Inlägg
"Kor och deras metanutsläpp ingår
i ett naturligt kretslopp. Hur kan kor skada klimatet när de inte tillför något
fossilt kol till atmosfären?"
Detta är en fråga
som ofta kommer upp i diskussioner om kornas klimatpåverkan, varför den förtjänar
en egen blogpost. Jag ska försöka reda ut några missförstånd som nyligen synts t.ex. på bloggen Cornucopia. Låt oss ta det från början. Biomassa som växer binder koldioxid
(CO2) från atmosfären genom fotosyntesen och bildar kolhydrater,
protein och fett. Växter avger också koldioxid till atmosfären genom respiration, den process då energi utvinns från framförallt glukos i mitokondrierna och ATP (adenosintrifosfat) bildas. ATP är en molekyl som behövs för energikrävande kemiska reaktioner i cellerna. När biomassa dör och förmultnar oxiderar även då kolet till koldioxid och energi frigörs. Denna cykel kan man tydligt se genom att
mäta halten av koldioxid i luften över ett år. I maj 2014 uppmättes en CO2-halt
av 402 miljondelar i atmosfären. I september 2014 var den nere i 395
miljondelar, varpå den steg igen till 404 miljondelar i maj 2015.
Några mätvärden
från Scripps Institution of Oceanography. Koldioxid-koncentrationen är angiven
i ppm (miljondelar).
2013-09-28, 393.13
2014-05-31, 402.12
2014-09-13, 394.80
2015-05-16, 403.90
Eftersom den
största delen av världens landområde finns på norra halvklotet så stämmer CO2-fluktuationerna
i atmosfären hyfsat väl in på våra årstidsväxlingar här uppe. Respiration sker under större delen året medan fotosyntesen är koncentrerad kring sommarmånaderna. Resultatet blir att CO2-halten i atmosfären minskar under växtsäsongen för att sedan öka igen under resten av året. Utöver dessa fluktuationer kan vi
även se en liten ökning från år till år av luftens CO2-halt som beror på
att vi kontinuerligt tillför fossilt kol till atmosfären och att vi har en del
avskogning. Men växter som sköter sig själva bidrar inte till den ökande växthuseffekten
eftersom de i genomsnitt över tid binder lika mycket koldioxid som de ger ifrån
sig.
Låt oss nu titta
på hur det ser ut om vi lägger till kor i vårt system. Precis som tidigare tar
växter koldioxid från atmosfären och bildar kolhydrater, protein och fett.
Korna äter växter och får i sig energi genom att bryta ner dessa kolföreningar
till koldioxid som de sedan andas ut. (En del av kolet lagras också i kornas
mjölk, kött och gödsel, men slutresultatet blir ändå att det förr eller senare bryts
ner till koldioxid.) Men detta är inte hela sanningen. Kor har också en massa
mikroorganismer i sin våm (den första av kons fyra magar) som producerar metan.
Resultatet blir att korna andas (eller rapar) ut en massa metan. Ett riktvärde
är att motsvarande 6,5% av kons energiintag (från maten den äter) omvandlas
till metan. Precis som hos människor kan kor också bilda metan i tarmarna som
släpps ut när vi fiser, men detta är endast en liten del av kons metanutsläpp.
När man hör att kor är dåliga för klimatet eftersom de fiser ut för mycket
metan är detta alltså inte helt korrekt. De bidrar visserligen en aning till
växthuseffekten genom att släppa väder, men den allra största delen av kons
utsläpp kommer genom utandningsluften.
Vad händer nu med
metanet? Det mesta bryts ner i atmosfären till koldioxid efter i genomsnitt 12
år. Koldioxid kan sedan åter igen tas upp av växande biomassa. Man skulle kunna
säga att kol även i detta system går genom ett kretslopp: från koldioxid i
atmosfären, till kolhydrater/protein/fett i växter, till metan (och koldioxid)
genom kornas matsmältning, och slutligen till koldioxid igen i atmosfären. Hur
kan vi då säga att kor är skadliga för klimatet när de inte tillför något
fossilt kol till atmosfären?
Till att börja
med stämmer det inte att uppfödningen av kor inte tillför atmosfären något
fossilt kol, men låt oss bortse från det nu och bara titta på metanet.
Anledningen till att kornas metan är skadligt för klimatet är att det är en
mycket starkare växthusgas än vad koldioxid är. I ett 100-årsperspektiv ger ett
kilo metan lika mycket värmetillskott som ca 28 kg koldioxid. Då har man tagit
hänsyn till att metan endast uppehåller sig i atmosfären i ca 12 år. Den
omedelbara uppvärmningen blir alltså mycket högre. Om man tittar på effekten
över 20 år så blir det i stället 84 gånger mer värmetillförsel av metan än av
koldioxid. (Se AR5, WG1, Appendix 8A) Om kolföreningar i gräset omvandlas direkt till koldioxid vid
förmultning, eller om det går omvägen via metan spelar alltså väldigt stor
roll.
 |
| Till vänster ett kretslopp utan kor. Till höger ett kretslopp med kor. |
Metanet i
atmosfären bryts som sagt ner allteftersom tiden går, men vi har ju också ett
kontinuerligt nytillskott av metan från bland annat korna. Detaljerna i metanets nedbrytning i atmosfären är invecklade men i stora drag bryts det ner lika mycket metan som det tillförs, allt annat lika. Resultatet blir att vi får en atmosfär som ständigt har en massa metan i sig. Fler kor ger högre metanhalt. (I dagsläget är dock inte metanhalten konstant, utan ökar på grund av att vi släpper ut snabbare än det bryts ner, men mer om det senare.) Nyckeln till problemet är att metanet inte bryts ner i samma
stund som det bildas, utan uppehåller sig en viss tid i atmosfären innan den
bryts ner (ca 12 år). Under denna tid hinner det göra stor skada. Tänk dig
följande jämförelse. Om jag tar två glas rödvin i kväll så är alkoholen borta
ur mitt blod i morgon förmiddag när jag går till jobbet. Kroppen bryter snabbt
ner alkohol. Tänk dig nu en person som dricker mycket alkohol och har 3
promille alkohol i blodet. Tänk dig vidare att han dricker kontinuerligt så att
promillehalten håller sig på den nivån, dag ut och dag in. I detta
jämviktstillstånd bryter hans kropp ner alkohol i samma takt som han upptar
alkohol i blodet. Betyder det att alkoholen inte gör någon skada i hans kropp??
Men åter till kor. Är inte kor något naturligt som alltid har funnits? Varför ska vi inte ha några
kor? Problemet är det växande antalet djur. Enligt statistik från FAO hade vi 942
miljoner nötdjur 1961, globalt sett, men 1,47 miljarder 2013. Vaclav Smil ger liknande siffror. År 1900 bedömer han att det fanns runt 450
miljoner nötdjur och bisonoxar, globalt sett. Hundra år senare var motsvarande
siffra 1,65 miljarder. Antalet vilda djur är endast en liten bråkdel av detta.
Smil uppskattar att det idag finns 16 gånger mer nötdjur i vikt räknat än vad
det finns vilda landlevande däggdjur, totalt, på vår jord.
Metanhalten i atmosfären var 150% högre 2011 än 1750.
Detta är visserligen inte endast kornas fel. Metanutsläpp uppstår också vid
risodling, utvinning av fossila bränslen och annat. Men hur vi än vrider och
vänder på oss så går det inte att komma ifrån att metanhalten i atmosfären hade
varit lägre om det hade funnits färre kor.
Ok, tror jag hänger med. Hur sätter jag kornas (extra) metan i relation till annan av människan orsakad CO2-utsläpp? Om vi minskar eller tar bort korna helt så måste vi ersätta denna föda med annat. Vad kan det tänkas bli? Hur stor påverkan ger det hela totalt sett?
