12 nov. 2015

Tillbaka till krita-perioden

Scen från slutet av krita-perioden någonstans i Nordamerika. Bildkälla; redorbit.com
Närverket "Klimatsans" har slagit till med en insändare i Gefle Dagblad. Herrarna i nätverket är verkligen fossilkramare. Så här inleder de:
Vårt klot hotas av koldioxidjakten, skriver Klimatsans med Sandviks förre koncernchef Per-Olof Eriksson i spetsen.
När Jorden hade sitt rikaste växt- och djurliv var det fem-tio grader varmare än nu med flera gånger högre koldioxidhalt och mer syre i atmosfären. Det gynnade jordens liv.
Nu är det kallare med mycket lägre koldioxidhalt och mindre rikt växt- och djurliv. Ändå varnar FN:s klimatpanel IPCC för hotande klimatkatastrof om det blir några få grader varmare och litet mer koldioxid i luften.
De avser förmodligen kritaperioden för mellan 145 och 66 miljoner år sedan, då våra däggdjursförfäder mest ägnade sig åt att gömma sig för de dinosaurer som då härskade över världen. Det var en period med helt annorlunda djur- och växtliv än nu. I luftrummet samsades primitiva fåglar med pterosaurier, och i haven simmade i stället för valar mosasaurier och plesiosaurer. Gräs började dyka upp först i slutet av perioden. Jordens geografi var också annorlunda: kontinenterna låg inte på samma platser, och mycket som är land nu var då täckt av hav eftersom havsytan låg mycket högre. Dessutom hade haven lägre pH. Det var så varmt att dinosaurer kunde leva nära sydpolen.
Dagens djur- och växtvärld är inte anpassad till de förhållanden som rådde då. Det är inte heller våra mänskliga samhällen. Om vi under loppet av ett par hundra år skulle förflyttas till den tidens klimat så vore det en katastrof både för våra ekosystem och för vår civilisation. Men detta är ingenting som oroar herrarna från "Klimatsans". I stället oroas de för något annat:
 Men nuvarande bättre klimat hotas nu dubbelt. Dels vill FN:s klimatpanel och dess tillskyndare minska koldioxidhalten från cirka 400 till 350 ppm (miljondelar). Dels är solens magnetiska aktivitet åter minimal som under Lilla Istiden.
Det tyder på kommande kyligare klimat.
Vi har tidigare skrivit om dessa rykten om en ny liten istid. Även om solens aktivitet skulle bli lika låg som under den så kallade Lilla Istiden (för ett par hundra år sedan) så kommer de högre koldioxidnivåerna att förhindra att det blir lika kallt som då. Och även om vi skulle sluta med fossila bränslen imorgon så skulle det fortsätta att bli varmare en bra tid till. Jordens energibalans är inte i jämvikt ännu. Att få ner koldioxidhalten till 350 ppm (där den var runt 1988) kommer knappast att orsaka någon katastrof.
De som har undertecknat denna travesti till insändare är:
Per-Olof Eriksson, tekn. dr., tidigare koncernchef Sandvik
Claes Johnson, prof. em. matematik, Stockholm
Gunnar Juliusson, prof. stamceller, Lund
Gösta Pettersson, prof. em. biokemi, Lund
Tore Scherstén, prof. em. medicin, Göteborg
Tege Tornvall, faktajournalist, har skrivit boken "Solen driver vårt klimat"
Sture Åström, civllingenjör, nätverkets sekreterare

6 kommentarer:

  1. @ Uppsala

    Det er mange feil ved det bildet.

    Forholdet mellom kjøttmat og skog er jo helt galt. Hva vi ser tegnet er Pinus sylvestris, da er det Podsol og Vonlausbråten og det løper bare en og annen elg i terrenget med god avstand, og finnes ikke så mye som lemen. Rødreven er der men den er lur og farer bare raskt over slike magre områder. Ellers svever det endel kråker og rypebestanden er neglisjerbar. Ulven og bjørnen skal gjerne ha litt fetere terreng og går innpå buskapen og i søppelkassene

    Nei, det må nok litt rikere grunnlag til forat det skal kunne bli kjøtt. Det må være osp og bjørk og selje og nymphaeae.

    Furustammene ser dere er rette og røde og nakne. Det skyldes at skogvokteren av type Homo Sapiens kom dit minst 65 millioner år senere med gren- sag på lang bambus og stelte furutrærne. Mastefuru er en kulturplante og dokumenterer menneskelig regulering og påvirkning i miljøet for å lage telegrafstolper.

    Kølabrenning jernverk og glassverk og kobberverk, de tar hvasomhelst også krum ved.

    Legg så merke til halene til dinosauriene som står rett ut vannrett som en pisk. Det der er en gammel propaganda og misforståelse. Halene har vært styreror og støtter bak, et tredje ben som på kenguruer. De har ikke vraltet på to men hoppet elegant som kenguruer.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Kängurur har svansen i luften när de hoppar, fast den står inte rakt ut utan pendlar upp och ned för att att ge balans.

      Radera
  2. heidrun, du har fått det bakvänt. I gamla rekonstruktioner visade man T Rex "stående" med svansen ner i backen i en position som får en att undra hur den någonsin skulle kunna fångat något byte.
    https://en.wikipedia.org/wiki/Tyrannosaurus#/media/File:T._rex_old_posture.jpg

    I modernare rekonstruktioner har den just ryggraden horisontell och svansen bakåt som balans vilket är en mycket mer rationell position för att kunna springa snabbt. Att något så tungt som en T Rex skulle hoppat fram 'r väl fantasifullt, även om de skulle förklara den berömda scenen ur Jurassic Park där man ser hur vattnet i ett glas börjar darra när den närmar sig:-)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det påminner mig om den här gamla rekonstruktionen av Diplocodus med utåtböjda ben, som en krokodil. (Mer info här.).

      Radera
  3. det fanns många livsformer för 100 miljoner år sedan, men inget komplext samhälle

    SvaraRadera

Tips: Använd gärna signatur när du kommenterar. Det underlättar samtalet