18 aug. 2019

Recension: Vad händer med klimatet?

 Gästbloggaren Mats Almgren om Lennart Bengtssons nya bok:

Vad händer med klimatet?

Så heter en liten bok av Lennart Bengtsson som nyligen utkommit. Lennart Bengtsson är en internationellt välkänd professor i meteorologi, och behöver knappast någon närmare presentation för läsare på detta forum. Än mer välkänd är han på den så kallade klimatupplysningen, Stockholm Initiativets blogg, där han omfattas av något som närmast liknar hatkärlek: hans klimatpolitiska åsikter faller i god jord, men samtidigt för han vetenskapens talan och har mången gång klart och tydligt tagit itu med några av de mest flagranta tokerier och villfarelser som florerar där. Bengtssons bok recenserades på SI-bloggen den 7 augusti av Sten Kaijser (SK i fortsättningen). Recensionen är på det hela taget sund och rättvis. Det är bara i några fall, där SK tror sig veta bättre än LB, som det slår slint. SK tror inte att LB kan så mycket om havens roll för väder och klimat! Han tror vidare att vattenånga kan verka som en långlivad växthusgas!

Mitt intryck är att LB skrivit en pedagogisk och grundlig bok, som innehåller mycket tänkvärt för en intresserad amatör. För mig var det särskilt intressant att läsa de historiska tillbakablickarna, inte minst om hur ett globalt system för väderobservationer byggdes upp i internationellt samarbete under 1960- och 1970-talet. Detta möjliggjorde utvecklandet av matematiska modeller för prognosverksamheten, och därur växte så småningom fram klimatmodeller. Det var ett arbete som LB själv deltog i. Till alldeles övervägande delen behandlar boken vetenskapen, och budskapet är tydligt: …”det bästa vi för tillfället kan göra är att hålla oss till de klimatberäkningar som IPCC utfört i samband med sin huvudrapport 2014.” Utan jämförelser i övrigt är det ett konstaterande som också Greta Thunberg skulle kunna ha fällt!

Det är klart att LB också har kritiska synpunkter på delar av klimatforskningen. Han har ingen större tilltro till paleoklimatrekonstruktioner, även om han visar både temperaturkurvor för de senaste 2000 åren, och rekonstruktioner som sträcker sig tillbaka till cenozoikums början för 66 miljoner år sedan (när Cicxulub-asteroiden slog ned, och kanske tog död på de sista dinosaurierna).

Vad gäller klimatmodelleringar så verkar LB ha en något ambivalent inställning. Modellering är något han varit involverad i under större delen av sin vetenskapliga karriär, så han borde ju veta! Han framhåller gång på gång att modelleringen är osäker, och att det egentligen inte går att göra prognoser för klimatet; det är vädrets kaotiska natur som sätter hinder i vägen. Men samtidigt visar han, i den intressanta figuren 24, hur en ensemble av modellberäkningar (dvs man har kört samma modell ett stort antal gånger – här 100 – med endast små variationer i startvärdena) ger resultat som nära stämmer med vad som observerats (i så måtto att det observerade mestadels faller inom ensemblens variationsområde). I figuren gäller det den globala medeltemperaturen 1850 – 2005, och ensemble-utfallet jämförs med beräknade global medeltemperaturer enligt HadCRUT 4. Så vitt man kan se är det bara under tiden före 1910 som ensemble-medelvärdet avviker drastiskt från HadCRUT 4. Både de beräknade temperaturerna och storleken på de klimatdrivande storheterna (växthusgaser, vulkanutbrott, solinstrålningen) från den tiden torde vara tämligen osäkra. Men i figurtexten säger LB att den kraftiga uppvärmningen 1910-1940 knappast kan förklaras från kända drivningar. Jag har ingen anledning att ifrågasätta LB:s omdöme på den punkten, men avvikelsen framgår inte av figuren och det skulle vara intressant att få veta mer om saken, t ex genom en not med källhänvisning.

Klimatkänsligheten är en central parameter för bedömning av hur förändringar av strålningsomständigheterna, i första hand ändringen av mängden växthusgaser, inverkar på klimatet. LB behandlar detta i kapitel 8, med en klar genomgång av fundamenta. Men trots hans klara deklaration att det bästa vi kan göra är att hålla oss till de klimatberäkningar som IPCC utfört i samband med sin huvudrapport 2014, är han lite svävande på denna punkt. Han nämner att IPCC ger ett intervall för klimatkänsligheten (den totala temperaturändringen efter en dubbling av koldioxidhalten), nämligen mellan 1,5 och 4,5 °C, utan något mest sannolikt värde. Men från hans framställning verkar det som om dessa värden enbart kommer ifrån modellberäkningar, medan i själva verket även annat har vägts in. Enligt wikipedia:

Enligt den senaste utvärderingen från FN:s klimatpanel (IPCC) ligger klimatkänsligheten sannolikt någonstans mellan 1,5 och 4,5 °C. En klimatkänslighet lägre än 1,5 °C bedöms som mycket osannolik. Uppskattningen bygger både på beräkningar med hjälp av klimatmodeller och på studier av faktiska klimatförändringar i det förgångna (främst uppvärmningen under 1900-talet samt övergångarna mellan istider och interglacialer).

I slutet av boken skriver LB emellertid följande: ”…jordens temperatur stiger förhållandevis långsamt, och allt tyder på att ökningen ligger i den lägre delen av IPCC:s temperaturintervall.” Det är ganska märkligt. Han ger ingen referens till vad allt detta som skulle minska temperaturintervallet skulle vara för omständigheter. Och om det finns vetenskapligt grundade observationer eller beräkningar av det slag LB antyder, varför har då IPCC inte tagit hänsyn till dem? – Som det presenteras verkar det föga bättre än önsketänkande. LB har själv tidigare uppskattat ett minsta värde för klimatkänsligheten, ifrån beräknade globala temperaturdata och IPCC:s historiska drivningar, till 1,5 °C, som alltså stämmer väl med lägre gränsen i IPCC:s intervall. Men i många av sina resonemang verkar det som om han betraktar detta som nära det mest sannolika värdet.

Kanske har LB verkligen missuppfattat IPCC:s intervall, och tror att det baseras enbart på modellberäkningar. En anmärkning på sidan 111 antyder att så kanske är fallet: …”flertalet modeller ger högre värden än observerade data, även om felgränserna vid såväl modellberäkningar som empiriska utvärderingar är så stora att resultaten till viss del överlappar varandra.” Så kanske menar han att de empiriska utvärderingarna (av uppvärmningen under 1900-talet) ger preferens åt intervallets lägre värden. Men det har ju redan vägts in! – Nu kan det dessutom diskuteras, och har diskuterats, om diskrepansen mellan modellberäkningarna och de beräknade globala medeltemperaturerna verkligen är så stora som LB och många andra hävdar. Ett problem är att de globala medeltemperaturer som brukar anges av modellerna inte har beräknats på samma sätt som medeltemperaturerna från observationerna. Man jämför inte värden av jämförbart slag. Jag ska inte gå in på den diskussionen här, utan hänvisar till ett tidigare (2017-02-19) inlägg på denna blogg, och till Climate Lab Book.

För att avrunda diskussionen om klimatkänsligheten så har många försökt krympa intervallet, men så vitt jag vet har ingen hittills lyckats göra det på ett övertygande sätt.

Bokens tre sista kapitel tar upp klimatpolitik i vid mening. Kapitel 12: Hur ska jordens energiförsörjning lösas?, kapitel 13: Vad kan göras för att motverka globala klimatförändringar?, och kapitel 14: Sverige och klimatfrågan. Det är ganska grundliga genomgångar, där LB klart deklarerar sina ståndpunkter. Det finns mycket att diskutera här, och invändningar kan resas på flera punkter, men för att sammanfatta det hela mycket kort så tror LB att stora och snabba förändringar av det slag som Parisöverenskommelsen ställer i utsikt, inte kommer att göras, inte kan göras och inte ens är önskvärda. Han ser tiden an med tillförsikt. Temperaturen kommer att öka, men i linje med tron på en relativt låg klimatkänslighet, inte särskilt snabbt och ganska måttligt. Och i viket fall som helst kan man inte göra mycket åt det!

Jag är benägen att hålla med Lennart Bengtsson såtillvida att jag inte heller tror att snabba och tillräckligt omfattande omställningar kommer att ske. Men jag ser det som en djupt pessimistisk prognos. Människor kommer att ställas inför svårigheter som de knappast kan bemästra. Man kan inte göra annat än att anpassa sig, skriver LB. När havet stiger finns det bara två möjligheter, att bygga skyddsvallar eller att flytta till högre beläget land!  Det är ju recept som har prövats förut: att skydda sig eller att flytta. Hur lätt det är har vi klara exempel på från flyktingströmmarna de senaste åren. Då har det inte gällt stigande hav eller klimatfrågor, utan andra omständigheter som gjort ursprungslandet mer eller mindre obeboeligt. Människor som inte kunnat skydda sig på plats har försökt flytta till bättre ställen. Hur välkomna har de varit där?

Dessutom är det inte bara en fråga om att flytta så att man kan gå torrskodd. Om havet stiger, om torka breder ut sig i vissa delar, medan andra får för mycket nederbörd, kommer också livsmedelsförsörjningen i fara. Och samtidigt har vi att räkna med att ytterligare 3 miljarder människor eller så, tillkommer långt innan seklet är slut. Ekvationen går inte ihop.

Det finns tyvärr ytterligare en möjlig konsekvens för dem som varken kan skydda sig eller flytta: att stanna kvar och gå under.

För den som vill lära sig mer om klimatvetenskap ger Lennart Bengtssons bok en utmärkt introduktion på svenska. Men för en mer allsidig diskussion om klimatpolitik och klimatets inverkan i en nära framtid bör man söka sig också till andra källor.

