7 aug. 2013

Forskare, vetenskap och politik

Tamsin Edwards är en klimatforskare som bl a driver den intressanta bloggen All Models Are Wrong. Hon har också varit aktiv med att debattera mot klimatförnekare. I ett inlägg på Guardian-bloggen "Political Science" manar hon klimatforskare till försiktighet när det gäller att uttala sig om hur vi politiskt ska bemöta klimathotet.
I believe advocacy by climate scientists has damaged trust in the science. We risk our credibility, our reputation for objectivity, if we are not absolutely neutral. At the very least, it leaves us open to criticism. I find much climate scepticism is driven by a belief that environmental activism has influenced how scientists gather and interpret evidence. So I've found my hardline approach successful in taking the politics and therefore – pun intended – the heat out of climate science discussions.
Jag håller delvis med om detta. Vi på Uppsalainitiativet är visserligen själva inte klimatforskare (även om några av oss sysslar med relaterade saker, och kanske någon av oss rent av kan räknas dit), men vi håller ändå en låg profil gällande politiska frågor på vår blogg.

Man måste göra skillnad på två saker:

  1. Att det finns ett problem, dvs att fortsatt ohämmad fossil bränsleanvändning kan påverka klimatet på ett sätt som utsätter människor och resten av biosfären för stora risker.
  2. Vad man bör göra för att åtgärda detta problem, t ex utsläppsskatter eller utsläppshandel, vem som ska genomföra dessa åtgärder, och hur problemet ska vägas mot andra behov.
När det gäller punkt 1, så är det något som klimatforskare inte bara kan, men också bör uttala sig om. Det hade varit omoraliskt att hålla tyst om problemet. Det är viktigt att beslutsfattare och medborgare är korrekt informerade (även om detta inte alltid räcker till för att få dem att agera).

Beträffande punkt 2, så ligger det generellt utanför klimatforskarens speciella kompetenser, så om man uttalar sig där så gör man det snarare som medborgare än som forskare. Man kan visserligen vara betydligt bättre insatt i de politiska aspekterna än den genomsnittlige medborgaren, men man är inte expert på samma sätt som i punkt 1, och dessutom handlar politik inte bara om fakta utan även (och framför allt) om värderingar.

Och visst kan det finnas en risk att man anses mindre trovärdig inom punkt 1 om man uttalar bestämda uppfattningar om punkt 2. Det är en avvägning som var och en får göra.

Men är det verkligen så enkelt att om klimatforskare inte uttalar sig om politik (punkt 2) så kommer "klimatskeptisismen" att försvinna? Tyvärr inte. "Klimatskeptisismen" bottnar i sig själv till stor del i politik och ideologi. Det är uppenbart för varje intelligent betraktare. Och "klimatskeptikerna" är inte emot vissa typer av åtgärder: de är emot att vi gör något alls. Därför kan de inte ens acceptera punkt 1.

Eftersom "klimatskeptikerna" själva till stor del drivs av politik och ideologi, så faller det sig naturlig att anklaga klimatforskarna för samma sak. Detta gäller inte bara klimatforskningen, utan även andra vetenskapliga frågor  med potentiella politiska implikationer, som sambandet mellan rökning och cancer.
Till exempel, tobaksindustrin lät 1993 distribuera en handbok för förnekare: Bad Science. Den hade detta välbekanta budskap:
Alltför ofta manipuleras vetenskapen för att uppnå en politisk agenda.
Statliga myndigheter ... förråder allmänhetens förtroende genom att bryta mot principerna för god vetenskap pga en önskan att uppnå politiska mål.
Vi på Uppsalainitiativet har i stor utsträckning hållit oss ifrån politiska diskussioner, men ändå anklagas vi ofta av "skeptiker" att vara politiska aktivister. Samma skeptiker är ironiskt nog själva ofta väldigt ivriga att exponera sin egna politiska uppfattningar.

Så tyvärr tror jag inte att det skulle hjälpa så mycket om klimatforskare höll en låg politisk profil (vilket många av dem redan gör).

