19 nov. 2016

Värmebölja i Arktis

Det är ovanligt varmt i Arktis just nu - uppåt 20 grader varmare än det brukar vara vid den här tiden på året.
Samtidigt har havsisens hösttillväxt tappat farten. Det är nu en rekordliten havsisutbredning för den här tiden på året.
Röd linje 2016, streckad linje 2013, tjock svart linje medelvärde för 1981-2010.
Professor Jennifer Francis forskar om den atmosfäriska cirkulationen i den arktiska regionen, Hon förklarar de höga temperaturerna med just den lilla havsisutbredningen, samt med att jetströmmarna har drivit upp varm luft söderifrån.

Och havsis-läget runt Antarktis är ... likadant. Det finns ovanligt lite is där också.
Röd linje 2016, streckad linje 2012, tjock svart linje medelvärde för 1981-2010.

 

16 kommentarer:

  1. Det er bra, Uppsala. Akkurat det skulle jeg si også. Sånne ting er hva vi trenger å vite så vi heller kan dømme selv.

    Se på Fig.3 og hva som skjedde i september i fjor og i år. Det der er hva vi kaller en "endring" eller en "forskjell", solid over standardavvikene, og da må vi skvette og heve øyenbrynene. Vi kan trygt slå fast at "Her har det skjedd noe..."

    Se også på Fig.1

    i 2009 under Københavnermøtet la Nordpolen seg skjevt nedpå og det var sammenhengende dyp blåfrost uten "Kakelinner" (= mildvær før jul fordi alle kjerringene driven med bakst), og Nordpolen dro hjem til seg selv først 15 januar så været blev normalt igjen.

    Sånne ting må si oss at på nordkalotten her hos oss synes det å flakse veldig, og her ser vi det atter i farver. Nordpolen er for tiden ute og ferierer i Sibir.

    Dere pleier å kunne ha det isnende kaldt i Stockholm langt ut i April fordi Østersjøen er islagt. Mens her har vi mer atlantisk vind som mildner forholdene. Jeg bruker et punkt Utsira Fyr på nettstedet Yr.no for å følge med havet i vest.
    Så kan dere følge Vardø og Berlevåg og Longyearbyen for å følge Barenshavet.

    Jeg sjekker også Igaliku i Austerbygd på Grønland, Grønlands varmeste høl og det gamle bispesetet Gardar. De har nå blåfrost og snø og full vinter. Moskva er sånn passe og moderat.

    SvaraRadera
  2. Isutbredningen i Arktis MINSKADE mellan den 17 oh 18 November! Måste vara en exceptionell händelse!?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Bäste "test", det vore bättre om du kunde använda ditt riktiga namn eller signatur.

      Radera
  3. Vi vet ju inte hur klimatsystemet fullt ut kommer att reagera på den av oss påtvingade extra mängd växthusgaser som nu skall hanteras. Detta är ett tydligt avvikande beteende.

    Åtgärdsförnekarna på KU kommer att få mycket att hantera framöver, frågan är hur länge de vill/vågar exponera sig i det ljus Trump sprider runt sig.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Så langt jeg kjenner KU så er det mange notoriske våghalser og blindebukker i det miljøet, dum- dristighet.

      Men The Donald synes også å ha svært mye å måtte håndtere i tiden framover, og jeg ser ennu ikke at alle disse ting vil kunne konvergere. Det virker faktisk for meg som om han driver og grunnlegger en ny statsreligion akkurat som Putin. En sterk religion må nemlig også ha sine åpenlyse absurditeter.

      The Donald synes å konvergere en tanke i retning av Putin ved å skjerpe politi og overvåkning og rettspraksis ganske markant. Det samme har jo også KU måttet gjøre.

      Radera
  4. Vädersidan Weatherbell Analytics förklarar detta som väder.
    http://www.weatherbell.com/
    DMI visar att det är extremt varmt över Arktis i år.
    http://ocean.dmi.dk/arctic/meant80n.php

    Tror ni att det är klimat?
    I så fall är det också en indikation på att jorden har en robust avkylningsmekanism, där öppet hav kyls av vintertid i stället för att kapsla in värmen under istäcket.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Oppti
      Dette her er høna og egget og årsak og virkning eller omvendt. Når det brenner så varmer det og når det varmer så brenner det.

      Se opp for og lær om Le Chateliers prinsipp, som ofte er appliserbart der vi ikke skjønner stort mer:

      "I en kompleks, stabil likevekt bestemt av mange parametere, om man skyver på ett av parameterne som bestemmer likevekten, så vil de andre parametere endre seg i retning av å søke å gjenopprette likevekten!"

      Hvilket skjer så langt det rekker, inntil det ikke er mer igjen som kan veie imot, og da dratter det utfor, da skjer en katastrofe. Det inntrer da ustabil likevekt. Vi kan exellere i eksempler, for det er det aller vanligste i naturen og fysikken.

      Men så har du også bi- stabile systemer og likevekter, de er også viktige.

      Jorden har såmenn en robust avkjølings og termostatmekanisme.

      Vannet for eksempel med mange termostaterende virkninger. Men på hvilken måte skal det termostatere og kjøle? Er vi villige til eller forberedte på å tåle de måtene?

      Når det blir for varmt om sommeren, så tårner det seg opp svære skyer og så høljer det ned, kjølende, ja isnende regn eller.... haggel så store som tennisballer som bulker alle bilene og smadrer alle takpannene.

      Tåler vi det?

      Eller tropiske orkaner eller tornadoer,...

      Snø på bakken hindrer effektivt sommervarmen i å slippe ut og telen i å fryse dypt.

      Men vi tyder jo ofte just av mot- virkningene og regulerings og balanserings- mekanismene at "noe" er iferd med å skje.

