29 nov. 2017

Fredrik Chapentier Ljungqvist – en ofrivillig förvillarikon

Gästbloggaren Mats Almgren om Stockholmsinitiativet och F C Ljungqvists senaste bok:

För den som intresserat sig för jordens klimathistoria är Fredrik Chapentier Ljungqvist numera ett välkänt namn, även utanför Sverige. Efter sin debutbok från 2009, Global nedkylning. Klimat och människa under 10000 år, har han fördjupat sig i klimatvetenskap och varit medförfattare till både regionala och globala klimatrekonstruktioner, som sträcker sig som mest 2000 år tillbaka i tiden. Fastän dessa rekonstruktioner i stort stämmer väl med Michael Manns uppdaterade versioner av hockeyklubban, har FCL länge hyllats som en vetenskapsman av rätta läran av diverse skribenter på SIs blogg. Men nu, när han publicerat en ny bok, Klimatet och människan under 12 000 år, har han av besvikna recensenter på SI- bloggen utpekats närmast som en avfälling!

Ann Löfving-Henrikssons recension kom först (och gjorde mig uppmärksam på boken). Hon skriver bl.a.:
Det behövdes inget djupare grävarbete för att avslöja Ljungqvists ändrade
uppfattning i ”några frågor”. Förordet inleds med ”Parisavtalets” målsättning och i kapitel efter kapitel kommer det ungefär som författaren skriver en cocktail av historia och klimatvetenskap. De historiska beskrivningarna och resonemangen kring hur klimatförändringar kan ha påverkat människorna och deras möjligheter att försörja sig är intressanta och givande! När det däremot gäller det svårfångade begreppet klimatvetenskap blir cocktailens sammansättning efter hand alltmer obalanserad. 
Också Ingemar Nordin, som gav sina synpunkter några veckor senare, är besviken:
Ann ger boken en rejäl genomgång, särskilt vad gäller Fredrik Charpentier Ljungqvists syn på den brännande frågan om vår moderna globala uppvärmning. Jag förstår hennes besvikelse. Ty författaren argumenterar inte för sin ståndpunkt härvidlag utan köper helt enkelt IPCCs rapport från 2013 rakt av.
Men Ingemar Nordin lyckas ändå leta reda på ett antal mer eller mindre mytiska myter, som FCL sägs slå hål på.

Så vad är mitt intryck? Jag har läst boken, ofta med stort intresse, och finner den betydligt mer gedigen och genomarbetad än den tidigare (fattas bara annat!). Jag har med särskilt stort intresse läst om Mayariket och Anasazikulturernas undergång, om klimatvariationerna i Kina, och förstås om förhållandena på Island och Grönland. Som sig bör är författaren skeptisk och källkritisk. Jag uppskattar också hans språkbruk. Jag har ofta sökt en god svensk term för paleoklimat – varför har jag aldrig kommit på klimathistoria? Och forcingsdrivning är utmärkt.

Men viss finns det en del jag undrar över. FCL inleder med att vilja slå hål på en myt (inte någon från Nordins lista): ”Enligt en seglivad myt, baserad på föråldrad forskning, ska klimatet på jorden ha varit ganska stabilt sedan slutet av den senaste istiden för nästan 12 000 år sedan”. Senare, i kapitel 2, skriver han: ”Det har länge antagits att klimatförändringar haft en avgörande betydelse för en rad civilisationers uppgång och kollaps…” Dessa två myter är inte riktigt förenliga. Kanske menar han att den senare myten förfäktats av historiska amatörer: naturvetare och annat löst folk som fuskat i ämnet, medan den första är en myt bland historiker? När det gäller det relativt konstanta klimatet efter slutet på senaste istiden, så brukar väl det annars avse skillnaden mellan just denna tid, då våra kända civilisationer växt fram, och de första 200 000 (eller 400 000?) åren av Homo Sapiens existens? Men det är måhända också en myt.

Jag hade gärna sett utförligare referenser och noter. Det fanns del som jag gärna hade velat följa upp. Ett påstående jag undrar över rör klimatkänsligheten, där paleoklimatologiska data sägs ge bäst stöd för värden i den lägre delen av intervallet 1,5 - 4,5 grader. Jag har fått uppfattning att dessa data ger en mycket bred spridning av resultat, med en övervikt i den lite
högre delen. Se t.ex. Lewis, N. & Grünwald, P. Clim Dyn (2017).