51 kommentarer:

  1. Lars Karlsson, är det din personliga åsikt att Tamsin Edvards har fel? Jag frågar bara för att få klargjort om du ger dina egna åsikter eller om ni inom Uppsalainitiativet har kommit överens om en gemensam linje i denna fråga.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är min personliga uppfattning.

      Radera
    2. Edvards har fått blandat mottagande hos sina forskarkollegor vilket har kunnat följas på twitter. Edvards referens till vad "klimatskeptiker" anger som skäl till att misstro klimatvetenskap är nog en viktig anledning till den debatt som följt. Ett ganska skarpt svar skrevs av Andrew Dessler och John Abraham.

      Jag tycker M Tobis har en viktig poäng: "@flimsin's [T Edvards] position stands refuted by how some of her correspondents view IPCC, which was set up on exactly the principles she espouses."

      Jag delar Lars beskrivning av problemet med Edvards tes.

      Radera
  2. Skulle man till och med kunna hävda att klimatforskare bara genom att säga att den globala uppvärmningen är "ett problem" avviker från en strikt neutral linje?
    Som medborgare kan och bör man självklart ha moraliska synpunkter på att vi förstör jorden. Frågan är emellertid om klimatforskare ska ha det?
    Forskarna kanske helt enkelt torrt ska konstatera att mänskligheten är på väg att förändra jordens nuvarande funktion för överskådlig framtid, samt påvisa vilka konsekvenser detta får (inklusive de positiva, i den utsträckning det nu finns sådana) och sedan överlåta till andra att lägga värderingar i detta.
    Bara en tanke ...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Skulle en forskare inom medicin avvika från en neutral linje om han/hon uttryckte åsikten att cancer är ett problem?

      Ledsen för att jag är lite övertydlig...

      Radera
    2. "Skulle man till och med kunna hävda att klimatforskare bara genom att säga att den globala uppvärmningen är "ett problem" avviker från en strikt neutral linje?"

      Ja. Neutral =/= Objektiv.

      Om någon säger att Reinfeldt är en rymdödla, David Icke-style, då är den neutrala hållningen att låta "bägge sidor", alltså både galningen och den mer sunda sidan, komma till tals. Därför bör man fråga sig om en neutral hållning är önskvärd av forskare?

      Dessutom står det inskrivet i universitets... öhh... deklarationen? att en del av uppdraget som forskare är att informera allmänheten. Hur kan man informera neutralt om konsekvenserna om rökning? Jag är säker på att Philips Morris har politiska synpunkter på hur politisk neutral den objektiva hållningen egentligen är.

      Slutligen, forskare är människor de med. Det hör inte till ovanligheterna att man påverkas politiskt av sin egna forskning eller att man tvärt om blir forskare just för att man redan är engagerad politiskt i området på vilket man forskar.

      Om man uttalar sig i enlighet med vad man som forskare kommit fram till och beskriver problemen och presenterar lösningar ser jag inget problem i det. Tvärt om, det hör te x till sjuksköterskorna som i universitets regi åker till Namibia för att dela ut kondomer inte bara att också utbilda om HIV utan att också i sina avhandlingar beskriva "policies" som kan motverka HIV-förnekarnas agenda, vilket definitivt inte är en neutral handling.

      Hur långt man som forskare får bruka det högre förtroende labbrocken säkert förmedlar hos vissa individer är något väl värt att diskutera - till exempel kanske det inte passar sig att en kemiprofessor går ut i TV och säger "I egenskap av min professur anser jag att skatten bör sänkas!" (men kanske kan en ekonomiprofessor göra så?). Men att en gräns bör existera är inte samma sak som man aldrig någonsin får uttala sig politiskt. Hållningen du står blir i förlängningen till och med löjlig, när det börjar krävas politikbyrå som går igenom alla artiklar innan de publiceras för att se att ingen trampas på tårna.

      Så generellt sätt, din lilla tanke är inget vidare, faktiskt.

      Radera
    3. Möjligen blandar jag ihop neutral med objektiv.

