Inlägg
Idag publiceras en studie i Science med nya befolkningsprognoser för världen. Den gamla förutsägelsen att världens befolkning skulle stanna vid ungefär 9 miljarder människor revideras.
Det är framför allt prognosen för befolkningstillväxten i Afrika som förändrats. De nya beräkningarna pekar på att befolkningen där kommer att vara ungefär 4 miljarder vid seklets slut, vilket ger en totalbefolkning troligen närmare 13 miljarder än de 9 miljarder man tidigare talat om. Asien, som nu har 4,4 miljarder invånare, förväntas nå en befolkningstopp med 5 miljarder människor runt 2050 och sedan minska. Befolkningarna i Europa, Nordamerika och Sydamerika beräknas stanna under en miljard invånare var. Notera dock att befolkningstillväxten ändå sker i lägre takt än de gjorde förut - mellan 1960 och 1999 så fördubblades världens befolkning - den ökningshastigheten var exceptionell.
Det Afrika behöver nu är kompetent preventivmedelsinformation parat med stora utbildningsinsatser. Det som stoppar befolkningstillväxt är i första hand att barnadödligheten går ner och dit når man bara genom utbildning och ökad välfärd.
De nya siffrorna innebär förstås att belastningarna på vårt jordklot blir större än de vi hittills kunnat föreställa oss. Men det är inte hos de fattigaste i Afrika som det egentliga problemet ligger, de förbrukar långt under sin andel av jordens resurser. Problemet är vår egen överkonsumtion - det är där åtgärderna måste sättas in om vi ska möta framtidens utmaningar. Hans Rosling kommenterar den nya studien så här i DN.
Vilka är de mest påtagliga effekterna av den befolkningsökning som beskrivs?– Men det blir ju som det blir. Det där är som att fråga hur världen blir om solen går upp i morgon. Folk är fria och bestämmer själva. Det finns en idé om att befolkningsökningen är problemet, men det är en konstant, den går inte att göra något åt. Klimatförändringen beror inte på befolkningsökning, det beror på hur de rikaste konsumerar.Men finns det något som påverkas av att vi blir fler?– Vad kommer effekten att vara av att du kommer att bli äldre? Du som är så ung nu. Det går inte att göra så mycket åt, du kommer ju att bli äldre. Om du inte dör. Vad blir effekten av kärnvapenkrig? Man måste tänka om och då måste man tänka på att de som nu är rikast måste använda sina resurser på ett sätt så de kan användas av tio miljarder människor. Handtvättar du jeans och lakan?Nej.– Känner du någon som gör det?Nej.– Nä. Då ska alla på jorden ha en tvättmaskin. Två miljarder människor har tvättmaskin, åtta miljarder till ska ha det. Det blir en enorm förändring. Man kan inte tro att fem miljarder ska sitta och spela flöjt under ett mangoträd.Men om jag frågar så här då: Vad behöver göras för att klara effekterna av att befolkningen ökar?– Den rikaste miljarden måste så fort som möjligt använda resurser så de kan delas av resten. Befolkningen i Afrika använder så lite resurser. Det går inte att lösa miljö- och resursproblemet med att minska antalet människor. Du kan inte kliva ut i de Eboladrabbade byarna och säga ”jag tycker inte ni ska ha elektricitet”. Ska man minska befolkningstillväxten vore det i så fall rimligast att göra det i det rikaste landet som får flest barn per kvinna. Det är Sverige.
------------------------
Originalstudien: World population stabilization unlikely this century. Patrick Gerland, Adrian E. Raftery, Hana Ševčíková, Nan Li, Danan Gu, Thomas Spoorenberg, Leontine Alkema, Bailey K. Fosdick, Jennifer Chunn, Nevena Lalic, Guiomar Bay, Thomas Buettner, Gerhard K. Heilig and John Wilmoth. 2014. Science 1257469.
"Den rikaste miljarden måste så fort som möjligt använda resurser"
SvaraRadera???
Är det bara jag, eller säger karln att vi måste öka slöseriet?
"Den rikaste miljarden måste så fort som möjligt använda resurser så de kan delas av resten."
RaderaJag tolkar det som "...använda resurser på ett sätt så ...", vilket rimligen innebär att använda mindre resurser men göra det effektivare.
Ja, "på ett sätt så"-formuleringen har Rosling med i svaret på andra frågan i citatet ovan.
RaderaGenerellt måste jag säga att Rosling i de senaste intervjuer jag läst/sett inte varit så tydlig för att att han försöker spexa/dramatisera svaren en gång för mycket.
Jag tror det saknas några ord i den där meningen för att den ska bli riktigt förståelig...
SvaraRaderaDe två första svaren av Rosling är helt obegripliga i relation till frågorna. Man får intryck av att han blir förolämpad av själva frågan om vad effekterna av befolkningsökningen kan bli, en fråga som är högst relevant vare sig man tror att det går att göra något åt denna eller inte. Och visst kan man påverka den på så lång sikt som ett sekel, med de klassiska recepten om tillgång till preventivmedel, utbildning (speciellt för kvinnor), tillgång till grundläggande sjukvård och levnadsstandard etc.