66 kommentarer:

  1. Klimatkänsligheten är ett av områdena där Bengtsson varit ute och cyklat på förut. Jag har inte läst boken (och tvivlar på att jag kommer att slösa bort någon fritid på det), men enligt Mats Almgrens recension ovan så har han fortfarande inte backat upp sitt påstående om att den troligast ligger i den nedre delen av intervallet som IPCC anger. Inte i den vetenskapliga litteraturen, inte i bloggform och inte heller ens i bokform nu när han hade chansen.

    Han brukar hävda att "observationerna" pekar på det i kontrast till modellerna och (som jag tolkat det) syfta på jämförelserna mellan förenklade energibalansmodeller och observationer över 1900-talet. Se t.ex. https://uppsalainitiativet.blogspot.com/2014/05/gastinlagg-av-lennart-bengtsson-min-syn.html.

    Detta är vilseledande av flera skäl:

    1. Även här används förstås modeller, med sina styrkor och svagheter, precis som i alla andra metoder för att uppskatta klimatkänsligheten. Och självklart har man i alla metoder jämfört med de observationer som finns, i nutid med termometrar och med olika temperaturproxy-rekonstruktioner för förindustriell tid.

    2. Dessa modeller har visats ha stora osäkerheter, bl.a. efter IPCC:s senaste rapport har det gjort stora framsteg på området och man har också kunnat förklara varför dom tenderat att ge lägre värden än de andra metoderna över den moderna perioden. Här kan man läsa en väldigt informativ förklaring om det och annat:
    https://www.carbonbrief.org/explainer-how-scientists-estimate-climate-sensitivity
    Och här en pedagogisk videopresentation utifrån en av studierna:
    https://uppsalainitiativet.blogspot.com/2014/05/klimatkanslighet-nya-utrakningar.html

    Jag har egentligen inget emot att LB ger sin egen bästa uppskattning, men eftersom den mest verkar baserad på ideologi och/eller önsketänkande så är det vetenskapliga värdet av den i princip 0. Och fick man verkligen lära sig lika mycket om ämnet i hans bok som i länkarna ovan?

    Väldigt mycket intressantare är att läsa individuella bedömningar av ECS(ofta benämnd 'jämviktskänsligheten') från 2016 av 16 experter på området: http://www.bitsofscience.org/real-global-temperature-trend-climate-sensitivity-leading-climate-experts-7106/

    - 8 st gav ett bästa/genomsnittligt värde för ECS över 3K
    - 5 st gav 3K
    - 3 st gav ett värde under.
    - Den lägsta uppskattningen var intervallet 2.2-2.8K
    - Den högsta var 3.5K eller intervallet 3-4K

    Jag har själv som intresserad amatör följt forskningen på området de senaste 10 åren och skulle säga att deras bedömningar ganska bra matchar det som står i litteraturen (föga förvånande!).

    Om inget dramatiskt händer på området kommer nästa IPCC rapport högst troligt att höja den lägre gränsen i intervallet till 2K eller liknande.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är ju magstarkt att såga någonting man inte har läst.

      Radera
    2. Syftar du på mig eller Bengtsson?

      Radera
    3. Jeg ha googlet, og syfte finnes knapt på norsk.

      På tysk er det Zweck.

      Vi ville si formål eller hensikt,nytte.

      Det er CAUSA FINALE.

      Det er klart man må ha "guts" også i klimadisputten, og det er hva som rasistisk etnisk utrenskes i surrealistenes leir- liv, der man mer forutsettes å være faglig korporativt kollektivt kadaver-disiplinær.

      Det slår ut sivilt også på det frie marked, som at enhver handel og vandel må være en krig. Da blir krigen snart eneste tenkbare form for handel og vandel.

      Man får ikke kjøpt så mye som enn tomat på det frie marked uten å måtte prutte, Cento dinare, Cento cinquante, og har man bare tid så får man 30-40-50 % rabatt og nede i 60 øre.

      I bakvendtland der kan alt gå an, og man kan ikke der stole på en prislapp på samvirkielaget engang. Og pengene deres er bare søppel.

      Jeg var der i 66. Senere blev den fine gamle byen Dubrovik skutt sønder med artilleri.

      Man gråter!

      Men sånn går det når man ikke har sosial og sivil og seremoniell trening i å kunne stole på en skriftlig avtale på offisielt og sivilt nivå, fordi materien skal være dia- lektisk, og bevege seg for KADRENES kjeve- sleng.

      Og hvor man må være "magstark" og privilegert fritatt rettslig immun av lav- adelen med den innvidde og faglig ordførende rollen....for å prosedere noe annet.

      Joda, jeg har tatt poenget, men Nisse har visst å ordlegge seg og har ikke ordlagt seg utenfor det aksiomatisk deduktive og mulig empirisk matematiske, og kriger ikke mot samme..

      Man skal ikke ha å ha studert partiets doktriner og instrukser og bataljons- ordre og forskrifter og Koranen for å være meningsberettiget og unngå koppslig kitikk.

      Det skal holde med å ha SKAM! og Samvittighed begge på sin plass og fysiologisk integrert, bevisstgjort, belastet og trenet.

      Vi fordrar ikke alternativene.




      Radera
  2. Här är en bra sammanställning av forskning kring klimatkänsligheten: Knutti, Rugenstein och Hegerl, 2017.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack, den sammanställningen var väldigt gedigen! Bl.a. tar dom upp dom kritiska och svåra frågorna om hur man bedömer strukturella osäkerheter, hur man kombinerar olika evidens som är mer eller mindre beroende av varandra och korrigering för bias. Alla dessa behövs för att kunna göra en realistisk bedömning, "utan antaganden" så att säga.

      Slutligen måste man nog inse att det i slutändan inte går att komma undan någon form av intuitiv expertbedömning av både oberoende, bias och strukturella osäkerheter.

      Deras föreslagna sammanvägning (figur 5b) ger en betydligt mindre osäker bedömning än IPCC AR5, 'likely' ca 2.1-3.7 (enligt ögonmått), mot 1.5-4.5.

      I expertenkäten som jag länkade ovan gav en del av de 16 ett intervall som kan tolkas som 'likely' eller starkare. 1 expert angav IPCC:s intervall av princip, medans ca 8 gav ett smalare intervall.

      Så det vanliga påståendet, även i seriösa kretsar, att inga kvantitativa framsteg gjorts sedan Charney-rapporten 1979 är en sanning med ganska stor modifikation. Även om det är skillnad i tid på 2013 (IPCC AR5) och 2016 (enkäten) och Knutti et al 2017 så kan man nog också hävda att man vid en optimal re-analys av 2013 års evidensläge var betydligt säkrare än vad som angivits i IPCC AR5.

      Radera
    2. Nisse & Kalsson

      Jeg har lest om klimarespons på 8 til 12 deg pr dobling paleoklimatisk begrunnet, men dette synes i dag stusset ned til mellom 4 og 5 grader.

      I nedre område har surrealistene i og med big coal og big oilm og denn dialektiske materialisme ridd på en verdi fra 1.5 og ned til 0.5 grader som saklig nøytralt estimat, åpenbart ifølge forelegg fra Thinktank om å måtte værne Big Coal og Big Oil ellers...!.

      Personlig dømmer jeg det som et kanskje ikke ganske fruktbart parameter hvor problemet og oppgaven kan være galt stillet, se kravet om prøvbarhet og falsifiserbarhet, når man ikke klarer å rette eller innskjerpe det bedre.

      Da er det vrient å måtte bygge på det.

      Denne klimaresponsen bærer klart preg av tradisjonell, vitenskapelig elendighet, mangel på elementær pytagoreisme, teknologisk spenst og kraft.

      Nisse nevner visse politisk religiøst artistiske hensyn i kategorien intuisjonen og smaksføleriet der jeg er exspert. Jeg har blant annet Eddington i epistemologi på pensum.


      Fjolsene slår om seg med maga-klang, brøstklang, og hodeklang, der jeg har å regulere treverk og oscillerende luft og må ha gymnas i fysikk.

      Problemet er velkjent i organologien.

      Kan man ikke ta det med tang og høgge ved og ta det ut av luften og vanne det, så er det ikke operasjonelt. Da kan man ikke bygge på det og bruke det. Men må jatte med til lægen kommer.


      Men vi ser forslag om at størrelsen ikke er særlig relevant, da det vil skille lite saklig og politisk på 1 og 5 deg pr dobling.

      Slike utveier liker jeg heller ikke.


      Jeg fant igår å måtte erklære at det er under min verdighet å spille enarmet banditt eller roulette. Et minimjum av kyndig hjulmakeri med pi og radius og vinkelen alfa må kunne forlanges.

      Jeg har satt det lykkehjulet der for mulig og sikker gevinst fast på 3 blank, og med lapp: "I ustand!"

      Det havner jeg vel på et annet platå enn selveste Lennart Bengtsson, som ikke er dum.

      Radera
  3. Tack Lars och Nisse för intressanta länkar. Får erkänna att jag inte följt med så noga i litteraturen de senaste åren. Att jag kom att läsa LB:s bok var en slump, en vän och granne stack åt mig boken och bad om ett omdöme.

    Vad gäller klimatkänsligheten ger den klar förklaring av grunden, medan de distinktioner som kommer fram i artikeln Lars länkat till väl närmast är att betrakta som överkurs. Jag tror vi alla är överens om att LB:s förkärlek för låga värden saknar vetenskaplig grund.

    SvaraRadera
    Svar
    1. LBs inställning är lite som att det är OK att spela rysk roulette eftersom den kammare som kommer upp kan vara tom.

      Radera
    2. En låg klimatkänslighet kommer i alla fall bara att fördröja problemet med något decennium.
      Rogelj, Meinshausen, Sedláček och Knutti, 2014

      Radera
  4. I sammanställningen som Lars Karlsson refererar till finns en referens till Bengtsson och Schwartz både på sida 2 och 4. Enligt figuren har referensen kommit fram till en klimatkänslighet i det lägre intervallet. Är det inte denna artikeln som ligger bakom vad han skriver i boken. Det är väl då litet förmätet att bara vifta bort vad han skriver som okunnigt önsketänkande.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Bengtsson och Schwartz har endast uppskattat en undre gräns (osäkerheten är för denna undre gräns).