SvaraRaderaBra frågor! Kolla t.ex. på denna sidan:
Raderahttp://ekologistas.se/klimat/lchf-i-svt-debatt-miljo-och-klimataspekter-av-vara-kostvanor
och scrolla ner till figuren som heter Växthusgasutsläpp per kcal mat. Utsläppen är här omräknade till CO2-ekvivalenter. I alla liknande studer som jag känner till kommer man fram till att nötkött har långt högre klimatpåverkan än t.ex gris, kyckling och vegetariska alternativ. Det är väldigt osannolikt att alla kor kommer försvinna i den närmaste framtiden men förhoppningsvis kanske vi i alla fall kan stoppa den pågående ökningen av nötköttskonsumtion.
@ Uppsala
SvaraRaderaDette her er et innviklet regnskap. Jeg eter ikke mye biff, da heller seibiff og hvalbiff, men vi eter endel sau i form av fårikål, og så er det meget viktig å kunne ha ullklær.
Hva jeg heller ville ha sett et regnskap over er svinekjøtt, svin i maskin, og laks i binge. Det siste eter jeg nødig, med tanke på hvor mye soya de må dyrke på land for å fete opp den laksen. Torsk synes jeg er bedre, men den kommer også nå i binge, så da er mye av vitsen borte.
Vi bør så avgjort gå efter agrikulturen og aqvakulturen i detalj og se hva den har for misbruk og forbruk og utslipp. Hvor mye kalkammonsalpeter må det til for å holde den veldige veksten av "Kraftfôr" til dyra, hvor denne maten heller kunne spises av mennesker?
Det var en historie om "Bioprotein", og det er soya- erstatningen. "Bioprotein" er Dieseldyr på tank og i kultur.
Man tager sjøvann eller brakkvann for å sikre saltene, og så lar man det gro på luft og metan og ammoniakk eller urea. Dette blir så en saus som man kan mate både laks og svin med.
Russerne protesterte og slo alarm. De nektet plutselig å kjøpe Norsk laks da de mente den hadde for mye Cadmium og Kvikksølv, hvilket produsenten slukøret måtte innrømme.
Det skyldes urenslighet med dette "bioproteinet".
Men prinsippet og prosessen er veldig alminnelig, naturlig, og allmenngyldig. Det er sump og myr- bakterier også i olje- sumpen, og i og for seg ikke noe galt med det..
Grisen er i virkeligheten et fint dyr. Den vil ligge nybadet med silkesløyfe på den fineste divanen, og så vil den ha finere kulinarisk koldtbord efter fritt valg, og helst vil den ha trøfler. Jeg spiser gjerne gris men den må være velstelt. Det er et av hovedkravene vi må sette.
Drøvtyggerne er særlig herbivore og har evnen til å ete "grovfôr". Som er store mengder kvist og kvas og løv og høy, og opp- konsentrerer innholdet av Ammonium og Fosfat og Kali og Calcium Magnesium og jern av dette ved å omsette og slippe ut igjen mye "tomme calorier" i form av den svært brennbare gassen CH4. Det er tricket.
Men klarer kunsten og industrien det bedre, når alternativet er å fremstille lettfordøyelig "Kraftfôr"
til en-mavede og mer omnivore dyr?
Så bare for å skjerpe apetitten eller kanskje slå et slag for alternativet seifilet, så kan jeg opplyse om hva Finere froskelår på Champs Elyse er for noe.
Jo, man haver en fjøsbrønn og så tager mat et cadaver utt. æææææ cadavrøøøøø på fransk.
Og trær en wire igjennom og spenner dette opp over brønnen. Der nede har froskene formert seg veldig, men de må jo også ha noe å spise så de blir store.
Men dette dufter naturligvis efter en tid,..., og så kommer spyfluene langveisfra og legger egg i dette .... cadavrøøøøø....
Slik at når larvene blir store og fete, så , går de ut og detter ned i brønnen for å forpuppe seg. Og der under sitter froskene og gaper.
Ummmmm..!
Härligt intressant.
RaderaTack
Hur ser metanutsläppen ut i förhållande till IPCC prognoser?
SvaraRaderaAntalet djur hade ökat med 50%.
Är det inte mer anmärkningsvärt att antalet människor ökat från tre miljarder på 1960 talet till 7 nu dvs mer än 100%
Är metan också en växthusgas som även ger ökad växtlighet?
Nej, metan är giftigt för växter i höga halter vid t ex rötterna på växter. Låga halter i atmosfären påverkar inte växterna.
RaderaMetan i atmosfären omvandlas till koldioxid och går på så sätt in i kolcykeln. Det tar cirka 12 år. Därför medför även metan ökad växtlighet.
RaderaMen om vi nu förutsätter att vi måste odla för att äta vad har vi för alternativ om man vill ha ekologiskt?
SvaraRaderaJag antar att det i så fall får bli en massa kompostmateriel vi får tillföra våra odlingar.
Hur ser det alternativet ut med vatten, utsläpp av växthusgaser och arbetsinsats?
Främst då kompostering i stor skala, jag vet att det finns rapporter om just utsläpp från storskalig kompostering känner ni till de?
Om inte borde ni läsa på.
Ja det är förstås under förutsättning att vi väljer bort konventionellt oljebaserat jordbruk och att vi ska ha möjlighet att äta något överhuvud taget.
Jag ser fram emot en redovisning av alternativet med storskalig kompostering och dess påverkan.
Det går att kompostera i anläggningar där metanutsläpp fångas upp. Att fånga upp metan från kors utandning är svårare.
RaderaMan håller dock på att experimentera med att byta ut bakteriefloran i kornas magar så att de producerar mindre metan.
RaderaNja, det är under förutsättning att djuren vistas utomhus :-)
RaderaSen finns en hel del annat att räkna på, till exempel hur stor areal av komposterbart materiel man behöver odla för att ersätta näringsförluster i odlingar.
Jag vet att kunskapen om alternativ till ett hållbart jordbruk utan djurhållning är så gott som obefintligt.
Samt att de som har praktiska erfarenheter av jordbruk har en mer ödmjuk inställning till problemen.
I synnerhet de som praktiskt vill minska användandet av fossila bränslen inom jordbruk samtidigt som de ska kunna försörja fler än de själva med mat.
Vad är era egna paktiska erfarenheter av fungerande alternativ, ni kanske har egna framgångsrika fossilfria jordbruk?
I så fall är jag intresserad av era erfarenheter?
Hur ett hållbart jordbruk skulle kunna se ut utan djurhållning kan man ju fundera på, men ingenstans i mitt blogginlägg har jag propagerat för ett djurfritt jordbruk.
RaderaMitt blogginlägg handlar om att metan från kor har en stark klimatpåverkan, trots att det ingår i ett "kretslopp". Jag tar också upp att vi har betydligt fler nötkreatur idag än vad vi har haft historiskt. Jag kan tillägga att svenskarnas köttkonsumtion stadigt ökar, både av nötkött och annat kött. Att säga att det vore önskvärt att svenskarna minskar sin köttkonsumtion (vilket jag nu tar steget ut och hävdar) är inte samma sak som att säga att vi inte borde ha några djur i det svenska jordbruket.
Att det skulle finnas ett hot om att svenskarna helt plötsligt inte vill konsumera varken kött eller mjölk från nötdjur är helt och hållet verklighetsfrämmande. Det finns ingenting alls som tyder på det, tvärt om är trenden den rakt motsatta. Ett mer realistisk mål skulle vara att försöka hejda den pågående konsumtionsökningen.
Kanske vågar man till och med hoppas att vi kan komma ner i den konsumtionen vi hade runt mitten på 1900-talet eller så.