SvaraRadera"Ska man minska befolkningstillväxten vore det i så fall rimligast att göra det i det rikaste landet som får flest barn per kvinna. Det är Sverige."
Det här påståendet är fel enligt gapminder hur man än vänder på det.
@alle sammen
SvaraRaderaNå begynner man endelig å drøfte noe vesentlig. Min diagnose er at det er for høy slitasje på biosfæren på grunn av Malthus` problematikk.
Men hva skal vi mennesker gjøre med det om ikke >gud eller naturen eller begge gjør noe med det. naturen gjør noe i alle fall. Er Djevelen også løs og på ferde? det kan ofte se sånn ut.
Men i morgen skal vi inn og presse epler. Da oppdrar vi barna bedre. Og det er klart bedre vekst her i strøket de senere år tilsynelatende av kombinasjonen litt høyere temperatur og adskillig lengre sesong, mer regn dvs tilstrekkelig nedbør for å matche temperaturen og da puster man virkelig lettet ut for det hadde knapt jeg trodd for noen år siden.
Og så synes det være en klar effekt av mer CO2 i lufta. Bl a det kommer grønske på husveggene som er et viktig klima- tegn dere skal se opp for, og det var det ikke for noen år siden., kun lenger sør og i fuktigere klima.
Farligste problem så langt jeg kan se er klimaflyktninger, den dag det går opp for menneskeheten at gud er norsk og bare lar oss få alle fordelene og ingen av ulempene. Og Sverige kan også komme til å erfare at Gud er farlig svensk også i så måte. Her er meget tynt befolket og våre landskap og farvann er potensielt særlig rike. Vi sitter på Europas grønne gren som bare blir grønnere og grønnere.
Nok en ting, vi exellerer i vannkraft.
Og så en ting til og det er flere som nevner det "Å anvende ressurser så det kan deles av resten"
SvaraRaderaRikdom er å kunne gi ut, et gammelt muslimsk ordtak. Og jeg kjente en Ali fra Mali som synes nå å være flyttet herfra igjen. Han sa at Mali er et fattig land uten skog og fisk og olje men vi har fred så vi klarer oss. Det er gjerrigheten som er farlig. Når folk er så gjerrige så blir hele verden til en ørken.
Og de må vite det som bor der nede. "Varme er noe vi kan.." sa han. det er ikke farlig.
Nå kommer blåhvalen tilbake. Den puster og pruster ved California, ved Sri Lanka, og ved Svalbard.
Regn ut 150 tonn, hvor mange middager dinners er det? la oss si 150 gram hval pro pers pr middag, det er nesten for mye må man si. Men det blir mer eller mindre av- skjær. Man spiser kun indrefileten. Men hvor er pølsene og lungemosen og leverposteien og flesket med svord, og buljongen på benraden, og grisesylte av hodet og syltelabbene?
Vi kunne hatt minst 5 eller 7 ganger så mye hval om det bare hadde sittet en rad med kokker med hvite luer på dekk, med kniv, og tatt den kyndig kulinarisk, for den er meget god. there ain`t no better beef on land. Og flesket friskt og rått og i motvind er helt eventyrlig. Folk himler med øynene når de får frisk hval ved iskanten og med snøstorm rett inn i synet. Det er all grunn til å værne den hvalen alene av kulinariske årsaker. Med hval på hånden tåler man hvasomhelst av klima og omstendigheter.
Og det gjelder også videre for all fisken. Den mishandles rent så man kan spy av den. Den blir ikke tatt vare på og kommer ikke på tallerkenen. Og grisen og katten og hunden og måkene og hønsene skal ha sin del de også, det er beste skikk.
Just dette har med ressurser og intelligens å gjøre. Det er grådighet og forakt for guds gaver som har ødelagt hvalen. Men nå er den tilbake, nå er det på tide å tenke nytt.
Misskötseln (dvs överutnyttjandet och rent av förstörelsen) av våra fiskerier är sorglig att se.
RaderaSe t ex Ocean of Life av Callum Roberts.
Eftersom få ser mer än ytan och nästan ingen sett djuphaven är det fritt fram att förstöra utan större protester. På många håll vet vi inte ens hur ens frisk havsbotten borde se ut eftersom allt var söndertrålat innan någon kom ned och tittade efter.
RaderaUnioners, länders och marknadsaktörers hantering av fiskenäringen borde fått alla varningsklockor och larm att gå för många år sen men det har inte med näringen i sig att göra utan visa bara hur våra unioner, länder och marknadsaktörer fungerar i vår globala värld. Egenintresset och de korta perspektiven är en del av vår verklighet, Hur vi mot denna bakgrund skall kunna hantera en fråga som inte bara är global utan som dessutom sträcker sig över generationer blitt bara ett stort frågetecken.
Radera