11 apr. 2015

Kungliga Vetenskapsakademin: Den vetenskapliga grunden för klimatförändringar

Kungliga Vetenskapsakademin (KVA) har publicerat ett nytt utalande om klimatförändringarna. Rapporten har tagits fram av en arbetsgrupp ledd av Henning Rodhe, och bygger på en workshop som KVA organiserade förra våren. Den innehåller väl inga större överraskningar. Här är ett urval från rapporten (kursiv text):
Det är svårt att förklara uppvärmningen under de senaste 50 åren med enbart
naturliga faktorer. Det innebär att mänskliga aktiviteter bidragit till uppvärmningen.
Denna slutsats stöds bland annat av mönstret med en uppvärmning av de lägre
luftskikten (troposfären) och en avkylning högre upp (stratosfären). Däremot kan
uppvärmningen under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet mycket väl ha
dominerats av naturliga faktorer. 
Det här är lite klumpigt formulerat: det finns också positiva bevis för att mänskliga aktiviteter bidragit till uppvärmningen. Vi vet att CO2 är en växthusgas, och en ökning av dess halt i atmosfären pga mänskliga aktiviteter förväntas ge en uppvärmning.
Den observerade avsmältningen av glaciärer, minskningen av den Arktiska havsisen, höjningen av havsnivån och uppvärmningen av oceanerna är konsistent med den globala temperaturökningen. Mellan 1870 och 2005 steg havsytan med ca 1,5 mm per år medan den under perioden 1993-2013 steg ca 3 mm per år. Såväl djuphavets värmefördelning som inlandsisar och stora glaciärer reagerar på temperaturökningen med betydande eftersläpning. Även om en stabilisering av jordens temperatur skulle ske kommer havsytan att fortsätta att stiga under flera hundra år som ett resultat av den uppvärmning som redan skett under 1900-talet. Havets yttemperatur varierar regionalt i perioder om tiotals år, vilket illustrerar klimatsystemets komplexitet, behovet av mer tillförlitliga mätdata som sträcker sig över längre tidsperioder, och behovet av en djupare förståelse av bakomliggande mekanismer. 
Det är viktigt att komma ihåg att effekterna av vad vi gör idag slutar inte med det här seklet. Det kommer att påverka efterkommande generationer 100-tals eller 1000-tals år framåt i tiden.
Frågan om hur klimatsystemet svarar på en yttre påverkan är komplex och kan på ett tillförlitligt sätt bara bestämmas för perioder som är flera decennier långa och för Jorden eller halvkloten som helhet. Detta förhållande stöds både av empiriska studier och av modellsimuleringar. Trender för kortare perioder är opålitliga och döljs av klimatsystemets inneboende variabilitet. Uppvärmningen i atmosfären tycks under de senaste 15 åren ha avstannat. Orsaken till detta är oklar men en bidragande faktor är sannolikt att värme under denna tid tagits upp och lagrats i haven.
Man ska alltså inte dra för stora växlar av trender för korta tidsperioder (något som vi på UI har tvingats upprepa ad nauseum).  Att beskriva de senaste 15 åren som att uppvärmningen har "avstannat" känns dock tveksamt: "saktat ned" hade varit bättre.
Koldioxiden är fundamental för livet på Jorden och en ökad halt i atmosfären kan göra att vegetationen växer snabbare. Denna effekt är dock svår att förutsäga eftersom den kan begränsas av andra miljöfaktorer som tillgången på näring och vatten, eller av suboptimala temperaturförhållanden. Satellitobservationer har emellertid visat att Jorden blivit grönare under de senaste 30 åren.