RaderaEn snabb koll på jordbruket i siffror visar att vi hade betydligt mer nötkreatur för hundra år sedan.
RaderaMer än det tredubbla..
https://jordbruketisiffror.wordpress.com/lan-for-lan-10-fakta-om-kor-1867-2014/
Vår ökande konsumtion av kött och mjölkprodukter förklaras av att importen av kött, ost, mjölk har ökat en massa.
RaderaHär kan man kolla lite på det
http://faostat3.fao.org/browse/FB/BL/E
Anders Det må ha varit fler nötkreatur för ett sekel sedan, men du måste också ta hänsyn till att dagens högproducerande kor är större och äter mycket mer.
RaderaJaså!
RaderaVad är det för skillnad i vikt mellan Holstein och SRB då.
Jag vet att till exempel SLB var större än dagens Holstein.
Snarare har mjölkkor blivit mindre.
Mjölkproduktionen har dubblats per ko de senaste hundra åren.
Men det kompensera inte bortfallet.
Tänk nu på att glappet i statistiken beror främst på att egen mjölk för hushållet och hemslakten har försvunnit.
Förr gick ytterst liten del av mjölk och kött till avsalu.
Det är faktiskt en enorm skillnad mellan försäljning och konsumtion.
@ Emma,
RaderaDet stämmer importen har ökat, men det beror på att antalet kor har minskat här.
Lite raljant kan man säga att det har blivit mer import av CAFO och mindre produktion från naturbete.
Jag blev faktiskt lite förvånad över att upptäcka att importen av nötkött nu är ungefär lika stor som den inhemska produktionen. Det har skett en dramatisk ökning av importen de senaste femton - tjugo åren.
RaderaVisst ser man importerat kött i köttdisken, men att proportionerna var sådana visste jag inte. (Sedan säljs ju långt i från allt kött i köttdisken, så det är mycket man inte ser).
la meg prøve litt jeg også:
RaderaJeg er ikke ekspert på det, men min eldste sønn tok hovedfag på jord og plantekultur og kompostering, på Landbrukshøyskolen idag UmB.no Der er de dyktige og vet alt som er verd å vite om dritt og møkk og pels og fjør og kvist og kvas, og vet de ikke så vet de å henvise.
Jeg blev virkelig ikke imponert, for de driver hurtigkompostering og det har jeg gitt opp og avskyr jeg, for man får nitrogendefekt. Men de lar det gå varmt både ved 60 og 80 grader for å drepe microber og ugrasfrø. Jeg / vi lar det heller gå kaldt, kvist og kvas og sagflis og morenesand og gjerne litt blålere og pisser på. Kanskje også litt grovkalk, og når hattsoppene blomstrer på toppen efter 2 år så er den ferdig. Det er sånt man kan holde på med under busker og trær og i blomsterbedene, og gjøre det kontinuerlig. Man unngår insectider og ugrasmidler og motorkraft og tar det for hånd med jern, og aller viktigst, kona gjør da det meste av arbeidet. Om mulig, få også med barna, vis et godt eksempel.
Se "lebendige Erde" antroposofenes tidsskrift, jeg er fakultær kjemiker og kan ikke følge Steiners teorier om grunnstoffsyntese i komposthaugen + Hahnemanns homøopati. Vi bruker heller ikke basaltmel når vi har sjøkompost og blålere. Jeg bygger ganske enkelt på Justus von Liebigs grunnlag + oppdatert viten om nitrogenmetabolismene i naturen. I naturen finner man ikke nitrogendefekt, det får man først ved intensiv drift og tydeligvis også særlig ved hurtigkompost.
Lebendige Erde hadde en vettug artikkel om nitrogen- tap i "biodynamisk" landbruk, som skyldtes "Mist- bauen", som er å bygge møkk i høye bunker. Man har det også hos hønsene. Lukt av NH3 er alarm. Går de og vasser i det, så får de fotsopp og man taper nitrogen. Det skal hurtigst ut dit det hører hen og i tynt og luftig strø. Da utvikles salpetersyre som etser fjell. Og Lebendige Erde er svært viktig. Ikke drep microfaunaen og floraen men gi den vilkår. Den faunaen pisser og driter som andre dyr, og dreper man den så må man erstatte med kalkammonsalpeter og fosfat.
Jeg tror at hobbydyrkere iallefall bør ta opp og øve gamlemåten hurtigst og oppdatere den i samarbeid med. f. eks UmB.no eller tilsvarende, for jeg så for 3 år siden at minstekvantum NPK i løsvekt koster 300 Kr / 3Kg, hvilket varsler at i 2020 må man ha løyve for i det hele tatt å kjøpe NPK ellers må man vite å stjæle det fra bøndene.
CH4- fremstilling av kompost tror jeg klart vil gå på nitratet løs, da det må gå anaerobt og har da sine store betenkeligheter.
Antroposofene målte 30-40% nitrogen- tap ved "Mist- bauen". Liebig sa: "Dritten skal ut i frisk og luftig strø og humus, ta heller et godt eksempel av katten, den er renslig og skjuler sine luktspor" Liebig oppdaget ikke bare mineral- men også lukt og gass- adsorpsjon på humus og leirpartiklene. .
Siste nytt fra forskningsfronten i NASA er at mineralenes og fjellmassivenes forvitring og dannelse er mye mer microbe og bio- betinget enn hva man trodde før i tiden,...... Steinspiserne synes viktige,....
Bra redovisning. Det bör påpekas att djurindustrin, utöver klimatet, är en stor orsak även till en rad andra miljöproblem. Så av många olika anledningar är det viktigt att minska den globala nötköttskonsumtionen.
SvaraRaderaNu en fråga: Jag förstår det som att en fundamental skillnad mellan kors metanutsläpp och utsläpp från förbränning av fossila bränslen är att om antalet kor hålls konstant (vilket för tillfället inte är fallet) så ökar inte atmosfärens CO2ekv-koncentration, men om förbränningen av fossila bränslen hålls konstant så ökar atmosfärens CO2ekv-koncentration. Detta påverkar förstås hur man ser på framtida minskning av klimatpåverkan från nötkreaturens metanutsläpp jämfört med fossil förbränning, och det öppnar också upp för möjligheten att använda minskat antal nötkreatur för att möjliggöra mer fossil förbränning (jämfört med konstant eller ökande antal nötkreatur), i väntan på t ex klimatbättre drivmedel. Nu till min fråga: man brukar säga att metanutsläppen från nötkreatur står för X % av den globala årliga klimatpåverkan - skulle antalet nötkreatur bli konstant, och deras metanutsläpp således inte bidra till den årliga ökningen av atmosfärens koncentration av CO2-ekv, skulle man då kunna säga att dessa metanutsläpp står för 0 % av den globala årliga klimatpåverkan?
Om antalet kor hålls konstant så kommer det snart att bli jämvikt mellan utsläpp och nedbrytning. Halten i atmosfären kommer att stanna på en högre nivå än den skulle varit utan kor (eller med färre kor). Den högre halten kommer att påverka klimatet - det kommer att vara varmare än utan kor - men kommer inte att värma upp ytterligare. Man kunde säga att ko-metanet kommer att stå för 0% av den globala klimatförändringen efter detta.
SvaraRaderaHåller med Lars, men vill bara märka ord lite! Klimatförändringen kommer inte samtidigt som förändringen av halten växthusgaser i atmosfären. Tänk dig en modell där koncentrationen av metan i atmosfären kan vara antingen 0 ppm eller X ppm. (X>0). Tänk att vi i ett slag ökar halten från 0 till X. När kommer klimatförändringen?