23 kommentarer:

  1. Enligt IPCCs AR5 tycker jag att olika klimathistoriska uppskattningar verkar vara väl spridda i IPCCs intervall för klimatkänsligheten. http://www.gci.org.uk/images/IPCC_AR5_CS.pdf

    SvaraRadera
  2. Tyvärr fungerar inte den länk som finns i artikeln, förmodligen är artikeln bakom betalvägg. Men i denna artikel kombinerar författarna uppskattningar från paleodata med resultat från mät-baserade uppskattningar. De har använt paleo-data från AR5, och precis som du säger så spänner de resultaten över ett väldigt brett intervall. Författarna bestämmer medianvärdet för dessa uppskattningar till 2,75 grader för en dubbling av koldioxidhalten. De instrumentellt baserade undersökningarna är de från Otto et al. och Lewis & Curry. Här levereras explicita sannolikhetsfördelningar, som är betydligt snävare än paleo-intervallet. Medianen är ca 2,0 från Otto et al., och ca 1,7 från Lewis & Curry. Det är i jämförelse med instrumentdata som paleodata snarare ger högre än lägre skattningar.

    SvaraRadera
  3. I en kommentar till dagens KU
    "Klimatvetenskapens Gyllene Diagram
    2017/12/11 av Ann Löfving-Henriksson."

    skriver Ingemar N i #16 bla:

    "Den övre kurvan med den globala temperaturen finns också oberoende rekonstruerad i Fredrik Charpientioer-Ljungqvists bok s. 18. ...... kurvan representerar all tillgänglig litteratur på området; state of the art så att säga."

    Fredrik C L hade med denna kurva redan i sin bokutgåva 2009 och refererade där i undertexten till kurvan som global men någon har väl fått honom på bättre tankar för i årets bok är kurvan schematisk och från norra halvklotet. Att den dessutom har lokalt underlag nämner han inte. Ingemar N har väl valt den undertext som passar hans syften han brukar inte vara så noga med hur han uttrycker sig.

    SvaraRadera
  4. @Uppsala

    Hei allesammen.

    I morgen er det Lucia og i dag er det Lucifer. Der trenger vi svensk hjelp for vi feirer det ikke så nøye i Norge. Men det var lys-jomfruen som kom og opplyste for de innvandrer- religiøse kloakk- rottene i det gamle Rom, en hellig gjerning.

    Tenn et lys. Unngå falsk gloria og blår i øynene, se opp for det ekte lys.

    Bruk spektroscop og se det gjennom reflexen i ei CD- plate. Skill de kontinuerlige og de dis- kontinuerlige spektra.

    Mobb ei julegate, se opp for det høyere glitter som det ikke ligger i menneskelig mandat å tukkle med, og som overmennesket ikke kan skru av og på. Vær amatørastronom og bekjemp alt falsk lys politisk og i praksis.

    Bruk avbitertang med isolerte håndtak. Stå på isolerende materiale.

    I denne søde Juletid skal man sig ret fornøie...

    Det er ikke jul enda men jeg driver med lyset og anbefaler å gå ut på St.Thomas som er vintersolverv og astronomisk nyttår, og peile lyset. Det pleier å være klarvær og særlig flammede himler.

    "Tändstickor" kalles Lucifers i Holland. Jeg var hos Franz Brüggen. Og sa at på norsk heter det fyrstikk, noe han forsto.

    Vi må holde varmen og takten og tonen nå det er som aller mørkest og gjelder som mest. Og unngå erstatningene. Vi må ha den autentiske og rette glød og det er særlig viktig å vite hvor vi har solen hen under slike tilstander.

    SvaraRadera
  5. Jag har nu avverkat Fredrik C L:s bok Global nedkylning från 2009 i sin helhet. Det är lätt att förstå klimatskojarnas förtjusning, boken ger dem det mesta på ett silverfat.

    Utgångspunkten är en fantasifullt graf på sidan 11 som sägs visa jordens medeltemperatur de senaste 14000 åren där kalla perioder följs av varma i branta fall och uppgångar, hela 5 faktiskt de senaste 6000 åren och alla med en styrka motsvarande dagens. Detta ger verkligen bilden av ett klimat i ständig snabb förändring mellan mycket varma och mycket kalla perioder. En bild som är nog så sann regionalt men som helt saknar stöd globalt

    Boken beskriver därefter vilka katastrofala följder dessa ständiga förändringar fått för mänskligheten runt om i världen i form av svält, flykt och konflikter. Skämmande och lärorik läsning eftersom dagens klimatförändring rimligtvis drar med sig en liknande utveckling. Trots att det genomgående är regionala klimatförändringar och regionala katastrofer som framställs så ges de lättvindigt global innebörd och tillskrivs vara en följd av utomjordiska fenomen med solaktiviteter och efterföljande molnbildning som grund.