      Neutral (objektiv?) information om rökning är inte speciellt svårt att uppnå. Röker man så ökar risken att man dör i förtid. Det är fakta. Det ligger ingen värdering i detta. Värderingen står andra för, tex rökaren själv, men även de delar av samhället som har i uppgift att koppla dessa fakta till värderingear, Socialstyrelsen, Riksdagen osv. Dessa institutioner vill att vi inte ska dö av rökning och använder neutral fakta från forskarvärlden för att förklara varför vi inte bör röka.

      Min tanke var bara att om klimatforskare presenterar klimatförändringen som ett problem så ökar kanske risken för att forskningen misstänkliggörs för att undanhålla tex de eventuella positiva effekter som klimatförändringen kan ha. Och om forskningen misstänkliggörs så kan det indirekt drabba de institutioner som har till uppgift att koppla forskningens slutsatser till värderingar och därmed i längden göra det svårare att genomdriva de förändringar som är nödvändiga. Om forskningen torrt skulle nöja sig med att beskriva att havsytan kommer att stiga med 100cm och att detta kommer att sätta x km2 landyta under vatten så tror jag att detta räcker som underlag för att myndigheter, politiker, medborgare och debattörer ska kunna se detta som ett problem - utan att forskarna själva behöver presentera det som ett sådant.

      Radera
    4. Jag tror inte att en cancerforskare skulle anses för mindre trovärdig om han sade sig vilja hjälpa människor att överleva eller förebygga cancer. Tvärtom tror jag att han hade setts som konstig om han hade sagt att han inte har en åsikt om det är bra eller dåligt att folk överlever.

      Radera
    5. Saxat från wikipedia;

      "Generally, objectivity means the state or quality of being true even outside of a subject's individual feelings, imaginings, or interpretations."

      Politik kan därmed vara objektivt. T ex om A (enligt de bästa modeller vi har) leder till Y, då är det objektivt att säga att A leder till Y. Om vi säger att A är koldioxidutsläppsbegränsning till en viss nivå till ett visst årtal och Y är en viss temperatur, då är det objektivt att säga "[Underförstått: Om vi vill undvika den och den temperaturen] Vi måste halvera utsläppen till 2050". Om en samhällsforskare sedan visar att t ex koldioxidskatt kan leda till en halvering, då är det objektivt att säga "Vi bör införa koldioxidskatt [Underförstått: För att undvika den och den temperaturen]" eller - kanske hellre - "Ett sätt att begränsa koldioxidutsläppen som vi vet fungerar är koldioxidskatt". Allt detta är politiskt, men fortfarande objektivt.

      Däremot är det inte objektivt att säga att "Det är bra att temperaturen inte stiger" eftersom det är en värdering att det är bra att det inte blir torka. Man kan ju faktiskt tycka att torka är bra, även om det kanske inte är en vidare vanlig uppfattning. Dock, i "folksjälen" är det allmänt accepterat att vissa saker är bra och vissa är dåliga. T ex dödsfall i cancer är dåligt, torka är dåligt och så vidare. I vardagligt tal - eller tankesätt - så UTGÅR man ifrån vissa värderingar. Därför är det betraktat objektivt att säga t ex "Det vore bra med koldioxidskatt (för att a leder till b leder till c osv)" även om det rent tekniskt sätt inte är objektivt. För att vara objektiv måste man säga "Ifall vi utgår från att torka är dålig, då är koldioxidskatt bra".

      "Neutral" däremot är ingenting som kan existera i ett vakuum, man måste vara "neutral i förhållande till". Om man stryker "folksjälens" uppfattning i moral, då kan man vara neutral i förhållande till värderingar, vilket kan men inte måste betyda objektiv. Man kan också vara neutral i förhållande till Sanningen. T ex "Vissa säger att temperaturen stiger med mer koldioxid vissa säger att den inte gör det. Jag har ingen åsikt om saken."

      Det du talar om är att vara neutral i förhållande till "folksjälens" moral, men inte Sanningen. Eller rättare sagt, du vill att forskningen ska vara det. Men en given följdfråga blir då "Till vilket syfte bör forskningen vara neutral i förhållande till "folksjälens" moral?"