SvaraRaderaJämför det med att ställa en kastrull med vatten på spisen. Sätt på plattan. (Öka halten metan i atmosfären från 0 till X ppm.) Mät temperaturen på vattnet i kastrullen. Temperaturen kommer långsamt att öka för att efter ett bra tag stabilisera sig på någon viss nivå. På samma sätt sker med uppvärmningen av haven. Haven kan i sin tur påverka klimatet runt om på jorden genom förändrade havsströmmar och annat. Klimatförändringar kan alltså ske efter att atmosfären stabiliserat sig.
Det mest tydliga är nog att säga att metanet från nötkreatur står för Y% av våra global utsläpp av växthusgaser. Och då menar man vanligtvis effekten på radiative forcing i ett 100-årsperspektiv.
Du har rätt, Emma. När metanhalten är i jämvikt så tar det fortfarande tid tills strålningsbalansen är i jämvikt.
RaderaUtsläppen av växthusgaser från kor kan påverkas och användas på många sätt. Om man t.ex. rötar gödseln från en ko under ett år får man biogas, som räcker för att köra en bil 1100 mil. http://www.biofrigas.se/ Om man sen samlar in eller facklar metanet från ladugårdens ventilationssystem fås ytterligare förbättringar. Men man kanske i stället ska sluta med att köpa trålade havskräftor där fångsten kräver 8 liter diesel per kilo.
SvaraRaderaJa, det går att minska metanutsläppen från kor i viss mån. Gödseln står dock bara för en liten del av de totala metanutsläppen. Att samla in och fackla metanet från ladugårdens ventilationssystem låter som en ganska dyr åtgärd. Koncentrationen av metan är låg, även i en ladugård, och det är energikrävande att separera gaser. (Det förutsätter ju också att korna inte vistas utomhus.)
RaderaJag har läst lite olika bedömningar av hur man på teknisk väg skulle kunna minska nötdjurens klimatpåverkan, och i dessa har jag inte sett just förslaget om att fånga upp själva utandningsmetanet.
Här finns en rapport som bedömer potentialen för utsläppsminskningar från svenskarnas matkonsumtion. Både genom att ta bort fossila bränslen, göra andra tekniska förändringar, och genom att ändra vad vi äter.
http://www.mistraurbanfutures.org/sites/default/files/scenarier_for_klimatpaverkan_fran_matkonsumtionen_2050._wise.pdf
Författarna bedömer att utsläppen kan minska en hel del bara genom tekniska åtgärder. Men "Gemensamt för alla dessa åtgärder är att det är svårt att ge incitament till bönderna för att införa dessa åtgärder då de ofta är kostsamma."
Emma,
RaderaTack för länken.
Ta en mjölkko, som lever i 5 år och där gödseln rötas till fordonsbränsle. Den kommer att ha ersatt ca 2000 liter olja d.v.s. ca 6000 kg CO2 . Det borde väl på något sätt räknas av från växtgasutsläppen från kött eller mejeriprodukter. Svenska kor i konventionell djurhållning är ute minst 3 månader per år vilket inte gäller i EU. I den länken jag gav separerar man metanet från rötgasen genom kylning vilket tydligen är lönsamt. I storfarmer med 100 000 kor kanske separering av metan från luften, förbränning i sandbädd eller katalytisk oxidering blir möjlig, det mesta beror på vilka regler och skattevillkor samhället sätter. Bilindustrin har ju varit framgångsrik i att separera kolväten i målerier.
http://www.natureworldnews.com/articles/17797/20151027/loss-animals-poop-disrupts-nutrient-cycles-new-study-shows.htm
SvaraRaderaHur ligger Sverige till i antalet kor och utsläpp? Läste någonstans att vår ökning i köttätande var mest gris och kyckling de senaste 20 åren. Vi kanske ska fokusera på odling av grödor mer än att hamna i den eviga kodebatten. Få ner spannmålet och sätta mål att alla djur ska äta artegen föda. Det kommer kräva omställning. Behöver vi verkligen minska vårt bestånd. Om vi skippar importen och skapar förutsättningar för andra djur som också gör nytta, är vårt nötbestånd verkligen ett problem. Bra redogörelse rent vetenskapligt! Tack för den!
SvaraRaderaEfter en snabb titt ser det ut som att konsumtionen av nöt och gris har ökat i jämförbar takt (i ton per år) senaste 20 åren. Samtidigt har den svenska produktionen legat relativt konstant medan importen har ökat: Jordbruksverkets statistikdatabas.
RaderaOm vi behöver minska det svenska beståndet beror ju på vad som är hållbart i helhet, men man får inte glömma att importen är kring hälften av konsumtionen i dagsläget, se Jordbruksverket: Handel med nötkött.
http://www.aka.fi/sv/om-akademin/nyheter-och-press/Pressmeddelanden/2014/Renbete-kan-dampa-effekterna-av-ett-varmare-klimat-pa-kolsankan-i-tundran/
SvaraRaderahttp://www.mynewsdesk.com/se/umea_universitet/pressreleases/historisk-markanvaendning-spelar-roll-foer-kolhalten-i-nordliga-sjoear-1159936
SvaraRaderaAnonym,var vänlig och skriv någonting om vad länkarna handlar om. Att bara ge en länk är inte så informativt (eller lättläst).
RaderaHär kan du läsa hur man lägger in länkar som man kan klicka på. Fungerar i kommentarer i Blogger.
Sorry - Markera annnars bara texten så kan man få upp länkarna direkt i ett nytt fönster. Läs dem gärna - vi har långt ifrån hela bilden av hur naturen fungerar. Att skylla på kossornas och andra idisslares utsläpp är ett feltänk utan förståelse på samband i naturen. Allt spelar roll - minskar vi arter av tex dyngbaggar och annat, påverkar vi de naturliga samspelen i naturen. Vi tror oss veta saker som vi inte har en aning om och skyller på allt än den rikiga orsaken - fossilt kol som används snabbare än ny hinner bildas. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=406&artikel=5626928
RaderaDen största delen av vår klimatpåverkan är användningen av fossila bränslen. Detta är det viktigaste problemet vi måste åtgärda. Men för att uppnå våra långsiktiga klimatmål måste vi äten minska utsläppen från maten. Mycket av köttet vi äter i Sverige är antingen importerat eller en biprodukt från mjölksektorn. (Mjölkkornas kalvar slaktas, och även själva mjölkkon när hon börjar mjölka för dåligt.) Detta köttet bidrar inte till naturbetet i Sverige i någon större utsträckning. Naturbete förkommer främst i ren köttproduktion. Vi skulle kunna minska vår svenska köttkonsumtion en hel del utan att naturbetet nödvändigtvis skulle minska.
RaderaSen tycker jag det är lite konstig logik. Om vi nu inte förstår hur naturen fungerar, hur kan vi då säga att korna inte påverkar klimatet? Då skulle man ju lika gärna kunna anta att de påverkar klimatet MER än vad vi tror i stället för mindre?
RaderaVisst kan det vara så att de skulle kunna påverka mer än vad vi idag förstår! Men det är just det som är poängen - vi skyller på något utan att veta egentligen någonting mer än att gå på mätbar "utandning". Vi har idag INGEN säker fakta om hur naturen som helhet exakt fungerar i sina naturliga "in och utandning". Vi mäter "utandningen" och säger - titta här är orsaken till att klimatet ballar ur samtidigt som vi bränner fossil energi som aldrig förr... Med den logiken skulle vi även kunna skylla klimatförändringarna på vintern som är riktigt dålig för "inandningen"
RaderaEmma,det stämmer inte det du skriver, Jordbruksverket gjorde en rapport om mjölkkornas betydelse för den biologiska mångfalden och naturbetesmarker.
