4 okt. 2014

Pierrehumbert om Koonin

Steve Koonin, PhD.
En del av er har kanske hört om fysikern Steve Koonin, som tillhör den underkommitté för American Physical Society (APS) som ska se över organisationens officiella ståndpunkt om klimathotet.  Den nuvarande versionen från 2007 säger bl a:
The evidence is incontrovertible: Global warming is occurring.  
If no mitigating actions are taken, significant disruptions in the Earth’s physical and ecological systems, social systems, security and human health are likely to occur. We must reduce emissions of greenhouse gases beginning now.
Därför väckte det uppmärksamhet när Koonin för ett par veckor sedan publicerade en essä i Wall Street Journal med rubriken Climate Science is Not Settled, där han hävdade att vi förstår för lite om klimatet för att vi ska kunna vidta några åtgärder mot klimatförändringarna. Denna essä hyllades av många klimatförvillare (bl a publicerade den ledande svenska klimatförvillarbloggen en svensk översättning). Bland klimatforskare var mottagandet inte lika positivt. Benjamin Santer, specialist på att urskilja olika klimatfaktorers påverkan (detection/attribution) och en av de forskare som hördes av underkommittén, kommenterade:
Another source of real frustration is that Dr. Koonin had a real opportunity to listen. To consult experts in many different aspects of climate science. To do a deep dive into the science. To seek understanding of complex scientific issues. He did not make use of this opportunity. His op-Ed is not a deep dive - it is a superficial toe-dip into a shallow puddle, rehashing the same tired memes (the "warming hiatus" points toward fundamental model errors, climate scientists suppress uncertainties, there's a lack of transparency in the IPCC process, climate always varies naturally, etc.) 
Ett mer utförligt svar har kommit från klimatforskaren Raymond Pierrehumbert i Slate med rubriken Climate Science Is Settled Enough. Pierrehumbert både påpekar rena faktafel och kommer med  mer principiell kritik. Här är ett utdrag:
Science is never settled, but it can be settled enough. Newtonian mechanics was not settled science—it was overturned by both relativity and quantum mechanics. Nonetheless, it was, and continues to be, settled enough to build bridges and design airplanes. It is in this spirit that the word settled is used sometimes in connection with climate science, and not in the cartoonish sense that Koonin fabricates in his straw-man argument. It is always easy to find gaps—even very significant gaps—in the understanding of a system as complex as the climate, but the issue on the table isn’t whether our understanding is complete, but whether it is complete enough to justify the need for serious controls on carbon dioxide emissions. It’s not the situation that the range of climate predictions runs from “pretty good” to “somewhat bad”—the truth is more like “bad” to “extremely bad,” unless emissions growth is halted and eventually reversed.

9 kommentarer:

  1. Jag har faktiskt aldrig förstått varför Wall Street Journal har så hög prestige. Sveriges svar på WSJ är ju typ Axess eller Neo. Samma sak med "The Economist" som också oförtjänt hyllas.

    SvaraRadera
  2. Skulle kanske passat bättre med en bild på Pierrehumbert...

    Rubriken på svaret är en väldigt bra mot-oneliner mot den gamla halmgubben "They say that science is settled": "Climate Science Is Settled Enough." Det är ju precis det som det handlar om och har gjort länge.

    Men även om det var ett bra svar begriper jag inte detta som RP skriver på slutet:

    "As Koonin rightly notes, the past 30 years of intensive research in climate science has not managed to narrow the uncertainty range in climate sensitivity"

    Det refererar antagligen till IPCC AR5 och ev. Charney-rapporten från 1979 (som RP pekat på tidigare) som båda givit intervallet 1.5-4.5 för jämviktskänsligheten, med "likely" med "high confidence" för IPCC AR5. Men om 35 års forskning, åtminstone den som stått sig, gång på gång pekar på att värden utanför intervallet är mycket osannolika måste det logiskt och Bayesianskt sett blivit mer sannolikhet innanför intervallet. Det är också lika lång tid utan att någon hittat något motsägande, de misslyckade och opublicerade försöken borde också räknas. Sedan har vi förstås också själva utvecklingen av temperatur och forcings under samma tid.

