Inlägg
12 okt. 2014
Mann på TAM
Michael Mann på The Amazing Meeting 2013:
TAM är världens största konferens kring vetenskaplig skepticism - den skepticism som i Sverige representeras av framför allt föreningen Vetenskap och Folkbildning.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Tittar man på detta med kritiska ögon är det lätt att komma med några invändningar.
SvaraRaderaHan säger att klimathotet vilar på stadig vetenskaplig grund och nämner den kända växtushuseffekten, att CO2 har stigit och att temperaturen har stigit. Fine. Så långt är nog alla överens. Han poängterar extra att det vi vet inte alls är beroende av klimatmodellerna.
Invändning 1:
Han nämner inte alls de förstärkningseffekter (återkopplingen) som är ett måste för att temperaturökningen ska bli hotfull. Här är vetenskapen på betydligt tunnare is. Rätta mig om jag har fel men här har vi i princip bara modeller/teorier till stöd.
Invändning 2:
Han ställer frågan hur vi vet att den höjning som observerats inte beror på naturliga variationer. Som svar/bevis anför han vad modellerna visar om kör dem baklänges (utan CO2 ökning). Detta blir ju lite av ett cirkelresonemng som motsäger det ha sa tidigare, dvs att det vi vet inte är beroende av modellerna.
3.
Han säger att de som kritiserar klimathotet ägnar sig åt "cherrypicking". Detta stämmer självklart (det är inte ovanligt). Själv plockar han ut en modellkörning som stämt bra med fakta som bevis för att modellerna är bra (han ignorerar helt det faktum att de allra flesta modeller har ett dåligt track-record). Han plockar även upp ett antal extrema/knäppa "kritiker" (de finns gott om dem) och slår ner dessa argument. Klassiska halmgubbar. Jag vet inte hur hederlig han själv framstår...
1. Man kan även använda paleoklimatologiska data för att beräkna klimatkänsligheten. Sätt den för låg och det blir mycket svårt att förklara de temperaturvariationer vi sett på jorden. Istidscyklerna är ett extremexempel på hur känsligt jordens klimat kan vara med stora svängningar som konsekvens av små variationer i jordbanan.
Radera2. I och med att vi bara har en jord är det tyvärr omöjligt att göra kontrollerade experiment där vi varierar olika parametrar och ser vad som händer. Så visst, vi är beroende av modeller. Så fungerar vetenskap. Man skapar olika teorier och modeller av verkligheten och ser vilka som bäst stämmer överens med verkligheten. Var har vi någon rimligt realistisk modell som kan förklara temperaturökningen utan att ta med CO2-ökningen, och hur får denna till att CO2 inte har någon större inverkan?
3. Vad jag ser fokuserar sig Mann på att angripa ett antal inflytelserika politiker som han anser missbrukat sin makt. Han plockar inte bara några slumpvisa "extrema" kritiker, vilka de nu är. (Eftersom det finns så många motsägelsefulla hypoteser bland "skeptikerna" om varför AGW är fel är det lite svårt att veta vad man egentligen skall argumentera mot).
Det finns annat jag reagerar över. T ex undrar jag vilken temperaturserie Mann använder sig av för att få Hansens modell att stämma så väl, och varför han klipper serien flera år för tidigt. Hansen hade vad man idag anser vara en väl hög klimatkänslighet och temperaturutvecklingen senaste åren har varit under denna:
http://www.skepticalscience.com/Hansen-1988-prediction.htm
Då skall man dock komma ihåg att klimatmodeller inte gör anspråk på att kunna exakt förutsäga klimatvariationer under korta perioder utan bara långsiktiga trender.
Lite förefaller Mann fallit offer för tendensen att om "skeptikerna" använder all osäkerhet som argument för att inget göra måste man bagatellisera dessa osäkerheter och få dem att verka mindre än de är. IMHO är det bättre att påpeka att osäkerhet kan slå åt båda håll. Man kan inte bara önsketänka och förutsätta att bara för att vi har svårt att säga exakt hur stor klimatkänsligheten är så måste den vara i undre kanten av osäkerhetsintervallet och därför har vi inget att oroa oss för.
1. Förvisso. Men samtidigt säger ju Mann själv att just detta med CO2 halten är helt unikt, så referenser till istiden känns rätt tunn som "bevis" på förstärkningseffekter i detta fallet. Min huvudpoäng är att han medvetet lämnar ut en stor central pusselbit när han argumenterar för hur säker vetenskapen är på en kommande katastrof.
