Bloggen startades som ett svar på "klimatskeptikernas" spridande av missuppfattningar och desinformation kring klimatförändringen och dess effekter, och kring klimatforskningen och specifika klimatforskare.
Syftet är att sprida kunskap i klimatvetenskapliga frågor genom att ta upp intressanta, viktiga och omdebatterade ämnen.
Det verkar vara ett återkommande tema, att skoja om skeptiker som förlorar livet på olika fantasifulla vis. Kanske ett fenomen för socialpsykologin att spekuleri i.
"Låt mig slutligen kommentera detta med 'alarmism' – ett i sammanhanget mycket märkligt skällsord. När vetenskapen upptäcker att mänskligheten står inför stora faror bör den givetvis slå larm. Man kan undra vad som skulle hända om Jonny Fagerström oaktsamt kliver ut i gatan utan att notera den framstormande lastbilen, och en medtrafikant ropar 'Akta dig!' Måhända svarar Fagerström då medtrafikanten med ett indignerat 'Förbaskade alarmist!'"
Och om det är en psykologisk analys av fenomenet du vill ha, Anonym 13:02, så är här mitt helt amatörpsykologiska förslag, baserat delvis på introspektion.
Vi är många som tycker att vetenskapsförnekeri är tokigt, och extra tokigt då viktiga samhällsfrågor står på spel. Vidare känner vi frustration över att inte nå fram när vi framhåller detta för förnekarna själva. Ett pedagogiskt grepp som det då är frestande att ta till är allegorin. Sådana vill man gärna göra lite drastiska, för att den pedagogiska poängen skall gå hem lite tydligare, och vad kan väl då vara tydligare och mer drastiskt än att dra en parallell mellan å ena sidan (de verkliga) samhällsriskerna, och å andra sidan förnekarens egna (allegoriska) risker för liv och lem?
Pascals gambit handlar om att gardera sig mot eventuella framtida händelser med extremt stora konsekvenser men extremt små sannolikheter. De samhällsrisker jag i min kommentar 17:32 åsyftar (global uppvärmning med vidhängande följder) har visserligen enorma konsekvenser, men många av dem är inte särskilt osannolika.
Well, well, 99% out of one hundred say treatable. Treatment is not the same as cure and why pay a lot for medicine we know won't work. Waste of money and effort and hope. Second optinion is also not bad, Doctors name might be the Einstein ....
Vilken märklig dumhet.
SvaraRaderaÅke N
Det verkar vara ett återkommande tema, att skoja om skeptiker som förlorar livet på olika fantasifulla vis. Kanske ett fenomen för socialpsykologin att spekuleri i.
RaderaHm. Jag kommer osökt att tänka på vad jag skrev i SvD 2009:
Radera"Låt mig slutligen kommentera detta med 'alarmism' – ett i sammanhanget mycket märkligt skällsord. När vetenskapen upptäcker att mänskligheten står inför stora faror bör den givetvis slå larm. Man kan undra vad som skulle hända om Jonny Fagerström oaktsamt kliver ut i gatan utan att notera den framstormande lastbilen, och en medtrafikant ropar 'Akta dig!' Måhända svarar Fagerström då medtrafikanten med ett indignerat 'Förbaskade alarmist!'"
Och om det är en psykologisk analys av fenomenet du vill ha, Anonym 13:02, så är här mitt helt amatörpsykologiska förslag, baserat delvis på introspektion.
RaderaVi är många som tycker att vetenskapsförnekeri är tokigt, och extra tokigt då viktiga samhällsfrågor står på spel. Vidare känner vi frustration över att inte nå fram när vi framhåller detta för förnekarna själva. Ett pedagogiskt grepp som det då är frestande att ta till är allegorin. Sådana vill man gärna göra lite drastiska, för att den pedagogiska poängen skall gå hem lite tydligare, och vad kan väl då vara tydligare och mer drastiskt än att dra en parallell mellan å ena sidan (de verkliga) samhällsriskerna, och å andra sidan förnekarens egna (allegoriska) risker för liv och lem?
Olle sade: Vi är många som tycker att vetenskapsförnekeri är tokigt, och extra tokigt då viktiga samhällsfrågor står på spel.
RaderaVetenskapen det här fallet är spelteorl? Pascals wager.
Nej. Jag syftar på klimatvetenskap.
RaderaPascals gambit handlar om att gardera sig mot eventuella framtida händelser med extremt stora konsekvenser men extremt små sannolikheter. De samhällsrisker jag i min kommentar 17:32 åsyftar (global uppvärmning med vidhängande följder) har visserligen enorma konsekvenser, men många av dem är inte särskilt osannolika.
Well, well, 99% out of one hundred say treatable. Treatment is not the same as cure and why pay a lot for medicine we know won't work. Waste of money and effort and hope. Second optinion is also not bad, Doctors name might be the Einstein ....
SvaraRadera