En ökning av koldioxidhalten i atmosfären orsakar också en försurning av haven, vilket på sikt kan få allvarliga effekter på marina ekosystem. En sådan tilltagande surhet är väl dokumenterad genom mätningar under de senaste 25 åren. Under den perioden sjönk pH i havens ytskikt med ca 0,04. Sedan industrialiseringens början uppskattas pH-värdet ha sjunkit med ca 0,1 (25% ökad surhet).
Den ökande koldioxidhalten har effekter utöver att öka temperaturen (med de följder som det får). Många ekosystem i haven är redan under svår stress på grund av överfiskning, destruktiva fiskemetoder, föroreningar och nedskräpning, och uppvärmningen och försurningen gör det hela än värre.
Baserat på olika utsläppsscenarier har IPCC genomfört modellsimuleringar för att uppskatta effekten av antropogena växthusgaser och aerosoler på klimatet under de kommande 100 åren. Dessa studier tyder på en global uppvärmning under slutet av 2000-talet på 1-4 °C. En betydande del av den uppvärmningen är knuten till den positiva återkopplingen från vattenånga, vars halter ökar i takt med en högre temperatur. En stor del av osäkerheten i uppvärmningens storlek beror på svårigheten att bedöma molnens roll i klimatsystemet, värmelagringen i haven, samt de naturliga variationerna av temperaturen. 
Det här är lite otydligt skrivet: avser det en uppvärmning på 1-4 °C relativt den globala temperaturen i början av det här seklet eller relativt den i början av det föregående seklet? Jag förmodar att det är det förstnämnda. Man borde också varit tydligare med vilka antaganden om framtida CO2-utsläpp som ligger bakom det här intervallet. Rimligen borde det omfatta olika utsläppsscenarier, både sådana där vi minskar på fossilbränsleförbrukningen, och sådana där vi fortsätter öka på den.
 Tyvärr har vi ännu inte tillräcklig kunskap för att med någon större tillförlitlighet beräkna vad som kommer att hända med klimatet i framtiden. Man kan inte utesluta att det finns andra hittills förbisedda naturliga eller antropogena effekter på klimatsystemet, som antingen ökar eller minskar inflytandet av de stigande koncentrationerna av växthusgaser. En faktor är hur moln formas och skingras. Ökad molnighet på lägre nivåer sänker yttemperaturen och en minskad molnighet förstärker uppvärmningen. Nuvarande indikationer tyder på att dessa molneffekter sammantaget ger en viss förstärkande återkopplingseffekt, dock oklart hur stor. Andra viktiga aspekter är återkopplande processer som påverkar jordytans reflektionsförmåga (albedo) eller kolets kretslopp, till exempel utsläppen av CH4 från tinande arktisk permafrost på land och i grunda hav.
Osäkerhet kan slå åt båda hållen. Kanske blir det inte så illa som man befarat, eller kanske blir det än värre. När det gäller förändringar av jordens klimat, så är "än värre" något vi verkligen skulle vilja slippa.
När det gäller metan från tinande permafrost, så har en ny studie kommit fram till att detta sannolikt kommer att ske ganska långsamt, vilket väl är någon slags tröst.