    Avslutningsvis lyfter författaren frågan om vad som skulle hända mänskligheten om den globala medeltemperaturen föll 1 C och vi fördes tillbaka i vad som präglade slutet av Kalla Istiden och dess fortsättning ner mot nästa 100000-åriga fullt utvecklade istidsklimat.

    Författaren blundar emellertid för möjligheten att den utveckling vi känner sen mer än 100 år kommer att fortsätta och lägga ytterligare 1 C till global medeltemperatur trots att det är denna utveckling merparten forskare varnar för.

    Nu har åren gått sen 2009 och såväl Ljungqvist som arbetsgruppen Pages 2K har publicerat egna verk som just inte bekräftar ovannämnda graf om en global medeltemperatur som far upp och ner utan snarare en som nära följer vad man kan förvänta sig som följd av jordens förhållande till solen och där vår påverkan sannolikt inneburit att resan ner mot nästa istid avbrutits och att vi nu istället är på väg mot ett nytt temperaturmaximum med en förändringshastighet som saknar historisk känd motsvarighet.

    Det skall bli mycket intressant att som jämförelse få ta del av Ljungqvists senaste verk. Att KU sågat den och att ovannämnda graf degraderats från global till regional inger förhoppningar, Ljungqvists ingår ju dessutom i projektet Pades 2K.

    SvaraRadera
  6. Kunskapen om klimat är svårgripbart för gemene man då det spänner över så många vetenskapsområden. Klimat är för mig det som kan sammanfattas under 30 år. Intressant att titta 10.000 år tillbaka i tiden, men det finns intressanta mätvärden mycket längre tillbaka i tiden. Som civilingenjör intresserar jag mig bara för mätvärden, hur de samlats in och eventuellt justerats. Jag är mycket tveksam till om CO2 har haft någon inverkan på klimatet. Bland 10.000 molekyler fanns det tidigare tre st CO2-molekyler. Idag har det blivit fyra. Självklart förändras klimatet i tiden! Allt tyder på att det är solaktiviteten och den kosmiska strålningen som styr klimatet. F.ö. har det hänt att det först varit en temperaturhöjning och därefter har CO2-halten i atmosfären ökat. Vid andra tillfällen fanns det ingen korrelation alls.

    SvaraRadera
  7. Björn,
    Det är naturligtvis klokt att vara ifrågasättande, inte minst om man själv har förmåga att sätta sig in i ett ämne. När det gäller koldioxidens inverkan på solstrålningens absorptionsspektrum behandlades detta i denna blogg år 2009. Man ser där att 3 CO2 molekyler av 10 000 luftmolekyler har stor betydelse för absorptionen. Varför skulle då inte en ökning med 25 % ha en viss betydelse, även om inte effekten är linjär utan logaritmisk?
    http://uppsalainitiativet.blogspot.se/2009/02/satureringar-logaritmer-och.html

    SvaraRadera
  8. Jag tror mycket på Henrik Svensmark teori om molnbildning. Det handlar om protoner som kolliderar med luftens molekyler högt uppe i atmosfären. Det genererar kaskader av sekundära partiklar och joniserade molekyler. Jonerna befrämjar växten av kondesationskärnor. När Solen är passiv med svagt magnetfält, blir inflödet av kosmiska protoner stort, mera moln bildas och jorden blir kallare. När solen är aktiv med starkt magnetfält, når färre kosmiska partiklar Jorden och klimatet blir varmare. Vattenånga, med sitt absortionsspektrum, har jämfört med CO2 en kraftigare växthuseffekt och då spelar det ingen roll om det är 3 eller 4 CO2-molekyler bland 10.000 andra. Jag har förmånen att bo på Teneriffa där vi påstås ha 500 klimatzoner. Förflyttar vi oss 400 meter ner mot havet upplever vi "det stora klimathotet". Där är årsmedeltemperaturen nämligen några grader högre. Ändå är det ingen som beklagar sig på badstranden och jag kan inte med blotta ögat notera att havsnivån ökat under våra arton år här. Nils-Axel Mörner är en respekterad havsforskare, dock ej profet i sitt eget land. Han anger havets stigning till 5 mm, plus/minus 15 mm.
    Vem vet kanske blir det kallare, kanske sjunker havsnivån? Det enda reella hotet är befolkningstillväxten. Ingen skulle förlora på att ha en stabil människostam kring 5 miljarder.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Genosse Björn

      Det hjelper ikke med Teneriffe når man er blank i elementær radiologi og radiokjemi og har fått seg svensmarx på hjernen og i maven til erstatning og fortred.