      Helt enkelt, vilka fördelar finns det med det? Jag kan göra en analogi här; om man tar alla årligen räddade livsår på grund av cancerforskning, med alla miljarder forskarslantar som har plöjts ner genom åren, så är den summan LÄGRE än antalet livsår som varje år förloras på grund av rökning. Helt enkelt, om vi istället för att forska på cancer helt förbjöd rökning skulle mer liv ha räddats! OCH detta HELT GRATIS!!! (Visserligen inte livsår från samma slags cancer så för rökarna hade det varit bättre men för alla andra sämre, men det är detaljer.)

      Och då ska man ju komma ihåg att man forskar inte för skojs skull (eller, jo, lite) man forskar av en anledning, te x att bota cancer. Så att inte låta forskarna få engagera sig i samhällsdebatten skulle vara KONTRAPRODUKTIVT! (Särskilt som en del forskning, t ex ekonomi, är politisk även om man vill vara neutral, så då skulle man behöva upphöra med det.)

      Vilket leder till frågan "Vad är det objektiva värdet av "folksjäls"-moralisk neutralitet inom forskarvärlden?"

      Jag har dock en alternativ förklaring till varför du ser ett problem i att forskare inte är neutrala;
      Du föredrar att forskare inte engagerar sig i debatten därför att de i detta fall engagerat sig för "sidan" du tycker har fel.

      Radera
    6. Din alternativa förklaring är helt fel. Jag stödjer fullt ut teorin om AGW, att den är ett problem och att vi måste göra något åt det. Man måste ju kunna diskutera klimatforskningen även på denna blogg utan att automatiskt pekas ut som klimatskeptiker. Oerhört tröttsamt ...

      Jag är ingen forskare, utan ägnar mig mer åt politisk debatt - om än på gräsrotsnivå. I den rollen försöker jag efter bästa förmåga att läsa in mig på forskning och komma fram till objektivt kloka åsikter. För att komma fram till dessa åsikter och för att kunna föra fram dem med trovärdighet så vill jag självklart att forskningen som jag grundar mina åsikter på är så neutral som möjligt. Svårare än så är det inte. Jag vill känna mig trygg i att forskningen täcker alla aspekter av en fråga. Om resultaten däremot kläs med värderingar redan på forskarnivå så finns det - enligt mig - en risk för att forskaren misstänkliggörs för att inte ha tittat även på aspekter som pekar åt ett annat håll. Det behöver självklart inte betyda att så är fallet. Om forskningen misstänkliggörs för att bortse från vissa aspekter så uppstår ett problem som fortplantar sig hela vägen ut till väljaren/konsumenten som ska fatta ett beslut.
      Jag upplever ibland detta som ett problem. Det är inte något oöverkomligt problem, men tog upp det eftersom frågan kom på tapeten i denna tråd.

      Det finns ju gott om kloka nivåer mellan forskaren och väljaren/konsumenten som kan klä värderingar på forskningsresultaten. Allt från bloggar (som Uppsalainitiativet) till myndigheter och folkvalda organ. Jag ser därför inget problem med att forskaren begränsar sig till torra konstateranden.

      Radera
    7. Ok, förlåt om jag missuppfattade dina intentioner.

      "Om forskningen misstänkliggörs för att bortse från vissa aspekter så uppstår ett problem som fortplantar sig hela vägen ut till väljaren/konsumenten som ska fatta ett beslut."

      Ah, men det är ju just därför man har peer-review. Jag kan själv säga att jag skulle komma ut med horder av frenologi-liknande teorier om det inte var just för skepticismen inbyggd i systemet. Jag kanske är ovanligt korkad så jag kanske bara talar för mig själv här, men enligt min åsikt kan man inte ens vara forskare utan konstant och ständig kritik. Det är annars väldigt lätt att övertolka (expection bias tror jag det heter).

      Men när man väl lyckats objektivt tolka sina resultat och kommit fram till något intressant, då tycker jag att man kan och bör ta fram stora megafonen. Det verkar universiteten också tycka - testa gå in på vilket universitets framsida som helst, och du kan hitta horder av pressmeddelanden som de hoppas någon reporter ska gå igång på (så universitetets logga får lite tid i rutan).