27 kommentarer:

  1. Deras avsnitt om havsnivåhöjning är lite konstigt:

    (sektion B, "Vad kan hända i framtiden?")
    "5. En konsekvens av den förväntade temperaturökningen under 2000-talet är en
    fortsatt höjning av havsnivån, orsakad av en värmeexpansion av havsvattnet och
    av en smältning av landisar. IPCC uppskattar att havsnivån vid slutet av detta
    århundrade kan vara 40 till 60 cm högre än den var kring år 2000."

    Men...

    1. Inga olika utsläppsscenarion nämns trots att detta starkt påverkar siffrorna. Kanske saknades samhällsvetare i gruppen? Noterbart är också att Rohde missat det perspektivet tidigare trots att det även då var centralt för resonemanget.

    2. Siffrorna är lägre än de IPCC ger för högre utsläppsscenarion. En jämförelse av Aslak Grinsted som också visar att IPCC anger något för låga värden enligt 2 olika expert-surveys. Se även här. IPCC ville dock inte sätta siffror på Antarktis potentiella instabilitet, vilket trots allt nämndes. Men detta borde förstås KVA också tagit upp (avsnittet heter "vad kan hända i framtiden"...).

    3. Forskning av bl.a. Eric Rignot efter IPCCs rapporter har visat att åtminstone viktiga delar av Väst-Antarktis är instabilt såsom befarats. Hade KVA haft koll på forskningsläget borde detta nämnts, det kommer ny forskning hela tiden.

    4. Havsnivåhöjningen slutar inte 2100 utan har snarare mycket högre hastighet då än nu (beroende på scenario förstås).

    Fyra representanter för KVA inklusive Rohde yttrade sig också på DN debatt för 2 år sedan (se första länken). Då var deras huvudkritik att Världsbankens scenario på 4 grader varmare än för-industriell tid var mycket osannolikt. Men nu anger man själva 1-4 grader, och menade man från dagens nivå blir det dessutom nästan 2-5 grader (varför var annars 1:an med?).

    Jag får i allafall dåligt förtroende för KVA:s vetenskapliga skärpa, kanske behövs det en föryngring?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nej KVA bör skämmas... Förstår inte vad de håller på med. Pinsamt är ordet. Tur att de inte gör väsen av sig på engelska, hur skulle man se på Nobelpriset då?

      Radera
    2. Som tur är verkar ingen bry sig så finns ingen anledning att göra väsen av detta...

      Radera
    3. Tycker också att KVA borde skämmas. Att ens använda ordet "uppvärmningspaus" är intellektuellt ohederligt!

      Finns också nyare studier som pekar på att djuphavet värmts sedan 70-talet...

      Radera
  2. De har tagit upp osäkerheten kring Aerosolena och framtiden på ett tydligt sätt.
    Men glömmer Aerosolerna och nutiden.
    Vi har ca 25% mer soltid idag jfrt med 1983. En tydlig trend som kan förklaras med minskad mängd partiklar i luften. I alla fall i Sverige.
    Vad deta gjort för temperaturen kan man bara gissa!

    SvaraRadera
  3. Ett referat av utlåtandet finns här
    http://www.tjust.com/vit/2015/KVA-granskning.pdf

    SvaraRadera
  4. Professor Lennart Bengtsson har skrivit ett underligt inlägg på Lars Berns blogg, där han diskuterar reaktionerna på KVAs utlåtande.

    "Med våldsam frenesi angrips detta yttrande av landets självutnämnda klimatexperter som antingen anser att klimatändringen är en kolossal överdrift och ett politiskt tillrättaläggande eller tvärtom ett allvarligt bagatelliserande av mänsklighetens största utmaning sedan digerdöden gissel eller kanske supervulkanen Tobas utbrott för 70 tusen år sedan."

    Jag har inte sett så mycket våldsam frenesi. Det närmsta är väl Cornells "referat" här ovan.

    "De som tar del i dagens klimatdebatt är nästan uteslutande lekmän från alla tänkbara områden som har de mest bestämda uppfattningar i frågor där de nästan helt saknar insikt eller vetenskapligt omdöme."

    Detta är djupt ironiskt med tanke på att det är skrivet i ett inlägg på Lars Berns blogg (där Bengtsson är bofast skribent). Bern är t ex övertygad om att klimatforskarna fuskar med temperaturdata. Och när Bengtsson sedan beklagar sig över att " argumentation ofta är grov" blir det ännu mer ironiskt med tanke på Bengtssons egna insatser i debatten Suck...

    SvaraRadera
  5. 14 dagar sedan kommentar, det märks att uppvärmningen har avstannat.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det där med att "uppvärmningen har avstannat" är dessvärre båg, medan risken att kommentarerna skulle ha avstannat nu är undanröjd genom din försorg!

      Radera
    2. Säger killen som skriver vetenskapliga artiklar om uppvärmningspausen...

      Radera
    3. Det där är ju bara en lek med ord. "Avstanning" kan tolkas som om det avslutas, medan "paus" innebär att det kommer att fortsätta. Inte en helt oväsentlig skillnad.