      Radera
  5. Jag ser fram mot att få ta del av LB:s bok men det dröjer några veckor. Det skall bla bli intressant att få ta del av om han även här gör gällande att klimat är en kaotisk företeelse. Men det finns annat som att han återkommande gjort gällande att CO2 är något vi får ta tag i så småningom. Här finns "the gap" mellan LB och Greta.

    SvaraRadera
  6. Ingen som anser att IPCC har osäker bedömning av en process som pågår och som kan utvärderas med aktuella data?
    De är väldigt säkra men har en stor felmarginal.(1,5-4,5)
    New Lewis&Curry har en publikation som drar slutsatser utifrån aktuella värden: The Impact of Recent Forcing and Ocean Heat Uptake Data on Estimates of Climate Sensitivity

    Finns det någon politisk orsak till att inte försöka minska osäkerhetsintervallet?
    Behålla paniken?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Oppti, du prøver deg stadig.

      En prosess som pågår og som kan utvärdas med aktuelle data har vært klar siden John Tyndall 1859, og senest med Roger Revelle til det geofysiske år 1957 til 1958.

      Dere leser bare ikke Amerikansk, bare sovettnytt i sjuskete, stensilerte oversettelser. Og har vært rase-fiendtlige mot å kunne gløtte også inn i Readers Digest, Popular Mechanics, Scientific American, og National Geographic Magazine.

      Du bedriver harassemang mot de sovjettiske venera- sondene som fant bakketemperaturene på Venus på pionermessig vis, og som James Hansen fikk i oppdrag forklare på vegne av NASA.

      Så er du immun mot selveste Roy Spencer som har forklart dette med "back radiation" i detalj for WUWT og drept alternativene.

      Judith Curry på sitt hold har publisert at nå går det i surr for henne, så nå er hun fed up.

      Radera
    2. Oppti,
      vad anser du om att aktuell data visar att de senaste 20 årens globala temperaturutveckling varit mer än 50 gånger snabbare än vad som enligt rekonstruktioner varit typiskt för de senaste 1000 åren?
      1000 års klimatutveckling på 20 år!! Studerar man dessutom aktuell data för de senaste 150 åren finner man en tydligt accelererande trend. I vad månde detta sluta? Kanske är det denna fördröjning -tröghet man missat i modellerna?

      Radera
    3. Det är just de siffror du anger som studerats av Lewis&Curry.
      Om allt kan skyllas på CO2 så får de framtida utveckling som ligger under 4,5 grader.
      Men allt kan inte hänföras till CO2.
      Vad sägs om molnen? Solar brightening! Mänsklig påverkan?
      Modellerna klarar inte av sitt jobb, därför bör en klimatkänlighet inte bygga på modeller!

      Radera
    4. Oppti,
      jag talar om verkliga förlopp du talar om okända spöken. Moln och "soiar brightening" uppstår också ur fysikaliska förlopp jag föreslår att de är en följd av de förlopp som CO2 triggat. Betänk att skulle dina spöken ha signifikans är det märkligt att de inte visat sig tidigare. 1000 års klimatförändring på 20 år saknar motsvarighet.

      Radera
    5. Föreslå?
      Hypoteser om moln kopplade till CO2:
      https://www.sciencealert.com/high-levels-of-co2-could-stop-these-cooling-clouds-from-forming-warn-scientists

      Det finns andra hypoteser som är mer troliga:SO2

      Men du missade poängen med Lewis&Curry och deras klimatkänslighetsberäkning.

      Radera
    6. Oppti,
      Okända spöken alltså. Som alltid.

      Radera
    7. Det er ikke noe vi har glemt eller oversett, skjult, eller fortrengt der Oppti.

      Hadde Lewis & curry levert noe vesentlig, så ville jeg visst det. Men ved sjekke, finner jeg at de har fått så hatten passer av "and then there is physics" eget nettsted.

      SO2 har anerkjent mot- satt virkning av CO2; flauser man der, så passer hatten enda bedre, og man tigger om å diskvalifiseres, rett i dass og drar i snora uten noe om og men..

      Denne kjennsgjerning er så objektiv og kjent at IPCC ved Pachauri i sin tid froreslo og godtok at billigste skipsbunkers, som er residuumet fra raffineriene med særlig høyt svovelinnhold, blev foreslått for ekstra bruk i alle fall langt til havs.

      Videre er det et forslag for geoengineering at man fueler langdistanse fytrafikken med ekstra svovelholdig for å få større og sterkere kondensstriper worldwide.

      Svovel har i motsetning til carbon en anerkjent kjølende virkning i klimaet.

      Fjolsene og trollene husker og vet ikke dette, men jeg som kjemiker vet at slipper man ut SO3 i luften så ryker det infamt hvitt ganske lokalt, og i større format, meget sur nedbør.

      Fueler man fossilt med svovelholdig så skjer reaksjonen SO2 + Ozon + H2O ->H2SO4 + O2, det eter ozon og danner fotokjemisk smog.

      Nitrøse gasser "NOx" er vel så effektivt for å oxydere svovel fra 4 til 6- verdig. Det tilsvarer blykammermetoden, som skal være kjent til felles- examen.

      Avkjølingen eller temperaturfallet fra 1945 til 1975 tror jeg personlig mest skyldes Wirtschaftswunder 1, i form av grassat fyring for åpen skorsten inntil man blev pålagt å "shrubbe" i EU og USA. Da skjøt temperaturen plutselig kraftig i været.

      Hiatusen efter 2000 tror jeg likeså skyldes wirtschaftswunder 2, da Kineserne, India, og Sørafrika begynte å fyre opp like grassat uten shrubbing.

      Men i epoke 2 er det samme mer dekket eller underbygget av Arrhenius-Revelle-Keeling-Hansen-Brundland- fenomenet.

      Når man der setter inn å shrubbe for alvor, da vil vi virkelig få se det, og det er mulig hva vi ser just i dag..

      Alternativ forklaring som mulig samvirker med dette er AMO- duvningen på langtidsgrafene.

      Pinatubo- utbruddenes manglende merker på keelingkurven og klare merker på langtids temperaturgrafene er konsistent til denne tydning.

      SO2 og CO2- effektene synes i dag velintegrert i de offisielle modeller.

      Jeg savner ingen bedre forståelse der.

      Radera
    8. Tack Heiduns hönseri-du hittade spöket!
      Således kyler SO2 genom global dimming-se här:
      http://what-when-how.com/global-warming/sulphur-dioxide-global-warming/

      Men då det motsatta sker, SO2 utsläppen sjunker och ger oss-global brightening vad händer då?
      För att vara tydlig- kylningen upphör!
      https://ourworldindata.org/air-pollution

      Radera
    9. Da er det som du selv antyder og som jeg har sagt klart ifra. Da stråler solen fra klar og blå himmel, smoggen forsvinner og det blir deilig og varmt.

      Det er høyst reelle utsikter som jeg ikke liker, at man skal begynne å tilsette 2-5% svovel i jetfly- fuelen for å "hvitte" himmelen kunstig.

      Radera
    10. Tack för en intressant diskussion.
      För mig innebär detta att klimatkänsligheten för CO2 sen 1980 är överdriven. Det gör mig lugnare.

      Radera
  7. @Uppsala

    En ny sak has gone viral.

    søk:

    Luntz: I was wromg on climate change

    og

    I was wrong on climate change, why can`t other conservatives admit it too?

    Jeg kan ikke henvise, så dere må google, men da kommer det opp, typisk viralt.

    Det er visstnok en seriøs rapport fra US gov. bak.

    Trump får stulle med sitt

    Frank Luntz gir nå råd til demokratene, og sier de må søke å vinkle det positive ved det, og hvilke fordeler den enkelte borger kan ha ved heller å innse realitetene og gå til aksjon, istenenfor bare å stritte imot og sette bukkeben og nekte.

    Leste du det, Oppti?

    Du er jo ikke konservativ og følger ikke med tiden. Du er ikke ajour og ser ikke ditt snitt. Du har ikke lært deg å re- sirkulere enda og er ingen dugelig skraphandler.

    Greta Thunberg derimot virker mer som et barn av sin tid som har sett sitt snitt og vinner fordeler av det.

    Jeg får bare stå på og reklamere for god fisk og minne om de grønne verdier.

    Jeg har flere planer for motordriften og er skeptisk til elektriske biler unntagen for bykjøring.

    Og tror ikke varmekraftmaskinen har trukket sitt siste sukk. Den må bare ha bedre fuel.

    Der forventer jeg inovasjon og at noen ser sitt snitt og drar sine fordeler av det, som med bilbatteriene. Jeg tror slett ikke de er ferdigutviklet enda.

    De land og nasjoner som i tide vet å omstille seg og bli carbonnøytrale vil kunne ha store konkuransefortrinn om bare få år.

    SvaraRadera
  8. Jag debunkade några av de myter han sprider nu här för flera år sedan: http://uppsalainitiativet.blogspot.com/2014/05/lennart-bengtsson-and-his-media-gambit.html

    SvaraRadera
    Svar
    1. Är man klimataktivist så är det förstås svårt att förstå att det är man själv som sprider myter när man argumenterar mot en professor med 60 års erfarenhet och som har vetenskapen på sin sida.

      Radera
    2. Dr.B.Fanclub

      De er selv åpenbart en fanclub og en aktivist innen klimabranchen.
      Mens jeg har minst 74 års erfarenhet og vitenskapen på min side, slå den!