      Radera
    2. Oppti
      Det er så avgjort en robust avkjølingsmekanisme, men du kan spørre "Jamen hvorfor setter avkjølingsmekanismen inn da? er det fordi det er blitt for varmt her og vi ikke blir kvitt varmen lenger på vanlig måte? Og vil det virkelig monne og være nok? Hva mer kan vi så vente og vil vi så måtte vi finne oss i?"

      Radera
    3. Höstens havsisutbredning är väder, men det ingår i en längre trend av minskad havsis i Arktis (både area och tjocklek) som är en förändring av klimatet.

      Radera
    4. Men det här är också ett väder som inte har observerats tidigare, i alla fall när det gäller isen.

      Radera
  5. @ Karlsson

    Dette var til å bli klok av.

    Jeg fant nettop, og vil også nevne en viss

    And then there is physics /wordpress

    Uleselig navn, åpenbart dyktig og opplyst, med eget nettsted.

    Der finner man 2 svært vesentlige avhandlinger:

    Ocean CO2 uptake 1 fra 3 okt 2016
    og
    Ocean CO2 uptake 2 fra 2 nov 2016.

    Hvor han drøfter revelle- faktoren og revelle- skolen i hav og atmosfærekjemi på eminent vis.

    Det er pliktig pensum for alle.

    Jeg har ikke vært helt klar over det før heller nylig, men forholdt meg til mitt eget fakultære grunnlag, Boyle og Dalton og Royal society, foruten Uppsala- skolen, Fysikalisk kemiska räckneuppgifter av Sillen, Lange og Gabrielson. Den vrangeste matematikk jeg noensinde har måttet slite med, men når man bare forsto oppgaven så blev regningen såre enkel, åpenbart en nobelpris i hver oppgave.

    Og så har jeg Ernst G.Riesenfeldts Lehrbuch der anorganischen chemie, Nobelinstituttet Stockholm 1946. Men den på hånden var bicarbonatbufferen noe av det aller første jeg sjekket opp for å kvalifisere meg for klimadisputten, og Revelle var samtidig og åpenbart også svært dyktig, av samme skole.

    Så anbefaler jeg alle å Google Roger Revelle. Man vil finne en grønn avhandling om Revelle og hans forskning i bredere perspektiv.

    Revelle har videre vært en pioner i Carbon isotop bestemmelsene og C14, nemlig den slags "Räkneuppgifter" som jeg har måttet slite med i minst 2 semestere.

    Hvis det er mulig, så anbefaler jeg å tygge sammen og presentere noe på nivå med denne "And then there is physics", just om havkjemien og revellefaktoren. Det setter tingene eftertrykkelig på plass.

    Det punktet pluss.... Riktig fysikalsk forklaring av knekken i Lapse- rate i Tropopausen -Isotermskiktet og de fenomenalt lave temperaturer samme sted.... er hva jeg bygger på og trenger å vite, og utleder det hele derfra.

    Jeg evaluerer og krysseksaminerer og måler opp disputtantene i lys av dette. Da kommer man i gang idet man kan putte alternative sjarlataner og autoritære spirrevipper rett i dass og dra i snora.

    The rest is science.

    Jeg har også endel personlige råd fra Musikkakustikken- organologien, pnevmatiske oscillatorer og unlinear Acoustics, hvor jeg synes å være i Nels Bohr, Arthus Eddington og Johannes Keppler- skolen, om CHAOS og CHOSMOS og hvordan å tyde en grøt og heller ta det ut av råvarene, ville skogen og løse lufta, på mulig konsistent og mesterlig måte.

    SvaraRadera
  6. Lena K på KU tycker man skall bortse från temperaturens avvikelse från det normala och istället fokusera på att det faktiskt är minusgrader. Någon annan drog slutsatsen att den minskande isutbredningen var ett tecken på ett termostat som slagit till.

    Ja, det är väl nivån på vad åtgärdsförnekarna har att tillgripa och värre kommer det att bli. Trump kanske ger dem andrum ytterligare en tid men slutet är nära, ingen kan ju vilja skämma ut sig offentligt hur länge som helst.

    SvaraRadera
    Svar
    1. LBt
      rent på sparket vil jeg nok heller si at minskende isutbredning er tegnet på en termostat som er iferd med å svikte, og en helt annen termostat som kan være iferd med å overta, men ved en adskillig høyere temperatur.

      Og helt generelt, hva vi må motarbeide hele tiden er at det er fjolsene og trollene som underviser oss om dette.

      Jeg fikk det just med meg fra Yahoo News at Trump nylig skal ha sagt at han har et åpent sinn for disse ting.

      Hva som da gjenstår for ham er at han klarer å bygge opp sin troverdighet.
      Der har han mye å ta igjen.

      Men personlig har jeg et stille og fromt ønske om at han i vesentlig og sterk grad skal klare å skuffe sine klakkører og tilhengere.

      Radera
    2. Tja det är vissa som inte inser det ens:
      https://www.nrk.no/troms/rekordvarmen-smelter-havisen-i-arktis-1.13252401

      Radera
    3. Ett mycket djupt lågtryck låg sydost om Grönland samtidigt som ett mäktigt högtryck la sig över norra Ryssland,detta kan ge en "cross Polar Flow" dvs varmluft från Atlanten strömmade över hela Arktiska Ishavet bort mot Berings Sund.Mycket ovanligt men inträffade även januari 1972 och februari 1976

      Radera
    4. Jan-Åke,
      det är trevligt med en sansad kommentar väl värd att beakta, vi talar om väder, måhända ovanligt men ändå. Lars K har varit inne på samma linje.

      Radera

Tips: Använd gärna signatur när du kommenterar. Det underlättar samtalet