      SÄRSKILT som paus är ett ovanligt illa valt ord; det handlar inte egentligen om någon paus utan att man befinner sig i ena extremen av ett intervall (mao om man bankar intervallet platt skulle man se att trenden fortfarande pekar uppåt, förutom då om man av ospecifierad anledning väljer godtyckliga start och slutpunkter).

      Radera
    4. Så Rutger, du menar alltså att OH vet att uppvärmningen kommer fortsätta? Hur kan du veta att vi befinner oss i ena extremen av ett intervall? Varför släpper UI igenom sådana påståenden utan att be Rutger att styrka dem?

      Radera
    5. Anonym 14:58. "Vet" är ett starkt ord, och den radikalskeptiskt lagde kan ju alltid hävda att vi i strikt mening aldrig "vet" något om framtiden, men om vi lägger sådant kvasifilosoferande åt sidan så kan den som studerar det klimatvetenskapliga kunskapsläget konstatera att vi har synnerligen starka skäl att vänta oss att om inte något extremt oväntat inträffar (ett supervulkanutbrott, eller att någon Lex Luthortyp får tillfälle att ostört dra igång ett fullskaligt stratosfäriskt geoengineeringprojekt) så kommer uppmärmningen de närmaste decennierna att fortsätta.

      Radera
    6. Ser vi perspektiven och inte bara stirrar oss blinda på koldioxidens pyttelilla återstående växthuseffekt och den möjlighet den ger att skrämma oss in i en ny ekonomisk världsordning som gamla planekonomiska Sovjet eller Maos Kina så har koldioxid nu på grund av nära mättnad en mycket liten påverkan.

      Det är en annalkande liten istid som är närmast förestående och som kanske redan börjat och i allra värsta fall befinner vi oss i utförsbacken till nästa STORA ISTID. Det skall vi frukta mest.

      Radera
    7. Nu fabulerar du fritt, LC. Angående nästa istid rekommenderar jag den här bloggposten.

      Radera
    8. OH, 15:18. Tack för att du smäller Rutger på fingrarna! Nån ordning får det väl vara även på pro-AGW-kommentarerna? Alltså Rutger det där med att vi är i ena änden av intervallet är en teori du kan bekänna dig till men inte mer än så. Vi kan helt enkelt observera och se.

      Radera
    9. Hehe Anonym 16:37, nu uppvisar du väldigt svag läsförståelse. Det var Anonym 14:58 (och alltså inte Rutger) jag smällde på fingrarna med min kommentar 15:18.

      Radera
    10. "Alltså Rutger det där med att vi är i ena änden av intervallet är en teori du kan bekänna dig till men inte mer än så. Vi kan helt enkelt [bara] observera och se."

      Någon med mig skämta aprillo

      http://commons.wikimedia.org/wiki/File:Global_warming._Short-term_variations_versus_a_long-term_trend_%28NCADAC%29.png

      Du är ingen hejare på "prick till prick" va?

      http://sv.wikipedia.org/wiki/Prick_till_prick

      Radera
    11. Du kommer med snick-snack Olle Häggström.
      Vår nuvarande värmeperiod Holocene lever på övertid. Snart dyker det ned i istidens helvete.
      http://www.tjust.com/vit/2014/VostokTemp-0to420000.png
      http://www.tjust.com/vit/2015/temperature-history.jpg
      http://www.tjust.com/vit/2014/1524p.jpg

      Även den blogpost du hänvisade till visar samma sak. Den första gröna kurvan visar att Holocene lever på nådetid. Den tredje kurvan med ett utsträckt Holocene är ej trovärd.

      "Svaret på frågan i rubriken är alltså: Ja, nästa istid kommer med stor sannolikhet" och det oavsett vad vi gör. Nu vet vi dessutom att koldioxid inte har så stor påverkan som många trodde när artikeln publicerades år 2010.