    Så jag skulle vilja drista mig till att hävda att dom har fel här, vilket kan tolkas som ett något större förtroende för klimatvetenskapen än för klimatforskarna... (litar generellt sett ganska mycket på de senare också).

    SvaraRadera
    Svar
    1. Charney-rapportens intervall var en kombination av två skattningar: Manabe et al vid NOAA med en undre gräns på 2 och Hansen et al vid GISS med en övre gräns på 4.

      Radera
    2. Förresten, om det är svårt att begränsa intervallet ytterligare, så innebär det att det inte är någon större idé att vänta med åtgärder tills vi vet mer. Då blir risken för stor att vi får vänta tills allt är för sent.

      Radera
    3. Precis, en av Pierrehumberts poänger var också att det inte vore så smart att vänta tills vi får mycket säkrare kunskap just för att vi kanske inte får det.

      Sedan är väl t.ex. ett "likely" intervall på 1.5-4.5 sämre än ett "very likely", mer osäkerhet ökar risken för det riktigt problematiska. Dessutom innebär det fler olika möjligheter att samtidigt förebeda sig för, vilket är besvärligare.

      Radera
    4. Dr.Nisse

      Personlig har jeg valgt det runde tallet 3 deg / dobling til husbruk og for mitt gangsyn.

      Så ser jeg at Michael E.Mann på real Climate vil prutte det litt høyere, mens klima- surrealismen konsekvent prutter det ned så lavt som mulig til ca 1.2 og derunder og dermed neglisjerbart.

      Gjetningene er således mer egnet til å tyde folks politisk psykiske religion utav.

      Men noe som jeg synes hele tiden faller bort og som man legger skjul på er tidsperspektivet.

      5 år er tidshorisonten for Partiets femårsplan for StalinStålindustrien. 4 år er en valgperiode. Det gir kort- tids- horisonten

      70 år er Salomos tall, menneskets tall er 70 sier Salomo. Kun sterke mennesker lever til de er 80. 70 år gir da altså the eventual storm of our grandchildren, også Hansens omtrentlige tall.

      700 år... er den omtrentlige alder på en gammel ek eller på et seriøst imperium.

      7000 år.... da kommer vi inn på verdens skabelse. Ting i litteraturen kan tyde på at gud er omtrent så gammal. Iallefall Landskapet omkring Uppsala og fra Stockholm og over Mälaren og gjennom flatlandet og over i Vänern og utover fjellet ved Göteborg der vannet rant før i tida, er omtrent så gammalt hvis man graver og ser efter.

      Men hvor gammel er breen på Grønland? jeg synes å ha lest at den er grovt regnet 700 000år på det eldste.


      Men uten at man presiserer tidsperspektivet og horisonten, så kan man trixe og bløffe mye.

      Jeg spurte og fikk svar på Real Climate om flere-hundre- års perspektivet for luftens CO2- innhold. De svarte at det er det naturlige balanseforholdet source og sink som er så treigt og beveger seg så langsomt, mens varigheten av CO2 i luften kan vi se av C14- innholdet efter atombombeprøvene. Der er halvveringstid decay ca 12 år.

      Da bør vi granske nøyere hva som bestemmer source og sink- balansen. Det har jeg ikke sett skrevet utførlig noe sted. Men skulle personlig gjette på at det mye er bio og fotosyntese og videre temperatur og nedbør- betinget, som er viktige premisser for bio. Og at man må se opp for endringer av økosystemene og for evolusjon og seleksjon. Som er tildels treigt.

      Men i de lengre perspektiver har jeg sett man i ramme alvor regnet med delta T/ dobling på 8-12 grader men ikke fått gjennomslag for det.

      Og utav det synes jeg 3 er midt på treet og nøytralt nok. Og jeg synes jo som du selv kanskje er inne på at man i senere år har klart ved nøyere gransking å diskvalifisere de mer extreme forslag.

      Radera
    5. heidruns hønseri,
      Problemet är att varje mera exakt tal inklusive 3 är väldigt osannolikt, att sikta i mitten är inte nödvändigtvis det rätta. Men jag håller helt med om vikten av tidsperspektivet som ofta glöms bort, hastigheten i förändringen är det egentliga problemet. På liknande sätt brukar man tänka fel om pengar, det är oftast pengar/tidsenhet som är det relevanta måttet när man bedömer hur mycket något kostar.