      Radera
  9. Heureka!
    På sidan 69 i Lennart B:s bok ”Vad händer med klimatet” kan man läsa (lyssna):

    ”Liksom jordens klimat är även planetsystemet kaotiskt…”

    Som stöd för denna tanke tycks han vilja luta sig mot att Antarktis en gång förlorat kontakten med annan kontinent, att Nord och Sydamerika täppt till sjövägen mellan sig samt att Venus och jorden i en framtid kan kollidera.

    För övrigt finns i boken en hel del att fundera över som att Lilla istiden kan ha varit ett resultat av att jorden då befann sig som längst från solen under vår högsommar vilket kan ha medfört viss bestående nedisning i norra västra Europa och östra Kanada vars medeltemperatur då var ca 2 grader lägre än nu. Kritiskt läge där resan mot en ny istid kan varit inledd men där också mycket marginell påverkan kan ha hejdat förloppet och genom fortsatt växande påverkan även fått det att ändra riktning från -0,03 grader till +2 grader per århundrade globalt. Mycket intressant.

    Lennart B tycker den dryga grad vi så här långt uppnått bara är av godo och han ser inget problem med nästa. Här har Greta och han helt olika uppfattning vilket möjligen kan bero på att hon är den som kan komma att få vara med om denna ytterligare grad.

    Men boken är faktaspäckad och jag kommer att lyssna av den ytterligare ett par gånger.

    SvaraRadera
    Svar
    1. LBt

      Solsystemet kan ikke kalles chaotisk.

      Jeg er oppdratt med Bakers Astronomy, og har dertil Kepplers Harmonices Mundi på pensum.

      Baker gjorde et stort nummer av Gerrit Pieter Kuyper, han med beltet og "father of modern planetary science.. Som fikk lov å forfatte kapitlet "The problem of the origin of the system" som åpner med Kant Laplace chaotisk aktresjonsskive-modellen, og oppdaterer denne til astronomiens avantgardenivå for 70 år siden. Om hvordan den ordner seg og slites rund ved friksjons og tidevannskrefter som suksessive svært voluminøse ringer og protoplaneter, som sedimenterer videre. Og rimeliggjør Bodes kategorisk pytagoreiske og heltallig numeriske lov, hvordan CHOSMOS kan oppstå av et ur- CHAOS,m nemlig vede mulig interferens og harmonical coherens, og hvor molekylære krefter av typen van der Waalskrefter, mulig viskøs dispersjon og friksjon, er avgjørende i tillegg til klassisk newtonske krefter.

      Slike forhold som bunden rotasjon ved mange eksempler er just ikke chaotisk men ekte og heltallig numerisk coherens. Pålagt chaotisk og semi- chaotisk støy, men definitivt CHOSMISK heltallig harmonisk, coherent og resonant roterende i sine hovedtrekk. "Et fossilt, resonant og coherent system"

      Dette synes opplest og vedtatt i seriøs astronomi og misbrukes kun av alternativene, astrologer og klimasurrealister av klassen Nicola Scafetta. Som kan ha forlest seg på den antroposofiske sjefs-guru om dette "astrale", en viss Theodor Schwenks "das sensible chaos".

      Viktigere enn jordens avstand fra solen er kepplers tredje lov og perihelpunktets langsomme vandring østover på ekliptikken hvorved februar har kun 28 dager mens både julius og augustus har 31. Sommerens lengde og vinterens korthet på nordlige halvkule.

      Dette er Milancovics parametere, og begrunner man den lille istid og den varme middelalder på det nivå, så er det for mine begreper rett i dass og drar i snora.

      Det bestrider både Kuyper og Keppler og Milancevic og Pytagoras og Fourier. Foruten selveste Tycho Brahe:

      "Unge mann, kutt ut Mysterium Chosmographicum og giv først agt på hvor stjernene staar hen i virkeligheten og hvordan de beveger seg til enhver tid. For den matematikk som kan sige oss hvor stjernene staar hen i virkeligheten og hvordan de beveger seg... vil under enhver omstendighed blive det bedste Horoscop for Keiseren!"

      Og:

      "Keiseren haver et formørket sinn og tager varsel af de minste ting, og er en plage for sine omgivelser. Og trenger saart til kvaliiceret Hof- astrologi!"

      Hofastrologien på dette sitt aller bedste niveau var nemlig datidens komet- værn og miljøværndepartemang, landmålings, og justervesen..

      King Donald Grozny virker minst like gal som Keiser Rudolf 2.

      Hva gjelder den lille istid tror jeg mer på kombinasjonen vulkanisme og endringer i golfstrømsystemet. Men det kan dertil og ha hatt med solflekkminima å gjøre, der særlig solens aktivitet i røntgen og UV avtar. Hvilket gir mer bakkenært "moln", idet ozonskiktet i stor høyde vil svekkes. Dette kan særlig slå ut ved polene og ha dramatiske virkninger på jetstrømmen og the north atlantic oscillation.

      Radera
    2. For å si det enda klarere Hr.LBt, om denne Lennart Bengtsson belærer at den lille istid kan skyldes perihelpunktets vandring og jordens sykklende avstand til solen,....

      .....Så forhåner og driter han da i både Julius og Augustus og de gamle Romere. Han vøler ikke Stonehenge og respekterer ikke etruskernes gamle guder, Februus underverdenens gud og for renselse.

      Det var en lokal klimasurrealist som lanserte seg som biolog. Han belærte at på grunn av jordakselens slinger, så har sommerfuglene nu i to tre tiår fløyet nordover langs kysten, men nu flyr de sørover igjen så nå går vi nok inn i en "kuldebolk".

      jeg stusset og han belærte oss da videre om alt det vi ikke har forstått enda, om jordakselens.... slinger, og om solens skrå innstrålingsvinkel på denne berømte akselen som slingrer.

      Hvilket er klassekamp raaaasekamp mot sol- uret og kikkerten på ekvatorial montering, mot Karlsvogna og polstrjernen og alle stjernekartene.

      Og ikke minst mot arme Captain Scott som fant Amundsens telt innenfor synsvidde kun ved bruk av klassisk navigasjonsutstyr, det klassiske skipskronometer og den klassiske sekstant med nonus- scala gravert i sølv, og pascals hjul telleapparat tachometer.
      i 3 km.høyde og minst 38 kuldegrader og snøstorm midt i synet.

      Slå den med klassisk sekstant og Huyghens ur på cardanisk oppheng temperaturkompensert.

      Det er klassekamp mot den klassisk sfæriske geometri og navigasjon, imot The Nautical Almanach, mot pliktige minstekrav til styrmannseksamen, Og mot Rådhusklokka i Hongcong.

      Det bestrider Jupiters måner og Ole Rømers estimat av lyshastigheten.

      Det vøler ikke Rundetaarn i København.

      Radera
  10. LBt & al

    Det er veldig stille her, så vi får kanskje vekke opp, og opplyse de brede masser.

    Nå skal man ikke bak- vaske noen som ikke er tilstede. Det er særlig syndig og særlig vanlig, men strider mot det åttende bud i moseloven, og kan gå direkte på helsa løs for en selv, og fra- rådes derfor kategorisk.

    Men siden det er nevnt at klimaet og solsystemet er chaotisk, en tilsiktet fordummende og ødeleggende tanke, så må jeg belære litt på pliktig gresk fellespensum:

    Det er dette med CHAOS og CHOSMOS.

    Blant lav- adelen og dens samtlige fulle støtter og klakkører, finner man ofte det syn at alt det de ikke forstår stemples som chaotisk. Hvilket likeså er en utbredt vranglære, misjon, og propaganda hos klima-surrealistene.

    Men det er jo en psykisk projeksjon og en om- bytting og for- bytting av det ytre og det indre og av subjekt og objekt. Det er lite selv- bevisst og objektivt, og mangler sykdomsinnsikt.

    Og er nettop hovedsyndromet der hvor man liturgisk rutinemessig politisk kollektivt religiøst krenker det 8.de bud.

    Kan man se og tyde det slik, så vil man kunne ha stor nytte av det, om man kun innser at det handler om psykiske projeksjoner og om- bytting av ytre og indre virkelighet og av subjekt og objekt, og derfor mer handler om ufrivillige selv- angivelser.

    Jeg har studert det mye og ofte kommet over det. Når man har det for seg at maskinen eller bilen har sjel for eksempel. Det er jo maskinisten og bilisten som har sjel og som skal ha sjel. Og tillegger man apparatet, bilen og maskinen for mye sjel så kan det gå på sikikerheten og helsa løs. Hvilket er særlig karakteristisk for ukvalifiserte og ubegavede maskinister og mekanikere.

    Det er jo i regelen heller klima eller bil- surrealistens sjel og forstand og lærebakgrunn og ståsted og religion som er chaotisk, og som det går i surr og i spinn for, og som begynner å sykle.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hur genomtänkt är det att beskriva ackumulerande påverkan som försumbar? Antag att industrialiseringens genombrott under 1700-talet fram till 1850 under 100 år genomsnittligt innebar en global påverkan om 0,000003 grader C per år då kan detta vara tillräckligt för ett trendbrott 1850.

      Omvänt, om nu inte trendbrottet 1850 är en följd av fossil förbränning, vad har då förorsakat det? En okänd naturkraft, ett spöke, ett kaotiskt klimat som inte behöver förklaras? Tja, det har väl bara råkat bli så.

      Radera
    2. LBt

      Det er ikke slik det er definert, og man vil alltid kunne lage kvalm på det vis.

      Jeg kan ikke se noe trend-brudd i atmosfærens klimafysikk i 1850. Annen deriverte i CO2- innholdet eller i langtids temperaturgrafene er ikke påviselig eller signifikant diskontinuerlig. Det er intet påviselig antropogent "brudd" av anno dazumal i atmosfære og geofysikken med hensyn på temperatur og CO2, men man formoder en monoton stigning fra før av, under støynivået.

      Industriens historie av anno dazumal er derimot meget dramatisk, med mange radikale brudd. Leclances sodaprosess og hele lysgass og stålindustrien til eksempel. Glem heller ikke hvalfangstens historie, der de respektive stormakter loåm på randen av kritg inntil Francis Drakie fant 9olje i Pennsylvania og reddet hvalen.