      "Jag ser därför inget problem med att forskaren begränsar sig till torra konstateranden."

      Personligen ser jag ingen fördel med det, däremot ser jag nackdelar, så som jag just diskuterat ovan. Om man säger "Så här ska det vara!" är det ju bra om man har en motivering som heter duga också, och jag köper inte riktigt din.

      Men smaken är som baken, delad.

      Tills vidare dock, vill jag påminna om den lagstiftade tredje uppgiften;
      "I högskolornas uppgift ska ingå att samverka med det omgivande samhället och informera om sin verksamhet samt verka för att forskningsresultat tillkomna vid högskolan kommer till nytta." (Lag 2009:45)
      Det är ju nu inte omöjligt att återkalla lagar, så här har din gräsrots-aktivitet något att bita i.

      Radera
    8. Jag har inget emot intentionen i lagen om att forskningsresultat ska komma samhället till nytta. Allt annat vore ju orimligt. Det enda jag undrar är om det är bra att forskaren själv slår fast om resultaten är bra eller dåliga för samhället.

      Du tycker det. Jag är mer tveksam. Men så betraktar vi ju också frågan från två olika håll.

      Radera
  3. "universitets... öhh... deklarationen"

    Det kallas för "den tredje uppgiften" (de två andra är forskning och utbildning.)

    "I högskolornas uppgift ska ingå att samverka med det omgivande samhället och informera om sin verksamhet samt verka för att forskningsresultat tillkomna vid högskolan kommer till nytta." (Lag 2009:45)

    SvaraRadera
  4. Lars Karlsson, finns det någon tvekan om vad Tamsin Edwards anser om punkt 1? Jag uppfattar det som att hon klart företräder åsikten enligt punkt 1 och inte anser att det är fråga om ”advocacy” att framföra denna åsikt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hon håller med om punkt 1, och har också varit engagerad i att bemöta "klimatskeptiker" på den punkten.

      Radera
  5. Vilka likheter har global uppvärmning med cancer?
    Märklig jämförelse.
    Global uppvärmning har ju massor av positiva möjligheter, minskad ökenutbredning, mer mat till en växande befolkning, färre uppvärmningskostnade i kalla områden etc.
    Människans kulturer har alltid blomstrat under värmeperiderna, och stagnerat i kalla perioder. Jag välkomnar en varmare värld och jag tror många forskare gör detsamma.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vi är redan inne i en värmeperiod med historiskt sett väldigt gynsamma förhållanden för mänskligheten. Hur mycket varmare vill du ha det? 2 - 4 - 6 grader?

      Radera
  6. "Beträffande punkt 2, så ligger det generellt utanför klimatforskarens speciella kompetenser, så om man uttalar sig där så gör man det snarare som medborgare än som forskare."

    Glöm inte att klimatforskare kan vara viktiga deltagare i tvärvetenskapligt arbete. Statsvetare, moralfilosofer, ekonomer och andra som forskar på åtgärder utifrån ett normativt perspektiv kan ha stor hjälp av klimatforskares initierade synpunkter.

    SvaraRadera
  7. Att den debatt som inlägget handlar om behövs beror enligt min mening på att IPCC´s första bokstav fick fel ord. Den borde stått för International men det blev Intergovernmental.
    Att börja en internationell vetenskaplig sammanställning av rapporter från olika forskare med att blanda in världens alla regeringar var ett grovt misstag. Dels indikerar det att man redan från början bestämt sig för att det handlade om ett stort problem som regeringarna måste fatta beslut om, men också för att politikers största intresse är att samla röster. Att skrämma upp menigheten och meddela att man sitter inne med lösningen är ett urgammalt knep som utnyttjats til fullo i denna fråga.
    Ett tecken är allt tal om konsensus. Det är ett tillstånd som kan gälla i politiken men inte i vetenskapen.
    /CL

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det finns konsensus om en massa saker inom vetenskapen. Annars skulle vi alltid stå kvar och stampa på ruta 1.

