.
Bengt Andersson
Lustigt Bengt, jag orkar inte gräva nu men kanske får tid att göra det senare... men att ens diskutera klimatförvillarna på TCS och sen nämna skeptical science som en mindre seriös blogg... Att du inte gillar resultatet av den vetenskapligt publicerade artikeln kan jag se frågan är vart den vetenskapliga kritiken finns, jag har personligen inte hittat någon. Att det finns ett starkt konsensus i klimatfrågan rörande de grundläggande bitarna är väll mer eller mindre vardagsmat nu och kommer så klart att synas i nästa IPCC rapport också.
RaderaBengt A,
RaderaSå vi har:
(1) Welanders centrala budskap är att undersökningen är en bluff, eftersom man har valt ut en liten grupp forskare för att få önskvärt resultat. (Vad man har gjort att redovisa siffor för gruppen "klimat-artikels-publicerande klimatforskare", men också för hela gruppen svarande och större delgrupper).
(2) Du tycker att Welanders inlägg är utmärkt.
(3) Du tycker inte att undersökningen är fusk.
Det enda sättet som jag får ihop det rent logiskt är att du tycker att det är utmärkt med felaktiga bluff-anklagelser.
Lars K
RaderaDet är möjligt att med hjälp av statistiska undersökningar komma fram till motstridiga resultat utan att det för den skull är fusk. Undersökningarnas utformning är helt avgörande, något du borde vara medveten om? Jag tycker fortfarande inte att du har lyckats förklara vad det är som är så bra med Doran & Kendalls undersökning med sina undermåliga frågor och sitt 69 %-iga bortfall.
Vore det inte smartare att ta strid för någon liknande undersökning med bättre kvalitet, för sådana finns väl?
Bengt A,
RaderaVarför svarar du inte på Lars relevanta slutsats av ditt resonemang (ovan)?
Nisse!
SvaraRaderaFrågorna som SVT ställer är ointressanta. Jag menar vem svarar nej på frågan Tror du att människan har haft en påverkan på klimatet? (min översättning)? Som man frågar får man svar och att en meningslös studie som visar 97 % stöds av en annan lika meningslös studie som också visar 97 % gör väl knappast saken bättre. För övrigt gjorde SVT även en annan undersökning som diskuterades livligt här. De två övriga du länkar till har jag inte granskat och har inte tid att titta på nu.
Hur ser då en intressant fråga ut i detta sammanhang? Om man kunde få ett representativt urval av klimatforskare att ta ställning till påståendet nedan skulle jag vara väldigt intresserad av resultatet.
”Det finns övertygande vetenskapliga belägg för att växthusgaser har bidragit med 90 % eller mer av det sena 1900-talets uppvärmning”
Bengt Andersson
Varför skulle den frågan vara bättre? Om det nu är så enkelt gör din egen studie och publicera den...
RaderaBengt A,
RaderaI SVT-frågan så stod det "a decisive factor behind climate change", så din översättning brister rejält.
Magnus,
RaderaDen frågan är bättre enligt Bengt A för att den frågar "90% eller mer", och de flesta människor tror på växthuseffekten men när man frågar efter exakta nummer, särskilt så stora, kan folk bli osäkra och svara "nej / vet inte" fastän de egentligen vet. Sedan kan man kalla folks osäkerhet som "folkstorm mot CAGW-propagandan" i bloggar över internet.
Lars K
SvaraRaderaSå ditt bidrag i denna lilla debatt om SVTs undersökning är att min översättning brister?
Problemet med SVTs undersökning och många andra är att man inte försöker fånga upp klimatskeptiska åsikter. Det verkar som man letar efter s.k. klimatförnekare och därmed förstärker man den förenklade bilden av debatten att antingen tror man på klimatförändringar eller så gör man det inte. Istället borde en undersökning innehålla frågor som testar i vilken utsträckning forskaren/individen menar att växthusgaserna bidragit till de senaste decenniernas uppvärmning. Det vore också intressant med frågor kring hur väl underbyggda forskarna menar att de framtida scenarier som IPCC tagit fram är. Med sådana frågor tror jag att det fortfarande skulle vara en hög andel som går helt på IPCC linje, men det skulle antagligen inte bli 97 %.