      Og elektrifiseringen og otto og dieselmotoren og dynamitten. Automobilen og flyvemaskinen.

      Norge blev skutt rettn opp fra Halm og Hestemøg til Hydroelektrisk kiraft på bare 10 år med Alfred Nobels dynamitt, og steg rett om fra møkkete seil til marin diesel, og har ikke tilbragt 200 år under kølarøyken, men opplevde særlig skarpe trend- brudd. Til forskjell fra Sverige unngikk vi stort sett den klassiske industri.

      Om Lennart Bengtsson har kalt noe eldre klimatisk "trendbrudd" for "försumbart", så har han rett. De globale Katastrofene på 1800 tallet var Rakatoa og slike ting.

      Hva jeg vet om globalt klima anno 1850 er en langsom og umerkelig "initial rise" fra null av mulig antropogen påvirkning, som efterhvert virker heller klart eksponensial. Og som dengang var dekket av naturlige fluktasjoner og katastrofer.

      CO2- betinget AGW er oppdaget definert og bevisført med andre midler og på annen måte, av John Tyndall, Swante Arrhenius og Roger Revelle-Keeling- James Hansen først og fremst.

      Hva Bengtsson derfor måtte mene om et "førsumbart" eller manglende trendbrudd av 1850 interesserer meg derfor mindre og skriver det på hans senilitets- conto...

      Man må passe på ikke selv å lansere noe slikt "trendbrudd" for det vil ikke kunne bevises.

      Det er en umerkelig og glatt overgang gjennom hele 1800- tallet.

      Roger Revelle sa i 1950-60 at for tiden er CO2- betinget AGW dekket av støy, men ved kommende århundreskifte vil det stige klart frem. Det var 150 år senere enn 1850.

      Men hva som definitivt ikke er "försumbart" er uranfisjonen og Penicillinet, Latex- condomet og p- pillen, Haber Bosch- syntesen, Pasteur og Robert Kochs metoder , Gro Harlem Brundtlands IPCC, Pastor Vojtyla fra Krakow, og King Donald Grozny.

      Som er eksempler på radicale trend- setting.

      Radera
    3. Jeg har et argument til, Hr. LBt

      Det heter fra gammelt av MICROCHOSMOS og MACROCHOSMOS. Hvilket og er hva denne Lennart Bengtsson sikter til. Og belærer oss om at begge er "chaotisk".

      Derved tror jeg at han plasserer seg selv sosialt og historisk, kanskje også etnisk og geografisk, faglig og politisk religiøst flatskallet og provinsielt.

      Die Sonne tönt nach alter Weisse
      in Brudersphären Wettgesang
      und ihre vorgeschriebne Weisse
      vollendet sie mit Donnergang!..

      SANN!

      Det kan sogar ha vært Emmanuel Swedenborgs chosmologi.

      For meg er det iallefall innlysende.

      Nature and natures law lay hidden in darkness and night.
      God said: "Let Newton be!", and all was bright.

      SANN!

      (=William Blake. Blaske var og likeså Swedenborgianer.)

      Radera
  11. Trendbrottet i mitten av 1800-talet är välkänt från flera rekonstruktioner. Ett tusenårigt långsamt och helt naturligt globalt temperaturfall om ca 0,03 grader C per århundrade hejdas för att efter ca 50 år ytterst långsamt övergå i ett accelererat stigande förlopp där de senaste uppgifterna pekar på en uppgång om 0,02 grader C per år eller 2 per århundrade.

    Från 1930-talet finns uppgifter om att den tidens utsläpp förorsakade en påverkan om 0,02 grader per decennium eller 0,002 per år. Dvs 1/10-del av dagens. Den påverkan som krävdes åren 1750-1850 för att kunna förorsaka ett trendbrott var blott 0,0000o3 per år eller 1/700-del av den vi kan ha haft i slutet av 1930-talet !

    Det känns som att trendbrottet 1850 var helt oundvikligt.

    De som vill och kan får gärna sätta siffror och tal som stöd för en argumentation. Det tycks mig som att få förstår hur känslig jordens strålningsbalans är och hur små globala temperaturvariationer jorden tål. Värderar man något som långsamt eller försumbart måste man ställa det i relation till något annat.

    SvaraRadera
  12. 0,002 grader hur mäter Ni med den i en föränderlig atmosfär som jordens.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Anonymus

      Det der er et meget allmenngyldig spørsmål, hvor de rette svar stundom kan virke contra- intuitive.

      Men betenk dette, at mens i detalj og i det små, så kan tingene være svært så usikre og uforutsigelige, men i det store og hele og over en lang så er det samme temmelig sikkert.

      Og dette er ingen så uvanlig situasjon. I virkeligheten så har det mye med våre kategorielle bestemmelser å gjøre.

      En populær kategoreiell bestemmelse, som da ofte er gal, er at helheten er summen av delene. Det er ofte en falsk påstand eller føring om aldri så sikker i sin sak og qvasi- vitenskapelig.

      Sannheten kan være den motsatte, at detaljene og delene er de mer og mer usikre følger av helheten ut i detalj og ut i det helt microscopiske.

      Om dette strides de lærde helt siden de gamle grekere, men helt siden de gamle grekere har da også enkelte av de lærde mer bare vært dustemikler.

      Og er det fortløpende den dag idag.

      Men et annet og kanskje bedre svar på ditt spørsmål er at det finnes ikke temperatur i et punkt.

      Hvilket kan forekomme contra- intuitivt, idet man bare har lært og bestemme temperaturer qvasi- punktvis bortover, hvor det kan vakle av mange årsaker og være temmelig usikkert.

      Eksempel. Selvom isen i sin helhet synes sikker, så kan den utover i sine kanter og råker være farlig usikker.

      Og det samme gjelder permafrosten.

      Temperatur er definitorisk og kategorisk heller et macro- scopisk fenomen og parameter, hvilket er nytt og ukjent og vondt å få vite for mange.

      Ikke så mye i det små men heller i de store og tunge ting er det at vi kan observere og bestemme temperaturen på sikkert nivå og uttale oss bastant.

      Til eksempel: Når fryser fjorden og når går den opp igjen om våren?

      Eller hvor ligger de store og tunge og varige isbreene? Hvor lenge har de ligget der og hvor mye lengre vil de ligge der?

      Eller Hvor går snøgrensen? Den er jo ikke så sikker på håret og i et punkt, men ser vi over det hele så er det jo klart.

      Eller når og hvor smelter blyet eller loddetinnet? Og når koker bensinen eller spriten?

      For å sikre pålitelige referansetemperaturer så har vi fra gammelt av store og velisolerte iskasser og saltblandinger og lar temperaturene jevne seg ut over en lang. Og for sikker calibrering av null celsius må vi ha en lang gråværsdag med mye kram snø. Da stoler vi mer på det enn på termometeret og på gamle rykter.

      Radera
  13. Klimatet förändras inte kaotiskt.

    Klimatet förändras inte långsamt.

    Begynnande industrialisering under 1700-talet inte bara kan utan har sannolikt förorsakat den globala temperaturutvecklingens trendbrott i mitten av 1800-talet och utgjort inledningen till vår globala uppvärmning.

    I de senaste 150 årens globala temperaturuppgång finns inga andra kända komponenter än vår påverkan genom utsläpp av växthusgasen CO2. Däremot finns några komponenter som ger tillfällig kortvarig uppvärmning eller avkylning men som inte efterlämnar bestående förändring. Vulkanutbrott, solaktiviteter och havsrörelser är exempel. Ackumulerande påverkan av atmosfärens växthusgashalt har däremot för lång tid bestående inverkan på jordens strålningsbalans och temperatur.

    Från iskärnor kan vi förstå att de häftigaste naturliga globala temperaturförändringarna är av storleksordningen 0,05 grader C per århundrade under ca 10000 år vid övergången från sträng istid till mellanistid samt något långsammare 0,03-0,04 grader C per århundrade när jorden återvänder till sträng istid. Dessa naturliga förlopp skall ställas mot den påverkan vi idag talar om dvs storleksordningen 2 grader C per århundrade (nöjer vi oss med att betrakta de senaste 10 åren är förändringen av storleksordningen 4 grader sett i ett hundraårsperspektiv ) eller 40 gånger kraftfullare än vad som är naturligt eller som krävs för att rubba jordens normala klimatcykel. Vi kan inte finna några historiska förlopp som är i närheten av vad vi nu upplever.

    2 graders global uppvärmning pekar mot enorma skogsbränder, extremväder, kollapsande permafrostområden och massiv folkvandring. I det längre perspektivet smälter sannolikt landisarna oåterkalleligt.

    Vi skall naturligtvis lyssna på forskarna men även då måste vi förstå att skilja agnarna från vetet.

    SvaraRadera
  14. Om man studerar det tredje diagrammet i nedanstående länk, kan man uppskatta att kolsänkan i hav/skog tog hand om allt kol från fossileldning fram till ca 1950. Jag bedömer därför att det inte var fossileldningen som orsakade en ökning av koldioxidhalten i atmosfären och därmed global uppvärmning från 1800-talet till 1950.
    http://earlywarn.blogspot.com/2018/08/global-carbon-sink-holding-up-so-far.html

    SvaraRadera
    Svar
    1. Bjerke

      "Jag bedömer därför att det ninte var fossileldningen som orsakade en ökning av koldioxidhalten i atmosfären ock därmed global uppvarming från 1800 till 1950."

      Hvor er det du vil hen? Hva er det du vil bevise?

      Meg bekjent så har CO2-nivået duvet omkring 280 ppm opp til ca 1800 +-10 ppm temmelig stabilt, men så fra ca 1880 opp til 1920-30-40 har jeg sikre data fra gamle lexica og kjemibøker d efi9nitivt undratt mkilimadisputten at det steg definitivt til 310-315, o0d det er en signifikant stigning s9om ikke kan bortforklares.

