Förvillarfloskler i Expressen

 "Ett tredje argument från förnekarna är att det var varmare förr: till exempel under tidig medeltid och under romartiden. För att nu inte tala om stenåldern då det var mycket varmare. Och detta kan inte ha berott på ökad koldioxidhalt, utan endast på solens strålning och på jordens omloppsrörelse."

Så skriver Tommy Hammarström i en krönika i Expressen. Och i sak har han rätt: det finns klimatförvillare som påstår detta, eller i alla fall att det var lika varmt. Men borde inte en journalist också kolla upp sanningshalten i sådana påståenden, i stället för att bara återge dem?

Hammarström upprepar också myten om 70-talets istidsoro:

"Ett fjärde argument är forskarflockens sparvbeteende: alla flyger åt samma håll och alla svänger samtidigt. På sjuttiotalet var till exempel den meteorologiska expertisen helt enig om att vi närmade oss en ny istid.
...
Från 1979 till 1985 sjönk medeltemperaturen med ett par tiondels grader och istidsteoretikerna frodades.
Men sedan steg temperaturen, från 1985 till 1997, med tre tiondels grader, och forskarflocken svängde tvärt åt andra hållet. Och sedan dess har växthusteorin varit helt dominerande."

Det här hade varit lätt att kolla upp (se t ex Peterson 2008):

Och det här vara bara ett smakprov på de klimatförvillarfloskler som oemotsagda radas upp i krönikan.

För några veckor skrev Hammarström om Rachel Carson och DDT. Då nöjde han sig inte med att  vidarebefordra felaktiga påståenden:

"Men DDT används också, och med framgång, för att bekämpa malariamyggor. Det är där de bruna och svarta människorna kommer in: Rachel Carsons avslöjande ledde till DDT-förbud i många länder, i Sverige redan 1970, och nu får hon skulden för att människor dör i malaria när de inte kan använda DDT.
Det är ett infamt och falskt resonemang. För det första används DDT fortfarande i områden där malarian härjar som värst. Det dör omkring 800 000 människor varje år i malaria, framförallt barn, och de allra flesta, nittio procent, i Afrika söder om Sahara. Och där sprutar man några tusen ton DDT varje år mot myggen.
Det låter kanske mycket men är ingenting mot de oerhörda kampanjer som WHO genomförde under sextio- och sjuttiotalen. Då lyckades man nästan utrota malarian i Indien och andra länder. Men så blev myggorna resistenta - något som Rachel Carson också varnade för - och strax ökade malariafallen igen, i Indien sextiofaldigades antalet sjuka på tio år, och de stora DDT-kampanjerna upphörde i slutet av sjuttiotalet."

Man kunde önska att Hammarström visade samma förmåga till kritiskt tänkande när han skriver om klimatförändringarna.