      Radera
    2. Man kan väl hävda motsatsen också; om man nöjer sig med konsensus så blir man kvar, om än inte på ruta ett, så i alla fall på någon ruta.

      Vetenskap handlar väl om att alltid ifrågasätta gammal kunskap.
      /CL

      Radera
    3. "Vetenskap handlar väl om att alltid ifrågasätta gammal kunskap."

      Nej. Visserligen kan man ifrågasätta gammal kunskap, men det handlar framför allt om att ställa frågor om det som vi inte redan vet.

      Radera
    4. "Anonym 8 augusti 2013 11:08"
      Jag tycker snarare att de flesta politiker visar alltför stor passivitet i klimatpolitiken. Att prioritera ned problemen och låtsas som om man inte kan göra något är ett knep som har utnyttjats till fullo i denna fråga.

      Radera
  8. Tycker uppdelningen är vettig men självklart svår att upprätthålla.
    Det bör givetvis vara en strävan hos både media och forskare att särskilja fakta från politik/åsikter.

    Ett dåligt exempel är väl från "er" video nyss med rubriken "klimatvetenskaplig grundkurs" ("Climate 101") där videon även har med rent politiska saker som att omställning till grön energi är bra för ekonomin och att nya jobb skapas.

    SvaraRadera
  9. Att vara skeptiker är lätt när alarmen är så överdrivna! Varför hävdas att jorden är på väg mot undergång om inget radikalt görs?
    Haven kommer att stiga med åtskilliga meter och klimatet kommer att förändras radikalt-allt om inget görs.
    Denna framtid tycker jag verkar dyster-därför är jag skeptisk. Genom en mer försiktig framtida förändringsbild så ter sig framtiden mindre dyster. Kunskapen om framtiden är bristfällig-vilket dagens forskar bör vara överens om!
    Senaste 20 åren har visat att modellering av framtida temperaturer är ett område som bör förbättras eller hur!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vi vet ju att klimatet har varierat kraftigt tidigare, och under långa perioder varit tämligen ogästvänligt. Så att klimatet spelar stor roll för mänskligheten är självklart. Sen skriver du att "om inget görs..". Men det som görs nu är väldigt radikalt, vi håller t ex på att fördubbla atmosfärens innehåll av växthusgasen CO2, som under en väldigt lång tidsrymd kommer att tillföra extra värme till systemet. Med andra ord utsätter vi jordens klimat för ett gigantiskt experiment. Det som klimatforskningen har kommit fram till hittills borde vara en varningsklocka, och vi borde lära oss väldigt mycket mer om klimatet för att våga fortsätta med detta experiment.

      Radera
    2. Det gigantiska experimentet med CO2 i atmosfären görs inte för skojs skull utan ger utrymme för en bättre överlevnad av en rekordstor befolkning.
      Men du har rätt i att vi bör följa utvecklingen och se om CO2 har den effekt som forskningen hävdar-vilket inte är helt klart fastställt.
      Vi har en uppvärmning av 0,7 grader på 100 år där CO2 kan spela en viss roll. Under samma tid har världens befolkning ökat från 1,8 till 7 miljarder. En större utmaning för mänskligheten är att se till så fortlevnaden för dessa blir drägligare!

      Radera
    3. På vilket sätt är transporter över halva världen som slår ut lokalindustrin, kolkraft, Fukushima och gamla energislösande bostäder bättre än lokalproducerad och ekologiskt, sol, vind och snart algaekraft, lågenergilampor och smarta bostäder?

      Det är naturens ordning att det gamla och sjuka slås ut och ger plats för det nya och livskraftiga!

      Radera
    4. Tyvärr så är det inte de som kämpar för att överleva som använder mest fossila bränslen...

      Radera
    5. Vilket kan vara ett obsevandum!

      Radera
    6. "Anonym 9 augusti 2013 13:08"
      Mycket av CO2-utsläppen beror ju på direkt slöseri/ineffektiv användning av energi och att Vattenfall och andra fortfarande satsar mer på utveckling av fossil energi än på förnybart.
      Så skyll inte på tredje världen. Det är också de som är värst utsatta för klimatförändringar i form av översvämningar och torka. Billig sol- och vindenergi skulle kunna rullas ut och förbättra livet för väldigt många.