RaderaTack för en trevlig artikel. Jag bara undrar om inte siffrorna för GWP för methane är baserade på gamla IPCC-rapporten, eller om jag missförstått? I IPCC fifth assessment report hittar jag methane GWP 100-year på 28, ej 25.
SvaraRaderaSe WG1AR5 Chapter 08, Page 731 (s. 73 i PDF:en)
https://www.ipcc.ch/pdf/assessment-report/ar5/wg1/WG1AR5_Chapter08_FINAL.pdf
Ja, de siffror jag använde kom från AR4. Bättre att använda AR5, jag uppdaterar. Tack!
RaderaDet är väl inte bara kor som rapar metan, utan alla idisslare - alltså även hjortar, får, getter, antiloper, giraffer m fl.
SvaraRaderaDu skrev:
"År 1900 bedömer han att det fanns runt 450 miljoner nötdjur och bisonoxar, globalt sett. Hundra år senare var motsvarande siffra 1,65 miljarder. Antalet vilda djur är endast en liten bråkdel av detta. Smil uppskattar att det idag finns 16 gånger mer nötdjur i vikt räknat än vad det finns vilda landlevande däggdjur, totalt, på vår jord."
IDAG är vikten av nötkreaturen mycket större än vikten av de vilda djuren, men hur såg det ut år 1900?
Jag har ingen siffra, men för att kunna se hur totalvikten idisslare har förändrats (och därmed ungefärligen deras metangasutsläpp) måste vi veta hur mycket idisslare det fanns år 1900. Kanske någon av bloggens kunniga läsare vet svaret?
Tabell 1 i den här artikeln har en jämförelse för USA mellan 1400-talet (och tidigare) med dagens utsläpp: https://www.animalsciencepublications.org/publications/jas/pdfs/90/4/1371
RaderaFlute m.fl.: kärnfrågan i detta är väl ungefär: finns det mer metan-rapande djur på dagens planet än den planet som fanns innan människan började avverka urskogarna och utrota den fria (från människan) naturens enorma hjordar av vilda idisslare? (människans första ändliga resurs). Det låter troligt att det kan vara så, men kanske inte stor skillnad som när man jämför med år 1750 eller 1900 eftersom mycket redan var utrotat då. Tiden för den stora ”utrotningen” började nämligen mycket tidigare (se t.ex Lasse Bergs böcker om när människan blev människa). Noterar också att mängden metan från idisslare enligt Tabell 1, citerad ovan, kan ha varit rent av större år 1400 i USA än idag, vilket ger en viss fingervisning om det människofria tillståndet på planeten.
RaderaI denna kärnfråga ingår därtill inte minst själva systemet som korna placeras i, där jag tror att det också går att argumentera att rätt placering av kossorna leder till snarare minskad än ökad klimatpåverkan, eftersom gräsmarker binder stora mängder koldioxid om de har ett kontrollerat och ganska hårt betestryck (a la Allan Savory).
Sedan till en helt annan sak som också är en kärnfråga när "kofrågan" ska diskuteras: min farfar och farmor bedrev jordbruk med en oljeförbrukning på i sort sett 1 liten oljekanna per år för att smörja några hästredskap. De producerade sin egen hjälpenergi för jordbruket, behövde inget importerat kraftfoder, och inga växtföljder som förbrukade jordens långsiktiga produktionsförmåga. Ja, de var så energisnåla och resurssnåla att de kunde dela med sig av sitt överskott till städerna och därtill få en viss lön för sin möda. Samhället förändrades sedan, men inte var det så mycket korna, som allting runtomkring. Visserligen har man nu lyckats avla fram kor som också är lydigare konsumenter (behöver mer mat), men de ger trots allt också mer mjölk (om än blaskigare). Nej, nog finns det allt mycket annat vi valt att ”göda” in absurdum än just korna.
Så när politiker, och i viss mån även experter och vetenskapsmän, nu pekar ut just korna som ett hot mot det ohållbara system som ska behållas (eftersom det ger oss välfärd och medelklass), ja blir det nog svårt för mina farföräldrar att hålla tillbaka ett litet fniss däruppe i himlen.
Februari 2013 – Allan Savory: Hur man får öknen att grönska och reverserar klimatförändringen.: ”Ökenfiering (Desertification) är ett fint (påhittat) ord för mark som förvandlas till öken” – påbörjar Allan Savory detta fantastiska, tysta, mäktiga föredrag. Och hemskt nog håller det på att hända på omkring två tredjedelar av världens gräsmarker, accelererar klimatförändringen och gör att traditionella boskapskulturer hamnar i socialt kaos. Savory har vigt sitt liv åt att stoppa detta. Han tror nu – och hans arbetete har hittills visat – att en förvånande faktor kan skydda gräsmarkerna och till och med återta förstörd mark som blivit till öken – genom att ÖKA antalet gräsbetande flockdjur.”
SvaraRaderaVill bara lägga till att Allan Savorys budskap är kontroversiellt. Läs t.ex. denna debattartikel eller denna rapport.
RaderaEmma - det vore konstigt minst sagt - ifall Savory ej skulle bli påhoppad av etablissemangets språkrör.
RaderaOktober 2015 - ”MÄNSKLIGHETENS FRAMTID HÄNGER PÅ KORNA”: ...och vi behöver först skämmas, sedan be dem om ursäkt och lova bättre respekt för vårt 8000 år gamla samarbetsavtal”, skriver Jörgen Andersson.
RaderaNär kor och andra betesdjur får uttrycka sig naturligt, samspela med gräs, svampar och mikrober som miljoner år av evolution lärt dem, då pumpas koldioxid från atmosfären ner i matjorden som därmed blir mer mullrik och bördig för varje år som går.
Utan betande djur bryts det här samspelet och mullhalten sjunker, med ökande koldioxidhalt i atmosfären som resultat.
Tack för välskrivet och bra inlägg som jag hittade av en slump så här i efterhand.
SvaraRaderaI klimatdebatten är det svårt att greppa alla siffror som används. Om man påstår att djurproduktionen står för 20% av våra växthusgasutsläpp; menar man då klimateffekterna av den "metanloop" i kolets kretslopp som beskrivits ovan? Med det resonemanget skulle andra djurslag vara om inte klimatneutrala så i allafall ganska ok för klimatet.
Eller är det så att den siffran beskriver utsläpp som inte inkluderar kol som assimileras via fotosyntesen?
Tack för de vänliga orden!
RaderaRimliga poster att inkludera när man räknar på köttets klimatpåverkan är: metan från djurens ämnesomsättning, lustgas från mark (pga gödsling av betesmark och foderodlingar), metan och lustgas från stallgödselhantering, koldioxid och lustgas från mineralgödseltillverkning, koldioxid från fossila bränslen (diesel till traktorn, lastbilstransport av foder osv)... Jag tror jag fick med det viktigaste nu.
Man skulle också kunna tänka sig att man beaktar utsläpp från avskogning, motiverat av att köttkonsumtion indirekt leder till avskogning, men detta tror jag utelämnas i de allra flesta studier pga av en viss godtycklighet som måste till i bedömningen.
Gris och kyckling anses vara mindre skadliga för klimatet än kor eftersom de inte producerar så mycket metan vid matsmältningen. De har dessutom högre fodereffektivitet. (För att producera 1 kg kött behöver de inte äta lika mycket foder som en ko.)
För att se exakt vilka poster som är inkluderade när någon uttalar sig om köttets klimatpåverkan får du nog gå till källan och läsa deras metod-del, men det borde vara ungefär de sakerna jag listade ovanför.
Jag har inte sett filmen Cowspiracy, men jag läste någonstans att siffrorna i filmen bygger på att man räknat med koldioxiden i kornas utandningsluft. Detta är helt fel, och leder till för höga siffror för nötköttets klimatpåverkan.