      I førindustrial tid synes det å ha slingret 10/280, skal vi dømme det til 1/30?

      Men så har vi en endring fra la oss si 1800 til idag på 410-280 / 280,...jeg liker proporsjoner i rene og enkle tall, så jeg drøfter fra 300 til 400 som gir en drøy musikalsk kvart 4/3 og sterkt økende.

      Til sammenligning 10/30 nu til dags mot 1/30 før i tiden.

      Fra 1880 til 1950 finner jeg 315-280 / 280 = 0.125 eller 12.5%. ( = 1/8)

      Som er en definitiv økning i forhold til det tilsynelatende balanserte og naturlige fra før, som jeg ikke vil rote meg bort i å ha kalt for helt naturlig.

      Mer trenger jeg knapt å vite, for jeg trenger ikke å selge annet.

      Men så liker jeg å kjenne "klimatresponsen" delta deg / dobling, som er bestemt til ca 3 deg for likevektig og nærmere halvannen for transcient eller den deriverte. Og den størrelsen har vært vrien å bestemme og er mer usikker.

      Og jeg ser ingen hensikt, jeg ser bare dilettantisme, i å bedømme CO2- økningen opp til 1950 som "rent naturlig", eller "ikke antropogent / har ingenting med fueling med fossilt carbon å gjøre...".

      (Gad vite hvor det slett ikke så ukjente standpunkt stammer fra og hvorfor. Er det ifølge Fred Singer på oppdrag av Heartland?)

      Godtar jeg den doktrinen, så blir det mange ting som jeg må glemme eller må legge skjul på, og mange ting som jeg må gjøre meg blind og immun imot.

      Mange, særlig trollene og fjollene, hevder jo å være så vitenskapelige og empiriske og at de bygger på data og på erfaringen. Alternativt så skryter noen i Kongressen om seg selv at "I am no scientist , but...!"

      Men dette er mer i samsvar med min erfaring og trening, som setter meg bedre istand til å valse opp med kurver og grafer og tall og data.

      Sett oppgavene først opp på mulig løsbar form og tro aldri på expertene.

      Det er meget avgjørende å kunne danne seg ens eget billede og teori og se opp for at denne ikke skjærer seg mot annen erkjennelse og annen vitenskap på alle kanter. Ellers blir man mindre istand til å kunne skille og forstå andres modeller og teorier.

      Du vil få svære vansker med den tolkning eller teori som sier at før 1950 var alt i balanse med havet og skogen og menneskelig fueling med fossilt carbon hadde intet å si.

      Det er et standpunkt, forstyrrende for så mye annet viktig, som det dertil bør være meget lett å kunne gi avkall på.

      Radera
  15. Heidrun,
    "Hva er det du vil bevise?"

    Jag vi göra trovärdigt att ökningen av koldioxidhalten i atmosfären från 1800 till 1950 från ca 280 ppm (v) till ca 310 ppm (v) inte berodde på fossileldning. Däremot har ökningen från 1950 till idag huvudsakligen orsakats av fossileldning. För att förstå mitt argument måste du studera det tredje diagrammet i min referens.

    Diagrammet visar att upptaget av koldioxid i hav/skog är linjärt proportionellt mot halten av CO2 i atmosfären över den vi hade 1950 (310 ppm). Före 1950 klarade kolsänkan hav/skog att ta upp vår fossileldning. Orsaken till ökningen före 1950 hade därför andra orsaker t.ex. avgasning av haven, vulkanutbrott m.m.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Bjerke

      Det virker som du er ute på galeien.

      Husk på at SATAN vil ha kjøttstuing og helst vil han ha flesk. Lettsindige og godtroende sjele havner ofte i hans kompott.

      Hvor har du det fra?

      Har du lest deg til det?

      Forventer du poenger for å markedsføre det?

      Har du tenkt over hva det egentlig inneholder og innebærer?

      For der har jeg et forsprang og et suverent overtak som kjemiker.

      Radera
    2. Heidrun,

      Innan jag svarar på dina frågor vill jag gärna veta om du har studerat det diagram som jag refererar till d.v.s. det tredje diagrammet i
      http://earlywarn.blogspot.com/2018/08/global-carbon-sink-holding-up-so-far.html
      och gärna också få reda på också hur du tolkar det. Du kanske har en tolkning som är bättre än min, i så fall får jag böja mig och acceptera din tolkning.
      Det kan i sammanhanget också vara intressant att studera hur stora utsläpp av kol som gjordes mellan 1850 och 1950 och jämföra med de som är gjorda senare. Här finns ett sådant diagram.
      https://www.klimatfakta.info/lib/exe/detail.php?id=koldioxid&media=global_fossil_carbon_emissions.png

      Radera
    3. Lars-Eric B,
      klimatsystemet skulle alltså klara av att särskilja CO2 från mänsklig förbränning från övrig?

      Jag tänkte emellertid jag skulle titta djupare i länkad artikel. Stupade dock redan när jag prövade föreslagen 2-gradsekvation för Keeling-kurvan. Föga trovärdig inledning.

      Radera
    4. Bjerke

      I ditt system så har du igjen å forklare hvorfor CO2 i atmosfæren plutselig og raskt har steget med 1/8 fra 1850 til 1950. Du har bare popstulert at denne endringen er "naturlig"., Vi ville da gjerne ha den rimelig naturlige forklaring, og jeg kan nærmest garantere hva denne vil bestå i, da den er et ved- tak og en velkjent nekter- doktrine. Som du er ute her for å misjonere og markedsføre. Det er en sykkling og temperaturen som sykkler tilbake fra den lille istid, og "Henrys lov", varmen som i den anledening kommer først og dernest CO2- ut eller opp- gassingen av havet.

      Se Humlum Solheim og Stordahl & al.

      Men du har empirien erfaringen og vitenskapen imot deg. I perioden 1850- 1950 har det gasset netto CO2 ikke opp av havet men ned i havet, imot eller til tross for en minimal temperaturhevning.

      Og Henrys lov har ikke størrelsen T som parameter . Du har forpliktet deg under et salg av feil teori- valg i vitenskaps- litteraturen eller gloseboka.

      Om de ting , om champagnekjøleren og hvorfor, heter det Claussius Clappeyrons eller van tHoffs lov.

      Passer hatten bedre nå?

      ( Bruk ikke potten eller bøtten ned over feil ende av hvirvelsøilen!)

      Jeg har "studerat" Earlywarn.blogspot. com "global carbon sink holding up so far".

      Den artikkelen fører og begrunner ikke hva du bruker den til å markedsføre.

      Radera
    5. Bjerke

      jeg nevnte ikke alle de ukjente vulkanene, som klimforskerne og IPCC har glemt eller som de har lagt skjul på, og som finnes i myriader på havbunnen, som dekker 4/5 av klodens overflate og som kun er 5% kartlagt.

      Disse skal ha gasset opp det CO2 som IPCC ikke kan forklare, og dessuten enhver uforklarlig varme opp til 1950.

      Problemet ditt er bare at jeg er blitt vaksinert og er immun.

      Det var 3 atom- drevne båter da jeg sto som konfirmant og som gymnasiast og skulle bli presumtivt tørr bak ørene.

      Det var atom- ubåten Nautilus somm gikk under nordpolen fra Beringstredet til Framstredet under isen og som brøt opp og vaiet med det amerikanske flag på Nordepolen. Den svenske isbryteren Oden har senere vært der, dieseldrevet. Men Nautilus er antagelig menneskehetens frørste Entre på Nordpolen da Peary vel var en falskner. Og Amundsen bare fløy over i luftskibet "Norge" og kastet ut et flagg.

      Neste arrivasjon var den russiske atomisbryteren Lenin, til og fra og med vestlige, sivile turister og journalister og fotografer ombord.

      Så var det pioner- og forsøks- skipet Savannah under amerikansk flagg. Der har jeg vært ombord og inspisert. Midt i skipet var det et svært og imponerende avlukke, Atomreaktoren, og ellers strøkent på alle kanter.
      Det skipet gikk snart i opplag. Lenin ligger i dokk i Arkangelsk som Museum, teknisk og merkantilt mislykket.

      Men det som virkelig dreper alternativene og alle de ukjente vulkanene er National Geographic Society, som i 1961 publiserte nye verdenskarter som også viste havbunnen i detalj, worldwide.

      Ekkoloddet var oppfunnet.

      Så disse myriader av vulkaner har ikke vært prosederbare siden Adolfs og Stalins dage til værn for kølarøyken og for Stalin-Stål- industrien. Og har ikke kunnet lese amerikansk, kun sovvv- jettt- nytt...der jorden er flat.

      Dessuten er seismografen oppfunnet og vesentlig forbedret og var prekær for også å registrere hemmelige atomprøver. De registrerte Kursk- forliset i Barentshavet, bare noen få tonn TNT. De registrerer bølgeslagene mot vestkysten i Norge og alle nordkoreanske experimenter. Og kan ikke bekrefte vulkansk aktivitet av det slag som du må markedsføre for å grunngi vulkanske årsaker til din CO2- modell.

      Dette, i samband med at CO2 har gasset ovenfra og ned og ikke nedenfra og opp i angjeldende periode, noe som ikke må for- byttes og om- byttes, falsifiserer ditt salg denne gang.

      Var det ikke bedre å satse på Laudato Si og på Naturfagene og se opp for Greta?

      Jeg har nå feiret bursdag med pir (Bohusläns landskapsfisk) og plommer og Hardanger Cider og lokal eplekake av egen og obscur sort. Tenk globalt og handle lokalt. Og skal ut på, fjorden og fiske nå til lørdag.

      Er ikke det bedre?