      Radera
    12. Nej, LC (=Lars Cornell), det är du som kommer med snick-snack. Du tror dig om att kunna titta på en klimathistorisk kurva och på egen hand kunna lista ut vad som kommer att hända i framtiden, utan någon som helst kunskap om de underliggande fysikaliska mekanismerna. Men de senare är i stora drag kända: den drivande kraften består i de variationer i jordens bana kring solen som benämns Milankovitchcykler. Får jag föreslå att du bekantar dig med den vetenskapliga teorin för dessa, och vad denna leder till i fråga om framtida klimatförändringar, istället för att tvärsäkert basunera ut dina hemmagjorda gissningar?

      Radera
  6. @ Uppsala

    Jeg har nyheter til dere.

    Den formidable Richard Lindzen er på Norgesturne, og man vil finne ham omtalt på nettstedet Yr.no, og på Klimarealistene.dot com eller no vil man kunne finne foredraget hans i orginal og i oversettelse.

    Temaet var "Jerntriangelet", om den ukellige konspirasjon eller sammensvergelse mellom forskning og penger og politikere eller statlige myndigheter.

    der har han jo en solid og dugelig kjepphest å ri på, som tildels er reell, syns dere ikke det, da? og jeg skulle gjerne deltatt og engasjert meg der, men ikke sammen med den formidable lindzen for jeg har det for meg at han er en en klassisk gromgutt som den dag idag rir på arven fra ettpartistatens velmaktsdager og slett ikke duger så særlig vitenskapelig.

    Vel dere får søke og lese selv, det er ingen vits for meg å kommentere. Jeg har faktisk viktigere ting å konsentrere meg om i våronna. Bier og blomster og kvinner og barn og sånn.

    Men nå håper jeg dere følger med for det synes å skje mye i tiden. Paven er frafallen og har krøpet til korset og er over på vår side som kjent, og så er det satt igang en svær kampanje i The Guardian. Og Obama har uttalt seg så til de grader at det rent lukter svidd. Det foregår åpenbart et propaganda- oppkjør til Pariserkonferansen.

    Jeg liker mere fakta. Alarmere kan jeg gjøre selv.

    Det forlyder fra Bjerknessentret i Bergen at de har desavuert diskvalifisert en tysk påstand om at Golfstrømmen er iferd med å slappe av. Der må vi vente og se an tingene til vi har flere og uavhengige funn og institutter på det. Men også RealClimate har ment at Golfstrømmen stagnerer.

    Og så mener man nu mange steder å finne overraskende iskollapser i Antarktis.

    Her har vi hatt et blaff av litt kjøligere vær i Mai efter en meget varm April. det har vel dere også hatt i Uppsala.

    Så følger jeg Igaliku i Austerbygd bakom Grønland, det gamle bispesetet Gardar og Grønlands varmeste høl. Der borte har det begynt å komme plussgrader men det snør og har snødd noe infamt i hele vinter.

    Jeg leste at Kina har hatt uvanlig mye regn i 2014 og det er jo bra. Og nå melder de El Nino med 90% sannsynlighet. .

    SvaraRadera
  7. HK

    Har dere sett den siste oppdateringen av NOAA’s Global Ocean Heat Content ned til 2000 meter?
    http://www.nodc.noaa.gov/OC5/3M_HEAT_CONTENT/heat_content2000m.png
    Data her:
    http://data.nodc.noaa.gov/woa/DATA_ANALYSIS/3M_HEAT_CONTENT/DATA/basin/3month/ohc2000m_levitus_climdash_seasonal.csv
    Varmeinnholdet gikk opp med 2,04 x 10^22 Joule fra siste kvartal i fjor til første kvartal i år. Imidlertid må en regne med påvirkning fra sesongvariasjoner siden den sørlige halvkule, som har mest hav, er varmest i første kvartal. Hvis en sammenligner første kvartal i år med første kvartal i fjor, er det en varmeøkning på 2,29 x 10^22 Joule. Dette gir en global energiubalanse på ca 1,4 watt/m2, når andre deler av klimasystemet ikke regnes med.
    Samme utregning gir en energiubalanse på 0,9 watt/m2 siste 5 år, så det ser ut til at oppvarmingen er økende.
    James Hansens anslag for perioden 2005-2010 var ca 0,6 watt/m2, og da var hele klimasystemet inkludert:
    http://www.columbia.edu/~mhs119/EnergyImbalance/Imbalance.Fig10.gif