      Radera
    6. Ja, så kan man si. men jeg tror mindre på å skulle bedømme dette ved blind statistikk og terningkast, noe som for meg synes svært utilfredsstillende. Det minner for meget om Pascals gambler- argument til Guds eksistens og nyere statistisk synsing om sjansene for mulig liv i universet. Jeg liker ikke hasard om vitale ting men vil kjøre safe og være på den sikre siden.

      Ungdommen konfirmantene og aspirantene lærlingene nutil dags fritas fra laboratorie og feltøvelsene til REAL- skolen, og lærer istedet dataspill på PC, V6 og Lotto og tipping, for mer å skulle bli førerne våre i den revolusjonen som ikke kom, der jorden er flat som e gølv eller som en kunstig maskinavrettet ekserserplass innenfor et gjerde og under en takhøyde. i en folkekommune eller republikk.

      Og hvor man som hobby og oppbyggelig mental trening spiller V6 og Lotto og leser grafer og statistikker for ligakampene , og er istand til å rive av seg sannsynligheter for mulig liv i universet alt mens man plages konkret av både fotsopp og Marx i maven, samt kviser og hull i tennene.

      Vel dette var bannskapen fra min side, min hellige forsagelse, det riktige Fy Faen!

      Men så var det troen, Forts. neste nummer.

      Radera
    7. Fortsettelse:

      jeg lesteb nyss at "Modellene synes å ha underestimert fotosyntesen", som synes å ha opptatt eller senket tilbake ca 17% mer enn hva man trodde, av den kunstige veksten i CO2- utslipp.

      Da kan vi se tilbake på hva jeg har forsøkt å ta opp, paleoklimatiske data sett i lys av Höganäs- fenomenet hvor jeg kanskje heller burde ført Kristianstad men det visste jeg først etterpå.

      Dertil har vi Svalbard med noe som kalles "sentralbassenget" hvor Sveagruva har opptil 5 meter tykke lag av kull fra tidlig tertiær, angivelig fra mellom 60 og 50 millioner år siden.

      Jeg har sett på det stoffet og fyrt med det i ovnen i Tromsø. Det baker sterkt og har mye tjære og gass men gir en ypperlig koks og har lavt svovelinnhold og askeinnhold og gir en herlig nostalgisk duft i rommet av finere kamin upstairs i London / Lukta av sosialismen i Østberlin. Man bør unne seg litt Svalbard på kaminen. Og det skal visstnok være fossil barskog.

      Så har jeg lest salgsannonse for noe lignende fra Slovakia, ikke stenkull ikke brunkull men noe finere midt imellom. Og dette kan jeg, for jeg har måttet smi jern og svi porselen på det. Kull og kull fru Blom, det finnes alle kvaliteter fra sur barskog og ned til bånnsumpen i gamle fossile palmemyrer. Det krever ikke bare sin fyrbøter men virkelig også sin kølagraver for å sortere. Slett ikke alt er brukbart til metallurgiske formål og den beste køla til sølvverk og glassverk står på rot på den øvre myra.

      Men da står vi tilbake med en svært viktig og mulig også svært ukjent og usikker størrelse, nemlig evolusjonens og livets og økosystemenes evne til raskt å kunne omstille seg til de gitte, ytre forhold gjennom tidene og til enhver tid. Og denne faktor og vitale evne må med i eventuelle paleo- klimatiske betraktninger.

      Dertil må vi krysse av i parentes Jfr. .... "(X)" ...... for mulig intelligent design, og slå på alt vi kan utad og offisielt med at idag nemlig i Antropocene, synes det klart å være mest opp til menneskene og menneskeheten nemlig til Politikerne og ikke minst til alle velgerne og konsumentene å designe intelligent.

      Her må vi skjerpe oss og holde rede kustus og kultur om vi vil hamle opp med de høyere estimater av delta T / CO2 dobling. Og her holder det ikke med V6 og Lotto og Tipping og Hasard og statistikk på samme.

      Mens på nedre flanke og de laveste estimater vil det holde antagelig bare med å mobbe og forhåne og lage kvalm for Chicago Gangsters og for Stockholmsinitiativet og profeten Pengene.

      Radera

Tips: Använd gärna signatur när du kommenterar. Det underlättar samtalet