      Radera
  10. Det kan finnas många vettiga anledningar att vara skeptisk inställd mot specifik forskning, men att forskningsresultatet är dystert är knappast ett av dem.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är väl så med all forskning. Vi väljer om vi ser möjligheter eller hot som dominerande resultat.
      Om hoten överdrivs och inte tycks ha verkligheten bakom sig och det finns hoppfullare forskning som kan luta sig mot verkliga observationer så kanske skeptisim och optimism går att förena!

      Radera
    2. Ja, vi kan se det som en möjlighet att ställa om till en hållbar utveckling för att säkra välfärden. Så slipper vi spela rysk roulette med klimatet. Temperaturen har redan ökat 0,7 grader, och de växthusgaser vi har släppt ut ligger kvar under mycket lång tid.

      Radera
  11. Ingemar Säfbom9 augusti 2013 17:42

    LARS KARLSSON. Du skrev det här: "Klimatskeptisismen" bottnar i sig själv till stor del i politik och ideologi. Det är uppenbart för varje intelligent betraktare. Och "klimatskeptikerna" är inte emot vissa typer av åtgärder: de är emot att vi gör något alls.

    Jag kanske är ointelligent men uppfattar det precis tvärt om. Ni som driver den här bloggen verkar nästan ha en religiös ideologi ,som inte kan acceptera att andra kan ha en annan uppfattning.
    Jag vill att mer fakta ska komma fram så man inte "slänger pengarna i sjön" Det är i dagsläget minst lika mycket,som pekar på naturliga förklaringar än att co2 skulle vara den dominerande faktorn.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Kan du inte motivera varför du tycker som du gör? Givetvis får man tycka vad man vill, men om man deltar i en diskussion så bör man vara beredd på att argumentera för sin sak. Har du exempel på något utslag av "religiös ideologi" på denna webbplats?

      Radera
    2. Jag tror att Ingemar anser att vi har en "religiös ideologi" eftersom vi inte tycker som han. Han har helt enkelt svårt att acceptera att andra kan ha en annan uppfattning.

      Radera
    3. Det är en mycket naturlig förklaring att ökad CO2 halt i atmosfären ger en temperaturstegring. Det vore snarast märkligt om temperaturen inte alls stegrats. Vilka andra naturliga förklaringar tänktedu på?

      Radera
  12. Ingemar Säfbom9 augusti 2013 23:00

    Jag accepterar visst eran åsikt, men har svårt för att se hur man kan vara så insnöad,att man inte ser andra tänkbara orsaker till värmeökningen.Jag har inte uteslutit nåt, inte ens co2.
    Man får hela tiden så aggressiva kommentarer när man ifrågasätter klimathotet.
    Enligt massmedia är politiker,forskare samt majoriteten av medborgarna överens, så vi som inte är övertygade kan väl inte vara nåt hot. Så varför genomdrivs inte mer radikala åtgärder,innan "katastrofen" är här. Alla partier verkar ju vara överens.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Fakta/empiri 0%, logik/filosofi 0%, retorik 100%.

      Radera
    2. Ingemar. Klimatvetenskapen beaktar inte alls bara CO2, utan en mängd olika faktorer som bestämmer klimatet. Men den stora förändring som har skett under senare tid är ju just tillförseln av växthusgaser till atmosfären. Vad jag vet finns det inte någon förändring som man förtiger och som skulle förklara temperaturökningen bättre. Men rätta mig gärna om jag har fel! Jag har inte tagit del av dina tidigare diskussioner, men just nu efterlyser jag mer saklighet från din sida.

      Radera
    3. "Så varför genomdrivs inte mer radikala åtgärder,innan "katastrofen" är här. Alla partier verkar ju vara överens."

