Vetenskap går inte ut på att skapa optimism

Gästinlägg av Georg Andersson, Centrum för miljö- och klimatforskning, Lunds universitet

En ledare i SvD med rubriken Optimism är den allra största synden tog nyligen upp klimatförändringar, delvis p.g.a. en ny artikel i Nature Geoscience [1]. Ledaren var tyvärr ett ganska typiskt exempel på generaliserande påståenden om miljörörelsen och miljövetenskap som man stöter på då och då.

Det finns två problem med SvDs ledare som kommer igen i kritik av den så kallade miljörörelsen. Det ena är just att man klumpar ihop alla de olika miljörörelser som finns till en ”miljörörelse”, sedan tar man ut de tokigaste påståendena som gjorts av denna ”miljörörelse” och kritiserar dem. Ledaren beklagade sig t.ex. över att 

Naturkatastrofer är inte längre naturkatastrofer utan kan alltid härledas till mänskligt agerande. … … Tanken om syndafallet har återuppstått i miljörörelsen. Människan förstör jordklotet genom sin blotta existens. 

Detta är det väldigt få, om någon, som påstår i någon miljörörelse. Jag antar att påståendena inte var menade att återspegla typiska idéer i miljörörelser utan mer för att raljera om, eller i bästa fall ge retorisk kraft åt påståenden om, miljörörelsers ovilja till optimism. Även så, speglar de argument som kritiker till miljörörelsen ibland ställer upp och som SvDs ledare är ett exempel på. De är så kallade halmgubbar, vilket går ut på att man förenklar ett argument och skapar en nidbild som man sedan lätt kan argumentera emot. Förvrängda yttranden och argument kan också vara del i ett försök att få motståndaren att verka löjlig och mer okunnig än den är.

Det finns en annan uppfattning (som av en händelse just presenterad av samma skribent på SvD under rubriken "Apokalypsens gröna ryttare") om att miljörörelsen eller miljövetenskapen skulle vara emot teknik. Bara för att man är skeptisk till att teknik ensamt kommer att lösa miljöproblemen betyder inte det att man är emot teknik. Teknik ingår som en del i omställningen till en hållbar samhällsutveckling, men är i sig själv troligen inte tillräcklig.

Att använda sig av religiösa liknelser är också populärt och blir kanske effektivt retoriskt men knappast seriöst. Ledaren liknade t.ex. miljörörelsen vid en religiös sekt som har gjort optimism till en synd, där man aldrig får vara glad, och där miljöprofeterna i den gröna predikstolen skäller ut de som tvivlar på vissa slutsatser. Här kopplar också det andra problemet in; man blandar ihop ”miljörörelse” och natur- miljövetenskap. Att människan orsakar miljöproblem är inte någon predikan eller tro utan bygger på vetenskap. Detta använder sen en del miljörörelser sig av för att påverka politiker och väcka opinion vilket gör att de kan framstå som pessimister.

Tillbaka till den artikel i Nature Geoscience som ledaren utgår ifrån. Artikeln argumenterar för en något lägre temperaturhöjning på kort sikt vid en fördubbling av koldioxidhalten än tidigare studier visat på. Detta skall dock ses i sitt vetenskapliga sammanhang, studien är inte en "game changer", utan adderar bara till kunskapsläget. Det finns dessutom fortfarande risker och negativa effekter även vid en temperaturökning som den nya artikeln föreslår. Till exempel visar en ny studie från Nature [2] att sammansättningen av fiskarter kan förändras vid en uppvärmning av oceanerna. Detta kan ställa till problem vid kusterna i tropikerna, där många fattiga bor, eftersom fiskbestånden här kan minska om havet värms upp ytterligare.

Att kritisera "miljörörelsen" eller miljövetenskapen för att vara emot optimism när man försöker förklara effekter av våra förehavanden är att skjuta budbäraren. Skulle någon som slagit sig illa efter att ha ramlat ner från en stege komma på att skälla på naturvetaren som försöker förklara gravitationen? Poängen är alltså att om man inte tycker budskapet låter optimistiskt är irrelevant för vetenskapen, den går inte ut på att skapa komfortabla idébubblor utan på att försöka ta reda på hur saker och ting fungerar. Om klimatförändringarna bli lite mindre eller sker lite saktare framöver än tidigare modeller predikterat skulle det möjligtvis skapa lite mer tid innan de möjliga effekter som predikteras också äger rum. Det ger oss däremot inte tid att sätta oss och slappna av och vara nöjda, hur tråkigt det än låter.

Georg Andersson
Fil dr i miljövetenskap

————————————————–

1. Otto A. et al., 2013, Energy budget constraints on climate response, Nature Geoscience, Published Online.

2. Cheung W.W.L. et al., 2013, Signature of ocean warming in global fisheries catch, Nature, 497:365-368.