Bildas inte metan vid nedbrytning av växter även utan att kor är inblandade?
SvaraRaderaSåvitt jag förstår måste det vara perfekt syretillförsel till 100% av det döda växtmaterialet, för att det ska bildas 100% koldioxid och 0% metan, men oftast hamnar väl ganska omfattande mängder i blöta eller andra syrefattiga förhållanden där metanalstrande bakterier kan göra sitt jobb ungefär som i kons mage?
Apropå kor;
RaderaOktober 2015 - ”MÄNSKLIGHETENS FRAMTID HÄNGER PÅ KORNA”: ...och vi behöver först skämmas, sedan be dem om ursäkt och lova bättre respekt för vårt 8000 år gamla samarbetsavtal”, skriver Jörgen Andersson.
När kor och andra betesdjur får uttrycka sig naturligt, samspela med gräs, svampar och mikrober som miljoner år av evolution lärt dem, då pumpas koldioxid från atmosfären ner i matjorden som därmed blir mer mullrik och bördig för varje år som går.
Utan betande djur bryts det här samspelet och mullhalten sjunker, med ökande koldioxidhalt i atmosfären som resultat.
Hej Jesper,
RaderaEndaste en försvinnande liten del av gräs som ruttnar på betesmark bryts ner till metan. Som du skriver måste det vara syrefria förhållanden för att det ska bildas metan. Jordarna som gräs växer i är inte syrefria. Om det hade varit så hade inte gräset kunnat växa där, eftersom de nödvändiga mikroorganismerna i marken är beroende av syre. Kornas magar, å andra sidan, är som små rötgaskammare, med idealiska förhållanden för metanproduktion. Risodlingar ger upphov till metanproduktion, eftersom fälten står helt under vatten. Du skriver "...oftast hamnar väl omfattande mängder i blöta...?" Även om det skulle regna mycket så står inte en gräs-äng under vatten en hel säsong, så som risodlingar gör.
Är det verkligen "en försvinnande liten del" överallt? Min upplevelse av naturen här i Norden är att ganska stora ytor täcks av blöta löv, lera och/eller visset gräs mm som kakar ihop sig ordentligt ganska stora delar av året, och att snö, is och smältvatten också kan kapsla in marken vinter och vår. Jag förstår att det finns syre i jorden för det mesta, men ängen måste väl inte "stå under vatten en hel säsong" för att det ska bildas en hel del metan i delar av materialet under vissa perioder?
RaderaBetesmarker kan ju också se ut på många olika sätt, och förr lät man ofta korna beta på ganska sanka marker.
Vore det inte intressant att undersöka närmare?
Min bild av situationen är att det inte bildas massa metan från betesmarker, även om det periodvis kommer blöta löv, smältvatten osv. Jag börjar med att titta på den globala metanbudgeten (källor och sänkor för både naturligt och antropogent metan) uppskattad av IPCCs WGI i deras senaste rapport. I tabell 6.8 står följande naturliga källor listade: Natural Wetlands, Freshwater (lakes and rivers), wild animals, wildfires, termites, geological (inc. Ocenas), hydrates och permafrost. Bland de antropogena källorna står: Rice, Ruminants, landfills&waste, biomass burning och fossil fuels. IPCC verkar inte anse att betesmarker avger någon betydande mängd metan, eftersom det inte står med i listan.
RaderaMen kan inte betesmark som tillfälligt täcks av vatten räknas som “wetland”? Nej, en våtmark är något annat. Citat från Wikipedia: "A patch of land that develops pools of water after a rain storm would not be considered a "wetland," even though the land is wet. Wetlands have unique characteristics: they are generally distinguished from other water bodies or landforms based on their water level and on the types of plants that live within them. Specifically, wetlands are characterized as having a water table that stands at or near the land surface for a long enough period each year to support aquatic plants."
När jag pratar med kollegor som kan mycket mer om detta än jag verkar de överens om att betesmarker i Sverige och på andra stället absolut inte avger metan på samma sätt som våtmarker gör. Om markerna står under vatten är också produktionen väldigt låg vilket motsäger att de skulle kunna användas som betesmarker. Av den anledning har man dikat ut massa våtmarker ända sedan början av 1800-talet (eller kanske ännu tidigare).
Kanske finns det någon studie jag inte känner till som stöder din tes? Säg gärna till om du hittar något sådant!
Apropå metanproduktion och blöta marker i Sverige
RaderaJa, detta ett intressant spår, även om det finns stor komplexitet i det också (vi har t.ex. inte berört GHG #4: lustgas).
När växelbruket (vallodling med kol/kvävefixerande baljväxter) infördes i stor skala i Sverige för ca 100 år sedan revolutionerades produktionsförmågan på syrerik mark, medan de många syrefattiga (anaerobiska) odlings-systemen (dammängen, silängen, slåttersjöar, etc.) började fasas ut. Dessa våtmarkssystem var ibland mycket högavkastande (ibland lika hög produktion som en modern slåttervall, se ref nedan), och hade fördelen att de gödslades av sig själva och aldrig behövde plöjas eller sås.
Men det fanns uppenbara nackdelar: (1) slåttervåtmarkernas nivåer måste skötas noggrant OCH allt arbete var gemensamt, vilket kunde leda till missväxt om någon av delägarna drabbades av psykiska problem, alkoholism eller liknande. Eller med andra ord, de skötselkrävande våtmarkssystemen var sköra och icke robusta, särskilt i tider av oro eller samhällsförändring (2) våtmarkerna kunde inte så lätt skördas med hästar (=manuell skörd med lie var standard) (3) våtmarkerna gav de bara en sorts perenn gröda (hö/djurfoder). (4) slutligen var avkastningen generellt sett lägre än slåttervallar med rätt mix av gräs och baljväxter.
Systemskiftet skedde inte sällan genom att de gräsbärande sjöarna och våtmarkerna dikades ut så att man kunde öka andelen syrerik mark som fungerade med både baljväxterna och hästdragna maskiner. Mängden våtmarker i Sverige har minskat påtagligt genom detta systemskifte, vilket säkert också bidrog till minskade metanutsläpp. Sverige hade inte bara fler idisslande djur utan också tiotusentals hektar av reglerade "risfält" för skörd av högivande vattenväxter för bara drygt 100 år sedan. Idag har vi inte många av dem kvar, men däremot "mer skog än någonsin tidigare" plus den lilla detaljen att förbränningen av fossila bränslen aldrig någonsin har varit större (=det problem som vi bör fokusera på, eftersom de tama kossorna garanterat kommer att finnas kvar så länge det finns minsta lilla spillra av mänsklighet kvar på denna planet).
Referens på de produktiva våtmarkssystemen: t.ex. legendariske geografen John Frödin 1952, "Skogar och myrar i norra Sverige i deras funktioner som betesmark och slåtter"
Det kontroversiella är dock inte att han har fel i frågan om att en ökad mängd betesdjur kan rehabilitera degraderad mark (vilket de bevisligen kan om systemet sköts rätt), utan istället att Savory anses vara optimistiskt i fråga om uppskalningspotentialen (yta mark som kan rehabiliteras och resulterande kolinbidning).
SvaraRaderaDet finns även en annan viktig detalj: Savory är också kontroversiell för att han är indirekt framstår som pessimistisk när det gäller det nuvarande maskin- och robotsystemets förmåga att överhuvudtaget göra något bra alls (hittills har ju DET bara lett till en allt mer ökad naturkapitalförstörelse global sett).
Tron på tekniken och det eviga framsteget är djupare rotad i samhället än tron på kon, så att säga...
Jo... - Swimmer - tyvärr tyvärr... - men jag tror i alla fall att korna kommer att få rätt så småningom.