      Radera
    2. För att förstå "radiologi" i grunden kan jag rekommendera en bok med den namnet ”Elektricitestlära” av Erik G. Hallén. Hallén räknades inom teoretisk elektroteknik som en av de främsta auktoriteterna i världen, i synnerhet när det gällde sin specialitet antenner. Boken kallades populärt "tegelstenen" eller Hallénbibeln" av teknologerna. Hur kommer radiokemi in i sammanhanget? Svenskmarks artikel finns här: https://www.nature.com/articles/s41467-017-02082-2
      När CO2 hysterin lagt sig kanske Henrik Svensmark och N.J Scaviv får hämta ut ett Nobelpris.

      Radera
  9. Svensmarks teorier är intressanta och i delar verifierade. Men de omfattar ingen kvantitativ värdering. Klimatskeptiker försöker tillföra en sådan från historiska klimathändelser man tycker sig kunna koppla till solaktiviteter. För att dessa skall få något värde måste de emellertid vara av samma storleksordning som den vi nu upplever.

    Det är här Ljungqvist serverar lösningen på ett silverfat, grafen på sidan 11 i boken från 2009. Här far temperaturen upp och ner i den ena värme och köldperioden efter den andra. Alla lika kraftfulla som den sista välkända uppgången. Eftersom de äldre klimatförändringarna inte kan vara en följd av stigande CO2-halt lanserar man slutsatsen att inte heller den nuvarande kan vara det (brister lite logiskt men va då).

    Ljungqvist har kvar grafen i sin senaste bok men har ändrat undertexten, nu är det inte längre en global beskrivning.

    Det finns rekonstruktioner som försöker beskriva temperaturutvecklingen. Vinter et al från 2009 är en, Pages 2K den senaste.
    I dessa finns inga klimathändelser som sticker ut. Den romerska värmeperioden härrör från en tid då det var varmare än nu, den medeltida ungefär som nu och lilla istiden från en tid då det var signifikant kallare. Ingen av dessa perioder innehåller någon dramatisk temperaturförändring. Svensmarks solaktiviteter har möjligen avsatt spår men då blott svaga helt försumbara i förhållande till det trendbrott vi nu upplever där ett naturligt fall om ca 0,003 C per decennium de senaste 2000 åren övergår i en dramatisk uppgång om 0,1-0,15 C.

    Detta är ju också vad forskare gång på gång påpekat, även på KU. Svensmark i all ära men solaktiviteter tycks vare sig historiskt eller i nutid ha kunnat påverka klimatet annat än marginellt.

    För övrigt

    ”Rattfylleri är när en person kör ett motordrivet fordon med minst 0,2 promille alkohol i blodet ”.
    Kan kanske jämföras med 200 ppm.

    Och vi kanske går mot ett nytt rekord avseende isutbredningen i Arktis vid årsskifte, 2016-17 har det rekord som gäller.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jeg imponeres ikke av Svensmark i det hele tatt.

      Hva han har tatt opp og bygget på er den gamle radiologiske metoden Wilsons cloud Chamber, en metode senere overtatt av boblekammeret. Men er bygget opp igjen i stort format i Cern som en av metodene der.

      Bequerel oppdaget at et stykke uranbekblende eksponerer og sverter klassiske fotografiske plater gjennom lystett fotopapir, og man kunne studere denne strålingens absorpsjonskoeffisient og bestemme den som halvvering pr millimeter eller meter bly for eksempel. Og hva som bremser joniserende stråling fant man er heller materialenes ladningstetthet, antall elektroner og protoner pr liter .

      Barometertrykket ved havnivå er 1 bar tilsvarende 10 meter vann eller minst en meter bly. Man kan derfor trygt stå og se ned i en aktiv uranmile gjennom noen få meter vann. Men man fant i radiologiens barndom en mystisk rest av joniserende stråling som det knapt var mulig å skjerme for. Den gjorde at et elektrometer utlades fortere på toppen av Eiffeltårnet enn ved foten av samme og kalles derfor "Höhenstrahlung" på tysk. Og den var adskillig sterkere oppe i ballong, målt med elektrometere, geigertellere, og forpakket film.

