1 sep. 2012

Grafen som Humlum glömde

Vi tänkte bara spinna vidare på det föregående inlägget, som handlar om en artikel av Ole Humlum, Kjell Stordahl och Jan-Erik Solheim med titeln The phase relation between atmospheric carbon dioxide and global temperature. Där drar de slutsatserna att:
 Changes in ocean temperatures appear to explain a substantial part of the observed changes in atmospheric CO2 since January 1980. 
CO2 released from use of fossil fuels have little influence on the observed changes in the amount of atmospheric CO2, and changes in atmospheric CO2 are not tracking changes in human emissions.
Det är synnerligen revolutionerande slutsatser. Om de är korrekta så omkullkastar de mycket av vad vi vet om ökningen av CO2 i atmosfären. Men en titt på artikeln avslöjar snart att de bygger på uppenbart felaktiga resonemang (som så ofta är fallet när en artikel hyllas av "klimatskeptikerna").

Artikeln innehåller bl a de här två graferna:
Fig. 2. 12-month change of global atmospheric CO2 concentration (NOAA; green), global sea surface temperature (HadSST2; blue) and global surface air temperature (HadCRUT3; red dotted). The upper panel shows unfiltered monthly values (e.g. January 2000 minus January 1999), while the lower panel shows filtered values (DIFF12, the difference between the average of the last 12 month and the average for the previous 12 months for each data series). The numbers (1–9) on DIFF12 CO2 peaks and the thin white lines refer to Table 1.
Notera att graferna visar förändringstakten i temperatur i blått/rött och förändringstakten i CO2 i atmosfären i grönt (månadsvis, jämfört med samma månad föregående år) - den visar inte absoluta temperaturvärden/anomalier eller CO2-nivåer. Som man kan se så följs förändringstakten i temperatur och i CO2 åt ganska bra: går den ena upp så går den andra också upp, och går den ena ner så går den andra ner (med en viss fördröjning). Men det finns ett problem här: förändringstakten för temperaturen är ibland positiv och ibland negativ, dvs ibland blir det varmare och ibland blir det kallare (se på hur den blå linjen ligger ibland över och ibland under under den vita 0-linjen). Men tittar vi på förändringstakten för CO2 så är den alltid positiv, dvs CO2 går alltid uppåt (0-linjen för CO2 ligger något under den för temperaturen, och den gröna kurvan ligger alltid en bra bit över denna).  Så det här betyder att när temperaturen stiger så stiger också halten CO2 i atmosfären. Men när temperaturen sjunker, så stiger fortfarande CO2-halten, om än inte lika mycket.

Hur kan man påstå att temperaturförändringarna förklarar CO2-förändringarna, när CO2 går upp vare sig temperaturen går upp eller ner? Temperaturförändringarna kan visserligen förklara de kortsiktiga upp- och nedgångarna i CO2-förändringstakten, men de kan inte förklara att förändringstakten alltid är positiv (och i genomsnitt ligger på c:a 1,5 ppm/år, grovt skattat med ögonmått). Det finns alltså en stor bit av CO2-förändringarna kvar att förklara, dvs den del som orsakar den långsiktiga stadiga ökningen i CO2 under den undersökta perioden.

Så kan det vara från fossila bränslen? Humlum m fl presenterar den här figuren, som handlar om CO2 från fossila bränslen.

Fig. 11. 12-month change of global atmospheric CO2concentration (NOAA; green), and the change in release of CO2 from burning of fossil fuels (CDIAC; red). Both graphs are showing monthly values of DIFF12, the difference between the average of the last 12 month and the average for the previous 12 months for each data series.

Men figuren visar förändringstakten i utsläppen (rött) jämsides med förändringstakten för CO2 i atmosfären (grönt). Det är mycket underligt. Det är ungefär som att jämföra förändringstakten på storleken på dina insättningar med förändringstakten på kapitalet på ditt bankkonto, i stället för att jämföra storleken på insättningarna direkt med förändringstakten på kapitalet (t ex jag sätter in 1000 kr/månad och kapitalet ökar 1000 kr/månad). En mer intressant jämförelse vore mellan CO2-förändringstakten i atmosfären och våra utsläpp. Men någon sådan figur har inte Humlum m fl tagit med i sin artikel. Lyckligtvis har vi en här, hämtad från Skeptical Science (som inte täcker exakt samma period, men som överlappar från 1982 till 2005):
(Adapted from Cawley, 2011; data from CDIAC)
Som vi kan se är våra fossila utsläpp (i blått) större än ökningstakten i atmosfären (i rött). De är ungefär dubbelt så stora i genomsnitt. Det naturliga nettobidraget (grönt) är negativt. Så våra fossila utsläpp räcker väl och till att förklara varför CO2-ökningen alltid är positiv, som vi såg i den första figuren. Därför är våra utsläpp en nödvändig del av förklaringen till hur CO2-halten i atmosfären förändras, och framför allt varför den senare långsiktigt har gått uppåt.

Men det är klart: om Humlum och medförfattare hade tagit med ovanstående graf i sin artikel, så hade även de slöaste granskare förstått att deras resonemang hade hål stora som ladugårdsdörrar. Och då hade artikeln aldrig blivit publicerad, och  Global and Planetary Change hade inte behövt skämmas för att de låtit publicera den och jag hade aldrig behövt skriva det här inlägget.

