28 juni 2014

Hur vargar förändrar floder



När man går i grundskolan kan man få lära sig att alla arter är beroende av alla andra - tar man bort en art så förändras hela ekosystemet. Det är dock inte sant; de flesta arter har en högst begränsad inverkan på ekosystemet. Orsaken att vi ändå ska bevara dessa arter handlar istället om vanlig etik och moral. Vilken rätt har vi att vandalisera (förstöra) naturen? Samma rätt som ISIS när de slår sönder 3000 år gamla Assyriska statyer, samma rätt som talibanerna när de sprängde Buddhorna i Bamiyan - det vill säga ingen rätt alls. Både kulturarv och natur är globala angelägenheter och inget som tillhör den makthavare som för tillfället råkar sitta vid makten. Man bör därför vara mycket försiktig när man exploaterar naturen.

Dock finns vissa arter som helt och hållet kan förändra ett ekosystem. Ett intressant exempel är vargarna i Yellowstone där man kunnat iaktta hur en återintroduktion av varg haft kaskadeffekter genom ekosystemet ända ner till att flodernas lopp förändrats. Det är detta exempel filmen här ovanför handlar om, berättat av George Monbiot. Effekter som fortplantar sig genom ett ekosystems näringsväv på det här sättet kallas trofiska kaskader.

Som ni kan se på utbredningskartan här nedanför har vi i Sverige och övriga Skandinavien ett speciellt ansvar för Europas fyra stora rovdjur.

10 kommentarer:

  1. Oj vilken ökad lärdom för mig. Fina bilder också. Ska informera min dotter som är lärare i grundskolan.

    Vänliga hälsningar

    Nanotec

    SvaraRadera
  2. Elegant och tänkvärd presentation. Det är slående att knappast någon mängd av mänsklig jakt på wapiti skulle kunna åstadkomma samma förändring eftersom det handlar om att hjortarna ändrar beteende i närvaro av varg. Man ser en parallell i Sverige med renskötseln och varg. Det stora problemet renskötare har med varg är inte att de tar renar utan att renen ändrar beteende och går in i skyddsbeteende när varg är i närheten. Det brukar rapporteras som att vargen skingrar renflockar. Det är ett beteende som de andra stora rovdjuren i Sverige inte triggar och som försvårar renskötseln långt mer än de renar som vargen tar som byte.
    I övrigt är det svårt att dra paralleller mellan svensk natur och Yellowstone, även våra nationalparker är långt mer påverkade av mänsklig aktivitet än Yellowstone. Men vissa effekter har man kunnat se av vargens återkomst och det är att mindre rovdjur har mer att äta året där vargen jagar. Vargen lämnar kadaver året runt och gynnar djur som järv, korp, örn, räv och vesslor bättre än jakt, som är mest koncentrerad till några veckor på hösten.

    SvaraRadera
  3. Fästingen kan vi utrota tycker jag, och dvärgbandmasken.

    SvaraRadera
  4. Jag saknar Ryssland, Vit Ryssland och Ukraina på utbredningskartan.

    SvaraRadera
  5. Intressant och väldigt bra exempel på (den vackra!) komplexiteten i ekosystemen. Annars gillar jag perspektivet med rättigheter. I ett civiliserat samhälle har självklart även djur och växter rättigheter (sedan kan man kanske ha olika uppfattningar om hur dom skall se ut mer konkret).

    Kan tipsa om några andra intressanta och aktuella exempel på samma tema:

    Vad många kanske inte tänkt på är hur viktiga bin och humlor är för pollinerande växter, inklusive grödor som vi odlar. Det sändes nyligen en dokumentär om detta på SVT (den verkar dock tyvärr just ha tagits bort från SVT play).

    En annan fascinerande grupp organismer som är viktiga för ekosystem är fytoplankton. De utgör basen i havens matpyramid och står dessutom för c:a hälften av jordens fotosyntes och syreproduktion. Man forskar en hel del om hur dom påverkas av ökad mängd CO2 i haven. De har som man kan läsa i den andra länken ovan också en central roll i havens upptag och intern transport av CO2, som alltså inte bara handlar om kemi vilket det är lätt att tro.


    SvaraRadera
    Svar
    1. Nisse, jag tror det var Darwin som noterade att blomsterängar var praktfullare i naturen runt människobyar. Detta härledde han till att människan höll sig med katter som skadedjursbekämpare. Katterna dödade och jagade bort någon slaga sork mende Darwin, som annars gick hårt åt bipopulationen genom att äta deras larver. Fler bin betydde effektivare pollinering och därför dessa vackra klöverängar utanför byarna. Om det också var så att byarna höll sig med biodling och honungsskörd förtäljde inte historien.

      Radera
    2. Sedan Darwin har ekologin utvecklats och man vet nu att det är människans påverkan och den ständiga störningen i form av bete och slåtter som skapar artmångfalden. I Europa är mer än hälften av de rödlistade arterna knutna till jordbrukslandskapet och mänsklig hävd. Det verkar som om det finns liknande tendenser även i renbeteslandet.

      Just därför är det tveeggat att införa stora populationer av rovdjur - vi har ett långt större ansvar att bevara arterna knutna till hävd, än till varg och björn - som inte skiljer särskilt mycket från motsvarande populationer i exvis Ryssland, Spanien eller Italien. Det samma gäller ev även lo, medan vi nog måste sägas ha ett speciellt ansvar för järv.

      Tyvärr går det inte att kombinera en stor rovdjursstam med bevarandeinriktad betesdrift utan herdar. Möjligen skulle modern GPS-teknik där alla rovdjur bar sändare kunna fungera - men risken för missbruk av varghatare verkar lite väl stor...

      Radera
    3. Typiska exempel på när man i romantisk iver försöker överföra Amerikanska idéer om "the wild undisturbed nature" till Europa är de katastrofala skötselplanerna för Dalby hage och Ängsö - där man i sin iver att bevara de vackra ängarna förbjöd betet och slåttern - med följden att såväl hagen som ön växte igen totalt och allt det man ville bevara försvann. Trots satsade mångmiljonbelopp på restaurering i över 50 år, är och förblir dessa nationalparker blott skuggan av vad de var.

      Denna vildmarksomantiska fåkunnighet lever tyvärr fortfarande kvar - framför allt i Storbritannien. Håll stången mot den!

      Radera
  6. Inslaged kommer som sagt från George Monbiots TED Talk:

    http://www.ted.com/speakers/george_monbiot

    SvaraRadera
  7. Den här diskussionen är viktig som analog till argumentet "Inte kan väl lilla människan påverka klimatet". Det finns en slags tro på att vad vi än gör med naturen så är den så omåttligt gigantisk att vi inte kan påverka den - varianter av denna åsikt uttrycks överallt där det finns klimatförnekare.

    Jag tycker därför att den här bilden kan ge lite perspektiv;
    http://www.retronaut.com/wp-content/uploads/2011/06/Buffalo-Skulls-1870.jpg

    Buffalon var i antal inte en lika stor katastrof som det här dock;
    http://www.washingtonpost.com/express/wp/2014/06/26/extinct-birds-land-at-once-there-were-billions-at-the-national-museum-of-natural-history/

    Poängen är i alla fall, jo vi kan orsaka total kollaps. Världen är ändlig.

    SvaraRadera

Tips: Använd gärna signatur när du kommenterar. Det underlättar samtalet