      Radera
  16. Heidrun,

    I nedanstående länk ser du att fossileldningen ökande från 0 till 1 GtonC per år från 1850 till 1950.
    https://www.klimatfakta.info/lib/exe/detail.php?id=koldioxid&media=global_fossil_carbon_emissions.png

    I nedanstående länk diagram 1 ser man, om man gör en linjär extrapolation, att kolsänkan land/hav borde ha haft möjlighet att öka sitt årliga upptag från 0,5 GtonC/år 1850 till 1,5 Gton/år 1950. Sänkan borde alltså ha haft kapacitet att ta upp mer än de fossila utsläppen. Det är naturligtvis inget bevis men ett starkt indicium, tycker jag, att ökningen av koldioxidhalten i atmosfären mellan 1850 och 1950 inte berodde på fossileldningen.
    http://earlywarn.blogspot.com/2018/08/global-carbon-sink-holding-up-so-far.html
    Jag kan inte heller i IPCC´s AR5 att temperaturhöjningen mellan 1850 och 1950 huvudsakligen har berott på fossileldning.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Lars-Eric B,
      från artikeln i Early Warning läser jag:

      ”These latter components change slowly - the ocean is huge and takes around a thousand years to turn over, so changes in the atmosphere in the last few decades are far from fully equilibriated.  Likewise, changes in terrestrial ecosystems have only just begun”.

      Detta säger mig att 17-1800-talens utsläpp från fossil förbränning ytterst långsamt togs upp av klimatsystemet. Merparten ackumulerades i atmosfären och det är helt enkelt uppenbart att trendbrottet blir oundvikligt det är bara en fråga om några decennier innan man uppnår vad som krävs eller ca 0,0003 grader per år.

      Det fortsatta förloppet känner vi ju dessutom.

      Radera
    2. OK, Bjerke, men da er det din tur til å forklare oss hva den abnorme økningen av CO2 i atmosfæren minst siden 1850 har for årsak, og dertil hva det er som i stadig og akselererende grad fører til en temperaturhevning som legger seg oppå eller superponerer de naturlige Milancevic, ENSO og NAO og solflekk- duvninger og bevegelser.

      Jeg har opplyst deg så godt jeg kan ovenfor, om hva det neppe bør tenkes å skyldes.

      Dessuten så er jeg en stor shaman og sannspådd, vær klar over det også. Vi var som jeg spådde den 2 september ute og fisket sist lørdag, og fikk hele 5 pir på hekle i 2 kast, slå den!

      Radera
    3. Bjerke:

      Visse formuleringer bør du evne å diskvalifisere selv før du fører dem. Som eksempel:

      "Fossileldingen ökade från 0 till 1 Gigaton per år från 1850 till 1950".

      Du plikter å oppleve og forstå spontant at den satsen påstår at fossileldningen ikke existerte før og opptil anno 1850. Og følgelig må rettes og omformuleres før du kan forvente at noen tar den alvorlig og regner den for å være noe annet enn en føring og varsling av din egen utilregnelighet og uansvarlighet eller ukritiskhet.

      Tallverdiene og kategoriene forøvrig er både upålitelige og irrelevante for å kunne føre noe seriøst geofysisk og politisk regnskap og argument.

      Så har vi i neste avsnitt hva LBt og er inne på, en diskusjon av carbon source / carbon sink.

      Der bør du først se til å kjenne og memorere også andre og komplexe systemer, hvor jeg kan exellere i eksempler både i kjemien og i økonomien om dynamiske balanser fra ulike kilder og årsaker source og sink, tilgang og avgang til helhetsnivået eller contoen og bevegelser i input og output også på flere hold, og i balansen.

      En viss erfaring og trening med slikt annet enn på dillettant eller på bedrager og kjeltring og magikernivå, vil alltid komme en til fordel, også i klimadisputten.

      Og det er der jeg skiller på nettstedene og på forskerne, lærerne, instruktørene, professorene, kundene, og selgerne. Mangler de en viss elementær renslighet, så er det rett i dass og drar i snora uten noe om og men.

      Jeg lærte det første gang av min Farfar knapt mer enn 3 år gammel. Vi hadde fått gris. Og han pekte i grisehuset: "Se der spiser den, der sover den og der driter den, og der er gluggen hvor den går ut. I virkeligheten er den meget fin og renslig!"

      Jeg har senere aldri glemt det og husker det klart den dag idag. Man sover ikke på tallerkenen, man pisser og driter ikke in sengen eller i matfatet, og man spiser eller sover ikke i do. Man skiller på de ting.

      Og ligner det ikke engang grisen, da er det noe galt.

      Radera
  17. LBt,
    "Detta säger mig att 17-1800-talens utsläpp från fossil förbränning ytterst långsamt togs upp av klimatsystemet."

    De senaste åren har vi släppt ut 9 GtonC/år och kolsänkan hav/skog har tagit upp 4 GtonC/år. Idag tar alltså haven/skogen årligen upp fyra gånger de årliga utsläppen år 1950, vilket jag bedömer framför att beror på att partialtrycket av koldioxid i atmosfären har ökat med drygt 30 % sedan 1950.
    Det är en långsam process innan hav och atmosfär har kommit i jämvikt, men upptaget av koldioxid är inte så långsamt. De stora upptagsområdena är Arktis och Antarktis. Dit förs hela tiden nytt vatten som kyls och möter en atmosfär med ständigt ökande koldioxidhalt. Eftersom drivkraften för inlösning är skillnaden i partialtryck mellan atmosfären och koldioxidens löslighetstryck i havsvatten sker en allt snabbare inlösning.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Bjerke

      Det er bedre formulert, hva var det jeg sa?

      Du kan og se på Keelingkurven, den langsomme, tilsynelatende eksponensiale vekst oppå en naturlig grunnlinje. Og dens sagtannform på toppen, som følger året og er megetsigende.

      Tilveksten over en lang synes mest gitt av at det ikke synker helt ned til nivået fra forrige år men er en konsekvent delta ppmCO2 som akkumulerer uvegerlig, og sier oss at carbon source er konsekvent litt høyere enn carbon sink over året, og dette synes å ha antropogene årsaker.

      LBt

      Derfor liker jeg heller ikke begrepet trendskifte eller brudd, fordi det synes ikke å ha skjedd noe spesielt der ca 1850, og visse fusentaster har det liturgisk for seg som politisk vedtak at før 1950 var likeså alt i naturlig balanse, men så begynte det visstnok å øke unaturlig.

      Roger Revelle har sagt det meget bedre ca 1959-60, At den globale oppvarming av typen CO2 betinget AGW dekkes og skjules idag av naturlig støy fluktasjoner og tilfeldigheter og kan være vanskelig å oppdage, men ved kommende tusenårsskifte vil det stige klart frem.

      Det er meget avgjørende hvilken årsaks- teori man bruker, for å kunne se, og ikke se, slike ting og huskes som en god shaman og spåmann.

      Og da er det spørsmål hvor skal vi sette merker og mile- stener ved veien og kalle det trendskifter? ved 1950? ved 1950? eller ved 2000?

      Det er for meg lite relevante skiller og merker- parametere for å kunne finne ut av årsakene og bestemme eventuelle tiltak / ikke tiltak.

      En James Hansen til eksempel har sagt allerede på 80 tallet at "det er idag på høyen tid med tiltak, vi vet allerede hva vi trenger å vite, the science is settled, etterpå kan det bli for sent og det vil bare bli dyrere og dyrere!"

      Dessuten Hr. Bjerke, så leser jeg nå at man har håpet på skogen, men nyere forskning har vist at om skogen assimilerer og vokser fortere på grunn av mer CO2 og varme og regn, så dør også trærne fortere og råtner, og da er vi like langt eller kanskje knapt nok det.

      Meg vitende så er det kun evolusjon, både av arter og hele økosystemer, som kan balansere slikt, og det tar meget lengre tid. Slik at innsiktsfulle, menneskelige og politiske miljøtiltak synes relevant.

      Radera
    2. Heidrun,
      "Dessuten Hr. Bjerke, så leser jeg nå at man har håpet på skogen, men nyere forskning har vist at om skogen assimilerer og vokser fortere på grunn av mer CO2 og varme og regn, så dør også trærne fortere og råtner, og da er vi like langt eller kanskje knapt nok det."

      Det svenska Naturvårdsverket, som är ansvariga för statistik vad gäller koldioxidutsläpp i Sverige, anger att Sveriges territoriella utsläpp av koldioxid år 2018 var 52 Gton och att upptaget av koldioxid i skog och mark var 42 Gton. Sedan 1990-talet har utsläppen minskat och upptaget ökat. Dessa siffror är de som enligt parisavtalet ska användas. Dock har Sverige frivilligt åtagit sig att endast tillgodoräkna sig 8 % av upptaget i skog och mark.
      https://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Statistik-A-O/Vaxthusgaser-territoriella-utslapp-och-upptag/

      Radera
    3. Lars-Eric B,

      Det är bra att du erkänner att återgången till jämvikt sker långsamt men du kanske inte tänker på att ju mindre partialtrycksskillnaden är mellan hav och atmosfär desto långsammare går det. De utsläppsmängder jag talar om i 1700-talets värld är 1000-delar av dem du refererar till men det är samma atmosfär. Att få bort dessa 1000-delar tar lång, lång tid. Dessutom har vi ju inte nöjt oss med dessa som hejdat det naturliga temperaturfallet och vi talar inte längre om 1000-delar utan dubbleringar.

      Radera
    4. heidruns h,
      för mig är det som sker i mitten av 1800-talet ett typiskt trendbrott. En liten nästan försumbar förändring hejdar en till synes kraftfullt naturligt förlopp och driver därefter utvecklingen i en helt ny och dessvärre katastrofal riktning. Klimatskojarna förnekar naturligtvis detta med all kraft eftersom det visar hur ömtålig och skör jordens klimatbalans är på sin plats i solsystemet. Dessutom raseras den grund klimatskojarna har för sin världsbild dvs att ”naturliga okända naturkrafter” ligger bakom det som sker.