      De blinde Svensmarx- troerne synes idag immune imot hva det betyr at man kan ta med seg klassisk bromidcamera opp i rutefly der Svensmarx- strålingen jo vil være 4 ganger dårligere skjermet enn nede ved havnivå. Og U2- flyene, hvor høyt gikk de?

      Russerne fotograferte baksiden av månen i vacuum med klassisk søvbromidcamera fremkaller og fix og en telefotosender fra Pravda. Svensmarx- strålingen viste seg også der neglisjerbar allerede i 1959. Alle svensker må dessuten huske at på Apollo 11 hadde man med et ekte Hasselblad- camera i rommet og i vacuum på Månen og fikk fine bilder. Jeg gjetter at Hasselblad hadde en skjerm på Maximum 0.5 millimeter jern. Men hadde man tatt filmen ut av forpakningen ville den bli svart øyeblikkelig allerede ved havnivå av noe helt annet enn Svensmarx- stråler.



      Svensmarxerne er slike som i fysikken ikke har lært å skille strøm og spenning og ikke vet at effekten er produktet av samme. Så selvom spenningen er ganske grassat for Svensmarx- stråler så er strømmen eller strålingsfrekvensen hyppigheten så lav at det forsvinner totalt i forhold til effekten av UV på atmosfæren, fra solen nota bene og ikke fra "galaksen".

      Hva som gjør luften og rommet såpass elektrisk ledende og fullt av aerosoler og ladde partikler som det er, er for den totalt overveiende dels vedkommende noe helt annet og ganske mer elementært enn "galaksen". Det er vanlig dagslys, UV først og fremst, i kombinasjon med SO2, "NOx", Ozon, i samvirke med obscure industriale avgasser og partikler. Solvind spiller en rolle i nordlysområdet men det har som kjent lite å si for været og skydannelsen. At det tenderer til klarvær sommer som vinter efter kraftige solstormer og på solflekkmaxima er ikke fordi solstormene bøyer av og jager vekk svensmarx- strålingen, men fordi solen da skinner sterkere på UV og ozonlaget i stratosfæren repareres så det blir mindre bakkenært UV og Ozon, de effekter som både i intens og i svak skala er med og forårsaker "fotokjemisk smog".

      Radera
    2. Tack, intressant resonemang.

      Radera
  10. Oavsett vad man tror, begränsar man inte befolkningstillväxten kan det fossila bränslet bli en bristvara snabbare än vi tror. Politiker pladdrar och teknikerna saknar konkurrenskraftiga lösningar. Om några timmar tar jag ett nyårsbad om bara temperaturen går över 25 grader i vattnet. Just nu är den 22 grader. https://youtu.be/p371LswZnSI

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ett diagram från BP som tydliggör hur beroende av fossila bränslen vi är finns här.
      https://www.facebook.com/Analysgruppen/photos/pcb.1983899821650908/1983897031651187/?type=3&theater
      (Methodology
      The primary energy values of nuclear and
      hydroelectric power generation, as well as electricity
      from renewable sources, have been derived by
      calculating the equivalent amount of fossil fuel
      required to generate the same volume of electricity
      in a thermal power station, assuming a conversion
      efficiency of 38%, the average for OECD thermal
      power generation.)

      Radera
  11. Björn,
    Att vattenånga är en starkare växthusgas än CO2 behöver ju inte innebära att CO2 är betydelselös, speciellt som CO2 absorberar strålning inom ett frekvensområde där vattenångan inte är så effektiv. https://sv.wikipedia.org/wiki/V%C3%A4xthuseffekten
    Molnbildning är intressant, det finns ju många effekter förutom strålning från rymden som har betydelse. Återkopplingen uppvärmning- ökad avdunstning - vattenångans växthuseffekt- molnbildning verkar vara svår att få grepp om. Även den i Sverige och Västeuropa minskande fördunklingens (global dimming), som antagligen beror på minskat antal partiklar i luften påverkar molnbildningen, men ger också en ökad strålning som når markytan (globalstrålning). I Sverige har solstrålningen, som når markytan, ökat med 8 % sedan 1980-talet. https://www.smhi.se/klimat/klimatet-da-och-nu/stralning-1.17841