RaderaDetta är ett bevis på människans ointelligents. Det är antalet individer av homosapiens som ska ned. Inte kossor. Kan lätt lösas med att alla kvinnor globalt har rätt att föda max två barn.Rättvist, energieffektivt, billigt och garanterat fungerande.
SvaraRaderahttps://vimeo.com/8239427, frigående nötkreatur bidrar till bevarad vegetation och motverkar ökenbildning - uppfödning av tex.kyckling kräver energi som till största delen framställs genom förbränning av fossila bränslen - detta gäller i stor grad också odling av tex sallad, tomat, gurka och annat växthusodlat. Det stora klimathotet är och förblir människans försök att styra naturen och manipulera med tex bekämpningsmedel, kemiska gödningsmedel och ensidig odling.
SvaraRaderanog är väl ändå människan den största boven i sammanhanget. finns det några uträkningar på hur mycket vi släpper ut ? vad det gäller kor så är det färre idag än för 100 år sedan i sverige. det finns ungefär lika många älgar som kor.är de miljövänligare ? finns även en hel del rådjur/hjortdjur, vildsvin. mer än för 100 år sen de också.om man tänker på världen så röjs väl de flesta skogar/djungler för att ge plats åt vegetabilier. finns det motsvarande uträkningar på det området ? sen måste ju allt detta dessutom transporteras hit inte heller det utan inverkan.att försöka skylla på kor i synnerhet svenska kor måste väl vara som att sila mygg och svälja elefanter.
SvaraRaderaAnonym, idisslare släpper pga sin matsmältning ut mycket mer metan än månniskor. De har en helt annan bakterieflora i sina magar. Sen skall man inte bara se till antal kor. Dagens högproducerande kor äter långt mer än en ko gjorde för 100 år sedan, och utsläppen är rimligen därefter.
RaderaVisst är vi människor boven, detta inkluderar ju våra nötboskaps utsläpp som ju är uppfödda för att tillfredsställa oss. Likvärdigt med annan industriell verksamhet. För övrigt finns det, givetvis, många uträkningar på vad vi släpper ut, och även vad som kommer från skogsskövling - där ju de mesta vegetabilier som odlas går till just köttindustrin, där ca 90% av energin fått till spillo innan det blir människoföda. Så det är köttindustrin, inklusive våra kära nötkreatur, som kanske är den viktigaste drivkraften bakom skogsskövling. Så att belysa nötboskapens påverkan är INTE att sila mygg och svälja elefanter. Sen ska vi förstås OCKSÅ belysa förbränning av fossila bränslen.
RaderaFör övrigt: Förutom det Thomas P säger är väl ändå det viktiga hur många kor det finns globalt. Klimatet struntar i om kossan bor i Sverige eller utomlands. Globalt har vi ca 50% mer nötboskap än för 50 år sedan. Men är man intresserad just av vad vi svenskar är "ansvariga" för så bör man beakta att vi outsourcat våra kossor. Det är i huvudsak inte svenska kor du har på tallriken. Och i Sverige äter vi mer nöt än någonsin.
/En annan anonym
Det fanns nästan inga bisonoxar år 1900, dom var nästan utrotade då.
SvaraRaderaNja, det stämmer inte riktigt att korna fyller på med metan i atmosfären.
SvaraRaderaFör det första så när man har en ko på en äng som betar gräs så betar kon en viss mängd gräs dag 1 och släpper då ut en viss mängd växthusgaser.
Efter 25 dagar så har gräset som kossan åt dag 1 vuxit upp igen och således så har alla dom växthusgaser som kossan avgav dag 1 bundits upp i det nya gräset som vuxit upp.
Växter som sköter sig själva gör varken från eller till men är gräset betat av kossan så fungerar kossan som en trädgårdsmästare som gödslar och klipper gräset.
Vårdar man ängen så växer gräset bättre än om man inte vårdar den och kossan är en hejare på att vårda ängar.
Så det har faktiskt vuxit mer gräs på ängen under tiden kossan betade än om det inte funnits någon kossa där.
Kossan har även bundit växthusgaser i kött medan den växte.
Så sanningen är den att under tidenkossan betat av ängen så har växhusgaserna i atmosfären MINSKAT, givetvis.
Johan Tjernström
Johan,
Radera"Nja, det stämmer inte riktigt att korna fyller på med metan i atmosfären.För det första så när man har en ko på en äng som betar gräs så betar kon en viss mängd gräs dag 1 och släpper då ut en viss mängd växthusgaser.
Efter 25 dagar så har gräset som kossan åt dag 1 vuxit upp igen och således så har alla dom växthusgaser som kossan avgav dag 1 bundits upp i det nya gräset som vuxit upp."
Nötköttproduktion ger utsläpp av metan, lustgas och koldioxid. Nettoeffekten blir 11 gCO2-ekv per kcal då man räknat av den koldioxid som växande gräs tar uppupp, gräs tar ju inte upp varken metan eller lustgas. http://ekologistas.se/klimat/lchf-i-svt-debatt-miljo-och-klimataspekter-av-vara-kostvanor/#.WKImMdLhDIU
Eftersom att antalet kor har ökat är också inte metan in <-> mutan ut halten i jämvikt.
RaderaOch eftersom vi människor äter kossornas kött, istället för att slutförvara det, så återgår allt bundet kol förr eller senare till kretsloppet.
Det kunde vara ett intressant experiment att odla sly och lägga på slutförvaring i övergivna järnmalmsgruvor - men eftersom detta inte redan sker antar jag att någon matematiker räknat på det där och visat att det bara ger marginell minskning av CO2-halten.
Lars-Erik:
RaderaNu är det ju så att metan i atmosfären snart blir till co2 och vatten.
Då tar växten upp koldioxiden och vattnet.
Metan är kortlivat i atmosfären.
Naturen är listig.
Drake:
RaderaDet är bättre att avverka skog och flotta ner den till Antarktis och lagra veden(kolet)där eftersom entropin där är väldigt låg.
Där kan veden lagras i hundratusentals år utan att en enda kolatom kommer fri.
Ju kallare det är, ju lägre entropi och desto saktare går tiden.
Vid absoluta nollpunkten står tiden helt still.
När djur betar av gräset så växer det bättre än om det inte blir avbetat, då minskar givetvis växthusgaserna i atmosfären.
Den största miljöförstöringen som människan är skuld till ägde rum redan för 15000 år sedan på den Kanadensiska tundran som då inte var frusen utan gräsbevuxen och betades av mammutar.
Mammutarna betade av gräset som då hela tiden kunde växa.
Människan dödade mammutarna, det gick ganska fort.
Då fanns det ingen som betade av gräset som då inte längre kunde växa lika bra, utan gräset slutade växa när det gick i blom.
När inte gräset blev avbetat så blev vattnet kvar på tundran.
Tundran blev sank, vattnet frös och tundran blev till vad den är idag.
Det är den största miljöförstöringen hittills.
Med andra ord så ökande växthusgaserna i atmosfären eftersom gräset inte längre kunde växa mer än vad mammutarna åt, det slutade helt att växa.
Valar tar ner co2 från atmosfären genom att äta massor med krill och lodda.
Man kan lätt tro att om man tar bort valarna som äter massor med krill, så blir det mer krill och lodda till dom andra fiskarna som också äter dessa, fel, fel, fel.
Valar släpper sin spillning i ytvattnet där plankton lever och fotosyntesen pågår, 200 m ner i havet.
För plankton är näringsämnen i spillningen livsviktig för dem.
Krill äter plankton, så ju fler valar som äter krill desto fler plankton kan det finnas och ju fler plankton det kan finnas desto fler krill kan det finnas och ju fler krill det kan finnas desto fler valar kan finnas.