      Radera
  18. Heidrun och LBt,

    Ni har ägnat många ord till att försöka övertyga mig om att jag har fel när jag påstår att huvuddelen av temperaturökningen mellan 1850 och 1950 inte berodde på fossileldningen. Temperaturhöjningen var ju dessutom bara ett par tiondedels grader under den perioden, vilket nog faller inom mätningarnas felmarginal. Ni har försökt göra detta utan någon som helst referens t.ex. till IPCC eller SMHI.
    Naturvårdsverket behandlar koldioxidbalansen mellan 1850 och 1950 i nedanstående referens sidan 73. Där visas att avskogning stod för största delen av utsläppen till luft fram till 30-talet. Framför allt kom denna från Nordamerika. Den visar också att hav och vegetation lätt hade tagit upp all fossileldning.
    https://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer6400/978-91-620-1300-4-b-sid-64-114.pdf?pid=19441

    SvaraRadera
    Svar
    1. Neida, Bjerke. Problemet ditt var at du sa all oppvarming og CO2 vekst før 1950 var naturlig men så plutselig inntrådte en ny og antropogen situasjon. Det er gramatikken din som er primitiv. Jeg har det i mengdelære og systematisk logikk til universitetet, kvantifikasjonsteori. Det er ord som alle, ingen, noen , en. eksempler:

      Alle maur er røde.
      Ingen maur er røde.
      Noen maur er røde.
      En maur er rød men ingen andre maur er røde.
      Enkelte maur er mer eller mindre røde.
      ....
      ....

      Sånt må vi vite om og passe på, og så er det ting i blanding, der man allerede i antikken har utviklet kategorier og element og atom og partikkelteorier for å forstå og holde rede på dette.

      Og så har vi en særlig sats:

      Alle sjøormer i Mjøsa (loch Ness eller Vättern efter nasjonale behov) er røde eller ikke- røde. Det er en logikkoppgave fra Cambridge- skolen.

      Hva du ser ut til å drøfte er de berømte syklingene som er gammel overtro.

      Sjøormen sykler ikke, den er ikke tørrstofflig. Sjøormen er jo viskøs, den surkler og brummer og fnyser og skvaler og gurgler.

      Man har forsøkt å gjenta suksessen til Milancevic, men det er ikke så lett. Hva som er kommet ut av det er at ENSO kommer og går temmelig u- rytmisk. Det skvaler og surkler mer chaotisk og heller kortperiodisk, det sykler ikke. Men NAO er en langperiodisk duvning og veksling i strømforholdene mellom Atlanteren og nordishavet med en periode på ca 60-70 år. Det "slingrer" burde man kunne si. Og fra ca 1910 til 1940 er det en bratt oppoverbakke i NAO, og derfra til ca 1975 går det nedover igjen, og så oppover frem til ca 2010. Denne lange NAO- duvning skyldes ikke Saturnus, men er et vanlig hydraulisk fenomen, se også meandere. Og så er dette på- lagret solflekk- duvinger og dertil en temmelig enkel og eksponensial vekst i CO2- betinget AGW.

      Det ene ute- lukker falsifiserer det annet og IPCC har ikke glemt det eller lagt skjul på det. Den ene virkning kan udmerket godt gå side om side og sammen med den annen, i blanding ganske enkelt, og superponere hverandre.

      Radera
    2. Heidrun,
      "Neida, Bjerke. Problemet ditt var at du sa all oppvarming og CO2 vekst før 1950 var naturlig..."

      Nejda Heidrum. Mitt argument har hela tiden varit att uppvärmningen och ökningen av CO2 före 1950 inte berott på fossileldningen, framför allt baserar jag detta på Stuart Stanifords diagram. Vad de viktigaste orsakerna till uppvärmningen, mellan 1850 och 1950 var, vet jag inte och nog ingen annan heller. Se nedanstående citat.

      Den 22/8 skrev jag
      "Jag bedömer därför att det inte var fossileldningen som orsakade en ökning av koldioxidhalten i atmosfären och därmed global uppvärmning från 1800-talet till 1950."
      Den 25/8 skrev jag
      "Jag vi göra trovärdigt att ökningen av koldioxidhalten i atmosfären från 1800 till 1950 från ca 280 ppm (v) till ca 310 ppm (v) inte berodde på fossileldning."
      Den 4/9 skrev jag
      "Det är naturligtvis inget bevis men ett starkt indicium, tycker jag, att ökningen av koldioxidhalten i atmosfären mellan 1850 och 1950 inte berodde på fossileldningen."

      Radera
    3. Neida, Bjerke.

      Du går deg også vill i gramatikken. Eksempler:

      "....Inte er berott på fossileldningen."

      Formelen "inte" er en negasjon. Den opplyste og intelligente artianer hadde heller skrevet: "Ikke bare beror på fossileldningen", og da er det ubestridelig, men blank,m kategorisk m og butelukkende negasjon ( ...is NOT! caused by fossiler fuling!" er en falsk føring og påstand!

      Øvelser:


      Ikke alle maur er røde.
      Noen maur er mer eller mindre røde.
      Mange maur er ikke røde i det hele tatt.
      Enkelte maur er røde og bare røde.
      Mange maur er både røde og svarte, men enkelte maur er gule og bare gule.


      Da kan du sortere maur uten å måtte bestride både logikken, farvelæren, og entomologien, og vil ikke bare høste korrekser og reprimander fra min side.

      "alle sjøormer i Mjøsa er røde!".

      For at den satsen skal være sann må der for det første være sjøormer i Mjøsa og for det annet må samtlige av dem være røde.

      Men satsen:

      Ingen sjøormer i Mjøsa er røde og ikke røde,

      regnes som en sann påstand, av hele 2 årsaker. Men viktigst er at intet i virkeligheten kan være både rødt og ikke- rødt samtidig.

      Med sådant på Pensum kan du trygt drøfte både Loch Ness, Vänern og Vättern. Du vil kunne gjøre deg sannferdig og vitenskapelig uangripelig på et hvilketsomhelst emne..

      Jeg har 2 bøker på pensum om det, Arne Næss elemenære logiske emner, og W.van Orman Quine Methods of Logic, fra Harward.

      Jeg kom ut for et spesielt problem i farvelæren. Blågrønt og gulgrønt er kurant. Likeså gulrødt og rødgult. Og blårødt. Men rød- grønt er værre. Når det er strengt rødgrønt, er det da rødt og / eller grønt i det hele tatt? neppe, for just de to farvene anihilerer og utelukker hverandre ganske presis i blanding.

      Det kan lønne seg meget i science og i klimadisputten å tørke av seg all trenet dia- lektisk materialisme og progressiv politisk dialektikk om aldri så proffff og schhhnobbete.

      Det blir gjenkjent og går rett i dass som useriøst med en gang.

      Du må begripe det, Bjerke, at om "fossileldningen" virker idag efter 1950, så må den ha bidratt og virket før også og så lenge den har eksistert, om du da ikke kan introdusere og grunngi en ulineær terskel og grenseverdi og buffereffekt forskjellig fra et politisk vedtak i Thinktank, begjæret av Big Coal og Big Oil i den hensikt å kunne nedkjempe Roger Revelle, James Hansen og Al Gore og IPCC liturgisk politisk.

      Det er like karakteristisk politisk pedantisk som Kim Jong-Il, som slo fast at Covid 19 ikke existerer i Nordkorea.

      Det rammes av den gode gamle, tyske, hånlig fleipete formelen om kadaverlydigheten og pedanteriet:

      "Also schloss er messerscharf dass, nichts sein kann, was nicht sein darf,

      sann!"

      Den faglig tillitsvalgte og uniformerte Pedanten / den kadaverdiciplinære psykopaten, som der blev hengt ut, pekt på, og for- hånet i full mundur,..

      ... skilte ikke det normative og det deskriptive.

      Men gikk strengt liturgisk militant politisk efter skriftens bokstav og Partiets instrukser, der jorden var flat som et gølv eller som en exerserplass innenfor vegga og under en takhøyde.

      Vi fordrar det ikke!

      Det er dilettantenes og psykopatenes diktatur, tyranniets Partiets og Thinktanks manerer.

      Det nytter ikke med grafer og pussige professorer og nettsteder for å slette ut sånt.

      Det frikjenner ikke Big Coal og Big Oil innefor noensomhelst tidsramme.

      Radera
    4. Bjerke

      Mye tyder på at du driver og markedsfører skriftene og propagandaen til Fred Singer, som er utkommet via Heartland, thinktank i Michigan og sponset av Big Coal og Big Oil..

      Disse liturgiske forslag og formler og emner kan også ha foreligget indirekte og i oversettelser og sitater på dekadent nivå (Fr. Døkadangsøøøø...!) uten andre kilder enn "vitenskapen!", for de blinde troerne.

      Kan du høfligst se inn i deg selv og granske deg selv BAK og tilstå fakta, om dette skulle være tilfelle og den enkleste forklaring?

      Radera
    5. Heidrun,

      Jag tror inte att jag i någon av mina kommentarer på Uppsalainitiativet har avvikit från IPCC´s AR5. Om du kan peka på en sådan med referens till kapitel och sida i IPCC, vore det fint.

      Radera
    6. Dr.Bjerke

      Jeg kjenner ikke IPCC AR5, så jeg kan ikke kommentere.

      Radera
    7. Dessuten, Hr.Bjerke, man skal ikke bare tro. Man skal også både skjønne og vite.

      Til eksempel så ikke bare tror jeg, men jeg skjønner og forstår og kan til og med garantere, at i mine kommentarer på Uppsalainitiativet så har jeg avveket fra IPCC AR5. Det ligger jo i virkelighetens natur og ikke minst i min natur.

      Det står da ikke et ord om shamaner eller om pir eller om sjøormen i nevnte dokument skulle jeg tro. Det er sånt som jeg må ta på egen kappe og selv stå til ansvar for og kunne forklare nærmere.

      Radera
  19. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

    SvaraRadera

Tips: Använd gärna signatur när du kommenterar. Det underlättar samtalet