Bengt A,
RaderaJag skrev "brister" av ren vänlighet. Din översättning utgör en grov förvanskning (möjligen oavsiktlig men likväl) av den ursprungliga formuleringen. Jämför:
"Do you regard it as reasonably established that human impact is a decisive factor behind climate change?"
"Tror du att människan har haft en påverkan på klimatet?"
Den ursprungliga frågan finns det en hel del personer som kunde svara nej till (dock inte så många klimatforskare). Därmed faller ditt avfärdande av SVT-undersökningen platt till marken som gårdagens pannkaka.
Bengt A, du skrev "man inte försöker fånga upp klimatskeptiska åsikter. Det verkar som man letar efter s.k. klimatförnekare"
RaderaFör att få ett grepp om vad du menar med termerna så undrar jag: Vilka av dessa är klimatförnekare och vilka är klimatskeptiker enligt dig?
Monckton
Ian Plimer
Lena Krantz
Claes Johnson
Goldberg
Ingemar Nordin
Lindzen
Göran Ahlgren
Lars Bern
Joseph Bast (Heartland Inst.)
Sten Kaijser
Spencer
Sorry, kunde inte låta bli så här i EM-tider :-)
RaderaSet ut som Monckton har tagit ut sin ”skeptiska” startelva ovan. Skulle tippa på att han spelar en 4-1-3-2 uppställning:
Goldberg
Ingemar Nordin,Göran Ahlgren,Lena Krantz,Sten Kaijser
Ian Plimer
Spencer,Joseph Bast,Lindzen
Lars Bern,Claes Johnson
Joe Bast är given som spelfördelare på mittfältet med Ian Plimer som defensiv spelförstörare. På kanterna dom luriga och tekniska Spencer och Lindzen som kan förvilla vilket försvar som helst. På topp den hänsynslöse anfallstankern Bern tillsammans med den irrationelle och tekniske Johnson.
Försvaret ser kanske lite tunt ut, men Nordin kan iallafall förväntas försöka lite offensiva räder längs högerkanten. Krantz får betecknas som en liten överraskning, men Monckton vill väl föryngra truppen inför framtiden.
Vet inte om jag tror på laget dock, för många åldersstigna individualister och deras taktik har genomskådats sedan länge.
Anders M
SvaraRaderaNu är du väl ute på lite tunn is, Anders? Den här diskussionen har hittills handlat om vad som kännetecknar, respektive vad som inte kännetecknar en bra statistisk undersökning. Och så ger du mig en lista på 12 namn där jag ska säga om de är klimatskeptiker eller klimatförnekare. Kan vara intressant i och för sig, men vad är du ute efter? Vad har dessa 12 personer med Doran & Kendalls artikel att göra? Eller SVTs? Eller någonting annat i den här tråden? Jag förstår faktiskt inte.
Lite längre upp här så har du en kommentar enligt följande: ”Varför svarar du inte på Lars relevanta slutsats av ditt resonemang?”. Ok, på ett sätt har jag redan gjort det i och med att jag har sagt att Welander tar i för mycket på ett ställe eller två. Jag tror nog att min ståndpunkt skiljer sig ifrån Welanders på så sätt att han tycks tro att det finns någon typ av illvilja eller beräknande konspiration bakom artikeln, medan jag nöjer mig med att helt enkelt konstatera att undersökningen som artikeln redovisar är meningslös och ointressant.
Tyvärr tycks ert fokus ligga på att ”sätta dit” Welander istället för att diskutera de problem som faktiskt finns i undersökningen av Doran & Kendall och när jag visar stöd för det Welander säger så hamnar fokus på att ”sätta dit” mig också. Låt mig sammanfatta var vi har hamnat i denna diskussion: Ni kritiserar mig för att jag stöder Welander som i sin tur kritiserar en artikel av Doran & Kendall som i sin tur studerar klimatforskare och vilken uppfattning de i sin tur har om klimatförändringarna. Hur många nivåer blev det och långt bort ifrån sakfrågan har vi hamnat?
Bengt Andersson
Så att kalla undersökningen för "bluff" är bara att "ta i lite grand"? En småsak?