Radera2. Håller med. Självklart fyller modellerna en funktion. Bara man är ödmjuk när man tolkar dem, eftersom det helt uppenbart är mycket vi inte förstår ännu. Min huvudkritik är att han uttryckligen säger att modellerna inte behövs som bevis, sedan använder han just dessa som bevis mot naturliga variationer.
Vi har haft perioder med högre CO2-halt också om vi går längre tillbaka i tiden. Ökningstakten förefaller däremot vara unik. Jag drog upp istiderna mest som ett närliggande exempel och det finns ingen anledning att tro att återkopplingsmekanismer som de från vattenånga och moln skulle fungerat annorlunda då än nu. Albedoeffekten var troligen annorlunda i och med de stora, reflekterande istäckena, men det är medtaget när man uppskattar klimatkänsligheten.
Radera@uppsala
SvaraRaderaPersonlig har jeg aldri hatt problemer med denne Michael E. Mann, men sitter heller igjen med det klare inntrykk at de som har det er fremmedkulturelle til og sterkt uvante med og fiendtlige til samme type arbeid og kurvefremstillinger. Det henhører for meg under jordbunnslære og arkeologi.
Den varme middelalder savner jeg slett ikke , for "Når gikk Halvdan Svarte gjennom isen på Randsfjorden? og hva vi kan dømme om vinter og skiføre og landbruk og arkitektur i Nidaros Erkebispedømme i den varme middelalder, hvor dokumentene er temmelig godt bevarte.
Michael Manns arbeide faller der rett på plass efter mine begreper.
Værre er det med den lille istid hvor vi har Nigardsbreen og gnistrende kalde scener fra Flandern og konsekvente skuv- render som enkelt lar seg datere foran alle de mindre breene i Jotunheimen også. Men kurven til Mann har så stort "Gress" midt på skaftet og stemmer så bra ellers at jeg kan ikke diskvalifisere den.
Så min konklusjon er grei. Det er dumt og det er av- slørende å fly på ei hockeykølle, for i virkeligheten er det ikke ei hockeykølle, men det er jo en ljå. Det er Mann med Ljåen! og det er hva som i virkeligheten skremmer. det er dumt å fly på Mann med ljåen i stolt og sikker vrede.
Så da overlater jeg resten trygt til The US supreme court.
Men det er kommet for en dag ting ganske nylig hvor man kan begynne å tenke på å justere, og så vidt jeg husker var det faktisk Universitetet i Lund som var med. Det er The North Atlantic Oscillation og Jetstrømmens betydning og solens betydning for denne igjen, slik at vi kan argumentere for effekter av Maunder og Dalton minima men nota bene ikke globalt, ikke for Stillehavet men lokalt for Nordatlanteren. Der har altså Mann av hva vi kanskje kan kalle heldige årsaker unngått å ha et materiale som er altfor meget påvirket av dette, av Norske og av Flamske forhold.
Han synes trygt å kunne settes på museum og tas inn i bøkene med heder.
Forøvrig, det var "Klimakänsligheten".
Der har jeg slått på med Höganäs som bevis og slagvåpen. (Riktignok Dansk men,...(?))
Vi bør merke oss Kaolin og Brunkullsedimenter oppunder Hallandsåsen og hele veien langs dennes fortsettelse ut til Bornholm.
Det er fra Tertiær, hva man idag kaller Pliocen. Og dokumenterer datidens varme situasjon også på høye breddegrader efterat Atlanterhavet sprakk og det skjedde en enorm utgassing av CO2 og temmelig sikkert også metan olje og gass fra all sokkelen som sprakk. Så følger verdens berømte brunkullforekomster, et enormt grønnsvær og mega- fauna, som langsomt åt dette ned igjen på skrå, hvorav vi kan bedømme både en tidsakse og DeltaT / Dobling. Inntil det blev kaldt nok og istidene satte inn igjen.
Dannelse av Kaolin forutsetter et varmt klima med høy nok nedbør i millionvis av år, atter et svært viktig tegn og helt oppe på Höganäs.
Hansen synes å ha tenkt just på dette hva han kaller "Paleoklimatiske data" og det hører til de høyere og svært høye estimater av "klimatkänsligheten"..
Men få med dere Höganäs, Det er et viktig sted og et viktig materiale.
Man behøver ikke spå verdens undergang men jeg tror det er klokt å betenke hvordan været kan ha vært globalt under Pliocen, og viktig fossil av dette finner man på Höganäs.