15 kommentarer:

  1. Se även: http://troyca.wordpress.com/2012/08/31/comment-on-the-phase-relation-between-atmospheric-carbon-dioxide-and-global-temperature/

    SvaraRadera
  2. Intressant att se hur Pehr med fler försöker hålla sig med auktoritetsargument trots att artikeln är så dålig att jag nästan förväntat mig att till och med Pehr och TCS skulle kunna se igenom den... My mistake: http://www.theclimatescam.se/2012/08/30/temperaturen-driver-co2-inte-tvart-om/#comment-295446

    SvaraRadera
  3. Den gröna kurvan är med observationer till stöd... alltså helt fel!

    Ni kan ju be grabbarna på "scepticalscience" att uppdatera sig på verkliga förhållanden.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Så vad är det som är fel med den gröna kurvan?

      Radera
  4. För att göra en liknelse:

    Antag att en bil kör med konstant gas och växel under en tidsperiod längs en väg. Vägen är inte helt jämn och i uppförsbackarna går det lite långsammare likväl som det går snabbare i nedförsbackarna.

    Nu tittar någon på hur hastigheten varierar korrelerat med vägens lutning och hittar en väldigt stark, nästan perfekt korrelation. Men korrelationen med gaspedalens nedtryckning är 0.

    Slutsatsen blir att den sträcka som bilen förflyttar sig under en tidsperiod inte har något att göra med förbränning av bensin i motorn utan helt beror på vägens lutning.

    Kanske inte ett helt solitt resonemang… men man förväntar sig att åtminstone Humlum, Salby, McLean, Soares, Ingemar Nordin och Slabbidang borde hålla med.

    SvaraRadera
  5. Vilken tur att Humlum "missade" grafen eftersom observationerna bevisar den helt felaktig!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vad är det som är fel med grafen?

      Radera
  6. Ökningen av koldioxidmängden i atmosfären är summan av det antropogena nettobidraget och det naturliga nettobidraget. Grafen använder de antropogena emissionerna i stället för det antropogena nettobidraget.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Så vilka mänskliga aktiviteter tänker du på som kan ge ett signifikant negativt bidrag till CO2 i atmosfären?

      Radera
    2. Det antropogena nettobidraget är summan av alla antropogena flöden av koldioxid till och från atmosfären. Se de röda pilarna till och från atmosfären i följande graf:
      http://www.ipcc.ch/publications_and_data/ar4/wg1/en/figure-7-3.html

      Radera
    3. Aha, då förstår jag hur det ligger till.

      De svarta pilarna är flödena innan industrialiseringen. De röda pilarna är flöden som tillkommit senare. Av dessa handlar "Land Use Change" och "Fossil fuels" om mänskliga aktiviteter, medan de övriga är ökade naturliga flöden pga det finns 165 Gt kol mer i atmosfären.

      Men bildtexten är lite tvetydig, och det är inte konstigt att du har missförstått den.

      Radera
    4. För att utveckla Lars påpekande.
      Om man räknar ihop de röda pilarna (med tecken + utsläpp och - upptag) motsvarar det röda kurvan i diagrammet från Skeptical Science. "Land Use Change" och "Fossil fuels" tillsammans motsvarar den blå.

      Radera
  7. Förstår uppriktigt sagt inte hur ni orkar med detta vetenskapliga pennfäkteri i klimatfrågan.

    Det måste väl numera vara alldeles uppenbart att den olja,gas och det kol som finns kommer att brytas och förbrännas. Inte bara det vi vet finns utan också det vi ännu inte känner till utan som kommer att hittas senare. T.o.m. i Arktis kommer man att exploatera fossiltillgångarna.

    Om det nu finns konsensus att klimatat kommer att löpa amok vid fortsatt förbränning av olja etc så borde väl klimatpolitiken ta sikte på att minimera skadeverkningarna eller möjligen på att komma överens om att begränsa leveranserna av fosssila bränslen. Det kommer aldrig att ske.

    Att hålla på och tjata om minskade CO2 utsläpp och köttfria dagar i veckan och annat trams kommer ju aldrig att leda någonstans. Det måste väl alla inse vid det här laget.

    Klimatpolitiken är och kommer att förbli ett spel för galleriet.
    Hur länge kan det få pågå?

    ChristerL

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det var lite utanför ämnet, och forsatta diskussioner förs helst på våra öppna trådar. Men för min egen del kan jag säga att jag hoppas på att mänsklighetens självdestruktivitet har en rimlig gräns. Kanske ett fåfängt hopp, men å andra sidan är vårt ansvar väldigt stort. Att bara ge upp vore ett hån och ett svek mot framtida generationer.

      Radera
    2. Jag tror att det är betydligt billigare och smartare att göra något nu, än att först genomföra en gigantisk miljöförstöring. Förhoppningsvis kan den insikten sprida sig. I vilket fall är det roligare att befinna sig på den mer konstruktiva sidan.

      Radera

Tips: Använd gärna signatur när du kommenterar. Det underlättar samtalet