Nu undrar du hur dom tar ner co2 från atmosfären.
Jo, plankton använder kol för att bygga sitt skal.
Dom plankton som dör och faller till botten tar med sig kolet i skalet ner i djupet och lagrar det i sedimentet i miljontals år.
Där ligger det tills kontinentalplattorna möts och havsplattan trycks ner och allt som ligger i den (olj, kol, gas, plankton m.m.) bränns upp och kommer som koldioxid och andra växthusgaser upp ur vulkanerna.
Det är så planeten återvinner sin co2 som den är väldigt rädd om.
När co2-halten ökar i atmosfären så stänger växterna till sina klyvöppningar där dom tar in co2, dom tar inte in mer co2 än vad dom behöver.
SvaraRaderaGenom klyvöppningarna tappar även växten vatten. Så när det är lite co2 i luften så går det åt mycket vatten då klyvöppningarna står vidöppna och vattenavgången är stor.
Men när co2-halten ökar i luften så stängs dom till och vattenförlusten minskar.
Det gör att vattnet stannar kvar i marken och fler växter kan växa.
Vi ser sedan 70-talet att öknarna förgrönas, skogarna ökar (Europas skogar har ökat med 10% dom senaste 25 åren) då har hela världens skogar också gjort det.
Så dom växthusgaserna som kossorna släpper ut gör så att det växer bättre och tar då tar växterna upp mer växthusgaser, så det jämnar ändå alltid ut sig.
Det som gör att koldioxidekvivalenter ökar är vår mänskliga konsumtion, inte kornas konsumtion av mat.
Att ett varmare klimat och mer CO2 skulle vara bra är förstås humbug med tanke på alla bränder och döende korallrev, likadant ser jag det som nonsens att ökningar av CO2 omedelbart kompenseras genom mer växtlighet - isåfall skulle ju koldioxidhalten ligga konstant, oavsett hur mkt man eldar.
RaderaDäremot så försökte jag fakta-kolla det därmed ökenspridningen, men jag får lite mixed messages;
https://en.wikipedia.org/wiki/Desertification#Areas_affected
http://news.nationalgeographic.com/news/2009/07/090731-green-sahara.html?source=email_wn_20090807
Har ni på UI någon klarhet i det?
Det finns ingen ökenspridning. Det var ett påhitt av G-77 länderna på 60-talet. Dom påstod att öknarna bredde ut sig när dom i själva verket förgrönades. USA sände upp satelliter på 70-talet som skickade bilder på markytan till svenska forskare som snabbt upptäckte att öknarna förgrönades. Det var bara ett bedrägeriförsök, t.o.m. Filippinerna äskade bistånd för ökenspridning.
RaderaMan kan inte säga att det var ett bedrägeriförsök. Det var en långvarig (men övergående) torrperiod i Sahelområdet vid den tiden.
RaderaJag vill ha en vetenskaplig förklaring till hur man, med den bifogade länken till Vaslav Smils tydliga och enkla biosfäröversikt framför ögonen, kan förklara och gräva ner sej i så många meningslösa detaljer och i många stycken felaktiga bilder av de naturliga och antropologiska kretsloppen, som Uppsalainitiativet här gjort.
SvaraRaderaFick som förklaring hänvisning till den här sidan för några veckor sedan av SLU´s energiexpertis, efter att jag ställt kritiska frågor om den dåliga överensstämmelsen som alltid funnits mellan den svenska samhällsstatistikens uppgifter om olika sektorers förbrukningar av olika energislag och korresponderande tillförsel från alla energikällor inklusive bioenergi å ena sidan och å andra sidan alla påståenden från olika myndigheter om bl a jordbruksnäringens negativa klimatpåverkan och att köttätandet skulle medföra större klimatpåverkan än en motsvarande vegetarisk kost.
Jordens hela landlevande och landytans avdöda biomassa i nuvarande skick beräknas uppgå till storleksordningen 1000 gigaton (Gt) C (organiskt bundet kol). Observera att allt organiskt liv under sötvattnenytorna och de marina vattenytorna inte är med i Smils kalkyler.
Av detta beräknar man att ca hälften, 500 Gt C är vedfibrer med största delen som lager i den tropiska urskogens biomassa, där ~80 % utgörs av levande vedmassa ovan markytan. Därav skördas idag ungefär 4 Gt C eller 0,8 % till brännved, sågtimmer och massaved (svensk terminologi).
Ca 500 Gt C binds då i varje års nya fotosynteskretslopp av global biomassa.
12 % av den bevuxna landytan odlas och skördas varje år av människor på olika sätt. På den ytan produceras totalt ~4,5 Gt C per år varav 1/3 är tillvaratagna nyttogrödor till mat, fiber och djurfoder, 1/6 är vad vi kallar för naturbete medan resten är kvarlämnat avfall. Kulturväxter utgör alltså totalt ca 1 % av den globala växtmassan.
Den sammanlagda mängden landlevande zoomassa, dvs djurlivet högre än protozoer, svampar och bakterier beräknar Smil till 180 mt torrsubstans, dvs ~ 0,1 Gt C. I 180 mt ts ingår människosläktet med 55 mt , nötkreatur med 80 mt, övriga husdjur 40 mt och landlevande vilt med 5 mt. (obs att det går 1000 mt på 1 Gt ).
97 % av zoomassan är antropologisk och livnär sej helt på de 1 % av biosfären som är kulturpåverkad växtmassa.
Smil nämnde inget om kretsloppsprocesserna, så därför har jag letat upp en bra referens till källor för de viktigaste metangeneserna i de pågående kolkretsloppen.
Kristofer Covey et al. Elevated methane concentrations in trees of an upland forest 2012
Den enda källa till ökning av GHG som rimligtvis kan belasta jordbruket och som ligger utanför kol-och kvävekretsloppen är den användning av fossila drivmedel som krävs för själva kulturarbetet med biomassetillverkningen, dvs själva odlandet. Enligt svensk statistik förbrukar jord + skog + fiskesektorerna idag mindre än två procent av av den nationella energimixen för sin verksamhet, och i mixen ingår i huvudsak fordonsbränsle (mest fossilt) och el för olika ändamål.
Förutom metangenesen påstås en massa saker om lustgas som kan sammanfattas till GHGdelen NOx. I den svenska energistatistiken ingår inga drivmedel för konstkvävetillverkning eftersom den produkten i Sverige är importerad. Kalkyler från min egen verksamhet kan ge en grov skattning om att NH3- tillverkningen som vanligen idag sker med fossil naturgas förbrukar ungefär lika mycket bränsle per hektar som själva traktordriften. Storleksordningen skulle då kunna röra sej om ytterligare ca 1 % av den nationella energiförbrukningen, och den processen skulle i en annan energimiljö lika väl kunna drivas med t ex direkt solel.
I övrigt följer naturligtvis även lustgasutsläppen från kornas metabolism och från allt annat ruttnande gräs och blad samma naturlagar som metankretsloppen – dvs allt hämtas tillbaka från atmosfären i samma utsträckning som det släpps ut, och NOx återtas via den gröna kväveföreningen klorofyll som reglerar all fotosyntes av biomassan.
Har Uppsalainitiativet somnat? Vi är flera som med spänning väntar på en naturvetenskapligt grundad kommentar till de mycket relevanta frågor som ställdes av Unknown 2 januari 2019. Var finns kopplingen mellan jordbruk i största allmänhet och köttproduktion i synnerhet på den ena sidan och ökningen av temperaturhöjande GHG å andra sidan??
SvaraRaderaJa, jeg lurer på det samme, om han ikke har overlevet vinterdvalen. Og nå er det snart Sankthans.
Radera