Om tyska klimatforskares förhållande till media och deras oro att bli feltolkade

En artikel av mediaforskaren Senja Post om tyska klimatforskares attityder till att framträda i media har fått en hel del uppmärksamhet från olika klimatförvillande organisationer och bloggar. Som vanligt så har dessa ofta förvrängt artikelns innehåll för att försöka få stöd för sina konspirationsteorier. Därför tänkte jag i det här inlägget titta lite närmare på vad artikeln egentligen säger.

Studien bygger på svar på en email-enkät från 123 tyska klimatforskare. Av dessa höll 72% med om att "klimatforskare bör vara tydligare inför allmänheten om vilka frågor inom klimatvetenskapen som inte är avgjorda", medan bara 9% inte höll med. Lägg märket till ordet "tydligare" ("more clearly" i orginalet) - inte ens de fåtal som inte höll med har faktiskt uttryckt någon åsikt om att osäkerheter bör döljas. De kan helt enkelt vara nöjda med situationen som den är.

Post tittade sedan på hur ofta klimatforskare kontaktades av och framträdde i media, och hur detta sammanföll med  deras syn på frågan om mer tydlighet om osäkerheter liksom på hur allvarligt klimathotet är och hur väl vi kan förutse hur det kommer att utvecklas. Resultaten redovisas i den här tabellen.

Det finns vissa positiva korrelationer mellan övertygelsen om klimathotets allvar och hur mycket kontakter man hade med media, liksom vissa negativ korrelationer mellan önskan att vara tydligare med osäkerheter och antalet mediakontakter, men korrelationerna är inte vidare starka (r-värdena, som kan hamna mellan -1 och 1, ligger närmare 0). På vanlig svenska: klimatforskare som ser klimathotet som allvarligt och som inte tycker att man behöver prata mer om osäkerheter har oftare kontakt med media, men sambandet är ändå ganska svagt.

Post ställde också klimatforskarna inför två hypotetiska situationer (min parafras):
Antag att en geolog upptäcker att markens förmåga att lagra CO2 har (a) överskattats eller (b) underskattats, vilket innebär att klimatförändringarna kan gå (a) fortare eller (b) långsammare än vi trott, och att han/hon har publicerat detta i en vetenskaplig tidskrift. Nu vill han/hon publicera sina upptäckter i en dagstidning. Hur relevanta eller irrelevanta tycker du att följande invändningar är? 

Så här blev resultaten för de olika invändningarna:

 Värdet 1 betyder här "relevant" medan 5 betyder "irrelevant".  För de flesta av frågorna så lutar svaren klart mot "irrelevant", med "för mycket osäkerhet" som väldigt irrelevant. Endast svaren på frågan om att "offentligt feltolkas" hamnar mitt emellan "relevant och "irrelevant".
I fallet där upptäckten visar att klimatförändringarna kan gå långsammare så lutar man visserligen ofta något mer åt "relevant" än i fallet då de går fortare, men skillnaden är i de flesta fall så liten att den inte är statistiskt signifikant. I sammanfattning, invändningarna uppfattas mest som irrelevanta, och på sin höjd som endast måttligt relevanta. Det som man är mest orolig för är att resultaten kan feltolkas. Skillnaderna mellan "fortare" och "långsammare" är i de flesta fall insignifikanta.

Det ligger en viss ironi i att den enda invändning som ansågs ha ens måttlig relevans (om risken att feltolkas) visade sig relevant för just Posts artikel. Så här grovt och skamlöst förvränger den libertarianska tankesmedjan "Cato Institute" vad artikeln handlade om:

"Such findings are saddening and shameful, highlighting a near-ubiquitous bias among climate scientists (at least in Germany) who willfully suppress the communication of research findings and uncertainties to the public when they do not support the alarmist narrative of CO2-induced global warming. Such deceit has no place in science."

 Det finns inget som helst stöd i Posts artikel för påståendet att klimatforskare avsiktligt skulle försöka undanhålla oönskade forskningsresultat eller osäkerheter för allmänheten.  Det enda som är sorgligt och skamligt här är kommentaren från Cato Institute.