RaderaVad Welander huvudsakligen kritiserar är att man har redovisat siffor för inte bara för samtliga svarande utan också för gruppen "klimat-artikels-publicerande klimatforskare" och större delgrupper. Det är det som Welander påstår utgör en bluff. Håller du med Welander om att man inte får redovisa vad vissa delgrupper tycker? Kan du motivera varför?
(Jag har förresten tagit upp svarsfrekvensen här ovan.)
Jag är ute efter att reda ut vad du menar med klimatskeptiker respektive klimatförnekare. Det var du som gjorde den skillnaden i din kommentar om SVTs undersökning och ansåg att SVT bara letade efter förnekarna. Så varför inte utgående från kända exempel från klimatdebatten beskriva vilken beteckning du tycker passar på dem? Så vi vet vilka du menar med tex. "klimatförnekare".
RaderaLars K
SvaraRaderaFör att få en bra uppfattning om vad en ”bluff” är kan man titta på den sida från skepticalscience som jag länkade till i ett inlägg här ovanför (här är länken igen). Där försöker man besvara frågan om vetenskaplig konsensus med stöd i Doran & Kendalls undersökning och man sammanfattar sin slutsats i en enda mening: " 97% of climate experts agree humans are causing global warming." Just denna typ av förenklade slutsatser är ett bra exempel på ”bluff” med hjälp av statistik. Det stora bortfallet och frågornas utformning gör att man inte kan dra denna typ av generella slutsatser ifrån den aktuella undersökningen.
Naturligtvis är det skepticalscience.com och inte artikelförfattarna som ska klandras för denna förenkling och generalisering av undersökningsresultat, men samtidigt visar det på hur lätt det är att procentsiffror från statistiska undersökningar svävar iväg och får ett eget liv bland tidningsrubriker och bloggar utan att någon minns de begränsningar som omgärdade den ursprungliga undersökningen.
För att gå tillbaka till din fråga Håller du med Welander om att man inte får redovisa vad vissa delgrupper tycker? Kan du motivera varför? så upprepar jag att undersökningen har ett så stort okommenterat bortfall att alla vidare analyser blir ointressanta. Det kanske låter som ett fegt svar, men har man gjort en totalundersökning så går det naturligtvis att studera väl definierade undergrupper och även så om man gjort ett stratifierat urval. I Doran & Kendalls undersökning vet vi alldeles för lite - det kan vara 31 % av klimatforskarna som svarat men lika gärna 60 % eller 10 % av dem.
Avslutningsvis får kanske jag ställa en fråga till er: Tycker ni att Doran & Kendalls artikel är ett värdefullt bidrag till den vetenskapliga debatten kring konsensus och klimatförändringar?
Bengt Andersson
Bengt A,
RaderaOm man vet på ett ungefär hur stor andelen klimatforskare osv är i den totala tillfrågade polulationen (och det borde man kunna ta reda på) så kan man upptäcka om någon grupp är allvarligt under- eller överrepresenterad.
Jo, jag tycker det är ett värdefullt bidrag. Siffrorna är inte exakta, men den stora bilden stämmer sannolikt. Och jag tycker att sådana här undersökningar är mycket bättre än rent tyckande vilket är det bästa som "din sida" kan prestera.
Anders M
SvaraRaderaKlimatförnekare för mig är de som förnekar att jorden har värmts upp under slutet av 1900-talet och även de som accepterar uppvärmning men förnekar växthusgasernas roll i denna uppvärmning.
Klimatskeptiker för mig är de som accepterar uppvärmning och att växthusgaser har en roll i denna uppvärmning, men som ifrågasätter att växthusgaserna har så stor påverkan som IPCC hävdar.
Problemet blir när man försöker ge sken av att förvirrarbloggar som TCS är bättre än dom är... att diskutera små % hit och dit som här gör inte stor skillnad. Det som borde gått igenom nu är att personer som de som stöder TCS nu är förvirrare och det är väll också de som skett i Sverige... UI har helt enkelt gjort ett bra jobb i att avslöja dem och fortsätter att göra så. När dom får luft under vingarna igen har jag inget tvivel om att vi orkar göra de igen...
SvaraRadera