    SvaraRadera
  8. Olle !
    Länken du gav var bakom betalvägg men jag har läst annat såsom "Self-organization of the Earth’s climate system versus Milankovitch-Berger astronomical cycles"
    Det är möjligt att Holocene blir längre än de tidigare, men jag anser det föga trovärt. Hur som så finns det inget som tyder på att jorden skulle bli farligt överhettad med eller utan koldioxid.

    På 1970- och 1980-talen var jag oroad av koldioxidens växthuseffekt, jag var helt enkelt en alarmist på den tiden. Ju mer jag lärt mig desto mer insikt har jag fått i att vi inte behöver oroa oss. Med AlGore kom en vändpunkt för mig. Jag reagerade direkt med insikten i att det där är inte sannt. Jag har därefter hungrigt läst allt om koldioxidens mättnadseffekt och inser, att koldioxid är vår välsignelse och inte vår fiende.

    Olle, en samvetsfråga nu, koldioxid får det att växa bättre och vår jord rapporteras vara ca 12 procent grönare. Även i havet växer det bättre av samma skäl. Vilken koldioxidhalt anser du skulle vara bäst/optimal för oss och vår jord allt sammantaget? Min egen åsikt är ca 800 ppm och högre än så kan vi knappast nå.
    LC = Lars Cornell

    SvaraRadera
    Svar
    1. Angående myten om koldioxidens "mättnadseffekt", se den här gamla bloggposten. Beträffande frågor om vilket klimat eller vilken koldioxidhalt som är optimal så menar jag att dessa bygger på ett missförstånd. Låt mig (liksom i en tidigare bloggpost) citera David Keith om detta:

      "There is nothing wrong with the Eocene climate; there is no inherent reason we should prefer our crocodiles in the Florida Keys, rather than on Axel Heiberg Island. The climate risks come from the rate of change, not because the current climate is some magic optimum for life. Our infrastructures, our crops, the very locations of our coastal cities have evolved for the current climate."

      Radera
  9. Jag noterar att du inte svarar på min fråga.

    http://www.tv2.no/a/3794535

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag börjar tröttna på dig nu, Cornell (och som du kanske noterat så refuserade jag den kommentar som gick ut på att du minsann studerade matematik och det ena med det tredje redan när jag fortfarande låg i vaggan). I mitt svar till dig 09:46 ovan noterade jag att din fråga om optimal koldioxidhalt är fel ställd. Det finns ingen optimal koldioxidhalt. Det farliga, för ekosystemen och för oss själva, är de snabba förändringarna.

      Radera
    2. Här är artikeln som LC:s länk bygger på. Texten i länken tycks delvis vara ett missförstånd mellan förändringshastighet och förändring. Glaciärerna drog sig tillbaka under 30-talet i snitt med 25 m/år. Sedan minskade reträtten för att återigen öka och under 00-talet var den i snitt 45 m/år. Utbredningen har under hela tiden 1930-2010 minskat (Se fig 3,5).
      Angående temperaturen noteras att:
      An earlier warming period of 2,0C per decade occurred from 1919 to 1932 (early twentieth-century warming, ECW) and was primarily dominated by spring warming, leading to a prolonged melt season.... However, recorded annual temperatures are 0,45 C warmer in the recent decade than during the peak of the ECW.

      Alltså studien är i överenstämmelse med den etablerade synen på Arktis temperaturutveckling och Grönlandsisens respons under 1900-talet och fram till idag. Den visar också att glaciärerna reagerar tydligt även för måttliga klimatförändringar.

      Radera

Tips: Använd gärna signatur när du kommenterar. Det underlättar samtalet