      En förklaring är att det finns starka ekonomiska krafter som tjänar stort på business as usual. Om ett enskilt land tar steg mot starkare klimatåtgärder så har fossilenergikapitalet makt att straffa landet genom förändringar i sitt kapital, sina investeringar och sitt riktade politiska stöd.

      Läs Bill McKibben här
      http://www.rollingstone.com/politics/news/global-warmings-terrifying-new-math-20120719

      En andra förklaring är att det behövs globala åtgärder koordinerade mellan många olika parter (länder) som alla var för sig vill axla så lite som möjligt av bördan och som alla misstänker att de andra kommer att försöka smita undan sitt ansvar. Vi vet från spelteoretisk forskning att det kan vara svårt att få effektiva åtgärder till stånd i sådana situationer.

      Radera
    4. Alla vet att om CO2 halten i atmosfären skall kunna stabiliseras på dagens nivå så krävs en massiv satsning på kärnkraft att ersätt kol och oljekraftverk. Det kommer aldrig hända. Allt vad klimatpolitik heter blir därmed bara ett spel för galleriet.

      Så vi får hoppas att klimatet fortsätter att vara snällt mot oss som Lennart Bengtson brukar skriva. Vad som händer om 50-100 år är meningslöst att spekulera i.
      /CL

      Radera
    5. Men finns det så mycket uran? Kärnkraften står idag för en ganska liten del av energibehovet. Det är väl smartare med massproduktion av sol- och vindenergi. Varför händer det inget med solenergisatsningen i Sahara?

      Radera
    6. Det är bara någon enstaka procent av energin i det s.k. uttjänta bränslet som förbrukats. Den 4:e generationen kärnkraft kan ta vara på det mesta av den energi som finns kavar i allt "uttjänt" kärnbränsle. Så det finns energi så det räcker och blir över.

      Dessutom förkortas behovet av säker lagring från 100 000 år till 500-1000 år. En förkortning av farligheten med mer än 99 000 år alltså.
      Snacka om att tänka på framtida generationer. Detta samtidigt som man minskar CO2 utsläppen.

      Bingo!!!
      /CL

      Radera
  13. Ingemar Säfbom12 augusti 2013 23:53

    Om fossilenergikapitalet har sån makt, då finns det väl inte mycket vi kan göra.
    Varför ska vi då slänga bort miljarder på meningslösa åtgärder som utsläppsrätter, klimatmöten,mm.
    Vi är riktigt illa ute om inte våra folkvalda kan påverka vår framtid.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är viktigt att medborgarna ställer krav och stödjer en förändring. Det finns många fördelar med att slippa dagens slöseri med fossila bränslen, även om klimatet är den viktigaste.

      Radera
    2. Det finns mycket vi kan göra Ingemar!

      Fossilenergiindustrins makt och intressen är en viktigt förklaring till varför förändring tar tid och kräver mycket arbete. Varje steg på vägen kommer de att bjuda motstånd. Det besvarar din första fråga om "Så varför genomdrivs inte mer radikala åtgärder ...".

      Det är inte hopplöst. Men det krävs ihärdigt engagemang. Jämför med de mäktiga tobaksbolagen som länge lyckades förhala ökad beskattning reglering och märkning av tobaksprodukter. Till slut fick även dom vika sig.

      Radera
  14. "Det är väl smartare med massproduktion av sol- och vindenergi. Varför händer det inget med solenergisatsningen i Sahara?"

    Hur tänker man att intermittent vind/sol och annan "grön" produktion skall ersätta produktion som levererar on demand?
    Sahara och sol har inget elproduktion i Sverige att göra som fungerar!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Den andra produktionen får leverera "on demand" när det behövs. Speciellt bra skulle detta fungera i Sverige, där vi har vattenkraft. Solenergi fungerar utmärkt i norra Europa också. Det har tyskarna förstått. Elproduktion i Sahara kan lätt ledas över till sydeuropa. Men om den produceras på många olika ställen jämnas den totala produktionen ut. Utveckling av energilagring utvecklas, kanske kommer det snabbare än fjärde generationens kärnkraft.

      Radera

Tips: Använd gärna signatur när du kommenterar. Det underlättar samtalet