    SvaraRadera
  12. Björn,
    Teneriffa är nog ovanligt lyckligt lottat vad gäller klimatförändringar med sitt läge i Atlanten, som ger svalka på sommaren och med Spaniens högsta berg Teide, 3 718 m, som ger moln och regn.
    Jag antar att Nils-Axel Mörner också får sina havsnivåförändringar från satteliter och peglar. Man kan då i stället gå direkt på källorna, som ju för satteliter främst är NASA, som ger en havsnivåhöjning för Teneriffa av ca 50 mm sedan 1993 och globalt ca 3 mm per år. https://sealevel.nasa.gov/news/90/25-years-of-global-sea-level-data-and-counting
    Som man ser på NASA´s bilder varierar ju havsnivåförändringar från plats till plats. Hos oss på västkusten av Sverige kan man inte direkt se några förändringar alls de senaste 100 åren, främst beroende på landhöjningen efter istiden.
    http://www.psmsl.org/data/obtaining/stations/2133.php

    SvaraRadera
  13. Är det klimatet som styr vädret, eller är det tvärt om? Det var i alla fall globalstrålningen som gjorde att jag nyss tog ett dopp i det 25-gradiga vattnet. Frågan är då huruvida solen hade någon inverkan på temperaturen eller om det var en tillfällig ansamling av CO2-molekyler i luften ovanför. Själv bidrog jag med 40.000 PPM CO2 i utandningsluften.
    Vattenångan når oss på Teneriffa med passadvinden från norr och den ger nederbörd på norra sidan när dimman klättrar upp över bergen. Dimman brukar ge upphov till moln på söder på eftermiddagarna. Här på söder har det inte regnat på åtta månader. Det väsentliga är att tallskogen tar hand om dimman och ger oss 80% av dricksvattnet på ön. Har havsnivån på Teneriffa stigit? Tveksamt. Vi bor på en vulkanisk ö där marken under oss rister ibland.

    SvaraRadera
  14. Björn,
    världen kan absolut snabbt hamna i allvarliga problem om de fossila tillgångarna tryter innan världen är redo. Ytterligare en anledning till återhållsamhet med andra ord.

    Därtill vill jag gärna lägga att ju längre tid vi kan hålla jordens medeltemperatur över den nivå vi idag ligger på desto längre håller vi nästa istd borta. Över dagens nivå innebär emellertid att vi eldar för kråkorna och släpper in istidsklimatet i förtid.

    Men Paris-avtalet siktar ju på att göra vad man kan för att hålla onödigt slöseri borta. Det är bra.

    Önskar dig ett Gott Nytt År och gärna 25 C eller mer.

    SvaraRadera
  15. En studie från Lunds universitet analyserade 39 olika källor för att beräkna vilka livsstilsval som är mest effektiva för att minska koldioxidutsläpp i utvecklade delar av världen. Exempel: Genom att undvika transatlantiska flygresor kan man spara 1,6 ton koldioxidekvivalenter per tur och returresa. Att låta blir att skaffa ett barn sparar in motsvarande 58,6 ton av koldioxidekvivalenter per år – baserat på alla framtida ättlingars utsläpp och nuvarande konsumtionsmönster. Om IPCC slutade upp med sina meningslösa klimatsimuleringar och istället satsa på utbildning, vilket leder till demokrati och därmed ett lugnare barnafödande, skulle vi kunna bygga en tryggare värld. Önskar att fler från den kalla nord fick njuta den kanariska vintern. Familjen Hedenhös var miljövänliga då de kom från Sverige med bananbåt.
    Gott Nytt År!
    https://youtu.be/RCoj9at-Rik

    SvaraRadera
    Svar
    1. Dr.Björn
      Noe som klart trekker en ned og gjør at man går rett i dass er at man salger Nils Axel Mörner og Svensmarxen, samtidig med at man salger seg selv som nøytral, legmann, og ingeniør.

      Da hjelper det ikke med Teneriffe.

      Mitt gode råd er at De slutter å stimulere Dem selv bare ved å lese billig industrialisert Porno, og heller studerer til å kunne bli ingeniør.

      Radera
  16. Tack för ditt trevliga bemötande! Emellertid är jag inte Dr. utan Civilingenjör.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Desto verre. Hvis man som "sivilingeniør" er henvist til å måtte føre Svensmarks og Mörners argumenter, da er det noe alvorlig galt fatt med en, så som til eksempel at man farer med falske titler og papirer.

      Det bare rammer en selv og kaster mistanke på en for slike ting.

      Radera

Tips: Använd gärna signatur när du kommenterar. Det underlättar samtalet