Syrien och klimatförändringarna

En kort sammanfattning av de bidragande orsakerna bakom det som händer i Syrien idag, i serieform, från Years of Living Dangerously:  

Läs hela serien här på Tumblr-bloggen YEARS of LIVING DANGEROUSLY. Vi vill poängtera att klimatförändringar är en bidragande orsak och inte hela förklaringen. Mer läsning här nedan.

• PNAS: "Climate change in the Fertile Crescent and implications of the recent Syrian drought" Kelley et al. (2015)
• ClimateDesk: "How Climate Change Worsened Violence in Syria"
• Climate and Security: "Syria: Climate Change, Drought and Social Unrest"
• New York Times: "Researchers Link Syrian Conflict to a Drought Made Worse by Climate Change"
• Maribo: "Has Climate Change Played A Role In The Syrian Conflict?"

Det våtare blir våtare och det torrare torrare

Utifrån en modell av NOAAs Geophysical Fluid Dynamics Laboratory förklaras här den förväntade förändringen av den globala mnederbördsfördelningen.

Nor any drop to drink

Water, water, every where,
And all the boards did shrink;
Water, water, every where,
Nor any drop to drink.

Coleridges ord i The Ancient Mariner beskriver inte bara situationen för forna tiders sjömän när fartyg kunde bli liggande i stiltjebältena medan sötvattenföråden sinade. De beskriver även situationen på dagens Tuvalu och Tokelau¹. De två små ö-nationerna i Stilla havet har akut brist på sötvatten efter de näst torraste² tolv månaderna sedan mätningarna började för nära 80 år sedan. Till skillnad från gårdagens sjöfarare kan de dock lyckligtvis nås av hjälp. Bland annat Nya Zeeland och Amerikanska flottan bidrar nu för att undvika en katastrof. Den direkta orsaken till torkan är den pågående La Nina men tyvärr är känsligheten för torkperioder liksom risken för dem i sin tur något som ökar i och med global uppvärmning med tillhörande havsnivåhöjning.

Även om reven som korallöarna (atollerna) ligger på är mycket gamla är själva öarna sällan mer än 4000 år gamla. De har uppkommit under den andra halvan av Holocen med stabil eller långsamt sjunkande vattenstånd. De är omgivna av ett korallrev som skyddar dem mot havsvågorna.

 Wake Island (Bild Wikipedia)

De låglänta korallöarna drabbas av klimatförändring på flera olika sätt. Den direkta effekten av havsnivåhöjning är den mest uppenbara. Alltså att öarna sakta sjunker i havet och låglänta områden översvämmas allt oftare. Detta sker dock långsamt och är inte det akuta problemet.

En annan effekt är ökad erosion på de vind och vågutsatta sidorna av öarna. Resultatet av höjd havsnivå på erosionen är dock fortfarande osäker. Revet spelar här en viktig roll då det skyddar ön samtidigt som eroderat material från revet bygger upp ön och motverkar förlusten från själva ön. En annan komplicerande faktor är att erosion av den utsatta strandbrinken kan göra så att ön växer i yta under en tid då de höga strandvallarna eroderar och sprids av strömmar och vind till låglänta sandrevlar och strandområden. Ön kan också flytta sig med rådande vindriktning över revet. Flera olika modeller och studier söker utröna effekterna av havsnivåhöjning på erosion och omformning av öarna. Dock är redan en omformning av öarna, även utan förlust av yta, ett problem då dagens ö-samhällen, liksom våra, har fast infrastruktur med hus, vägar och allt som hör där till.

Vattenbrist är ett stort problem på många öar som också förstärks av havsnivåhöjning. Sötvattnet på öarna kommer dels från direkt insamling av regnvatten i olika behållare och dels från grundvatten som fylls på under regnen. Öarnas grundvatten finns som en lins ovanpå saltvatten. (Detta då sötvatten är lättare än havsvatten.) När havsnivån stiger följer linsen med upp. Toppen av linsen avdunstar från de låglänta delarna och på grund av växternas vattenbehov och möjliga förrådet av grundvatten minskar. Vid en torrperiod förstärks denna effekt och havsvatten når in i tidigare sötvattenområden och försaltar det när senare regn fyller på förråden. Havsnivåhöjningen minskar alltså marginalerna för öborna vid torka och leder till långvarig ökad försaltning efter torrperioder.³

Korallreven runt öarna är inte bara viktiga för fiske och annan matförsörjning (samt turism) de är också som nämnts viktiga skydd för öarna mot erosion. Reven är i sig hotade genom höjd havstemperatur och havens försurning. Korallblekning på grund av hög vattentemperatur och försurning skadar koralldjuren vilket gör att erosion och havsnivåhöjning lättare överstiger revens tillväxt.

En lätt underskattad faktorn är förändringar i vädret. Då öarna är känsliga för så väl kraftiga stormar med tillhörande erosion, översvämningar och förstörelse liksom torrperioder med vattenbrist slår väderförändringar i ett mer energirikt klimat hårt mot de känsliga samhällena som redan är under tryck av den långsammare men obevekliga havsnivåhöjningen. Effekterna av El Nino och La Nina fenomenen (ENSO) blir kraftigare i och med den förhöjda temperaturen.

Utvecklingen på många av Stilla havets ö-nationer har redan lett till att dess resurser tänjts till bristningsgränsen. Med pågående global uppvärmning är de snabbt på väg att fallera. Det är tyvärr mycket troligt att vi bevittnar slutet för några av jordens söderhavsparadis. Vi får väl se till att de inte blir en förstudie för större nationer.

1) Även Samoa och Cook Island har stor brist på vatten.

2) Den torraste perioden tycks vara under 1999

3) På Tuvalu har överutnyttjande av grundvatten tillsammans med stigande havsnivå lett till att allt grundvatten är för försaltat för att kunna drickas.

Se vidare:

Tuvalu’s National Adaptation Programme of Action

P Nunn 2009: Responding to the challenges of climate change in the Pacific Islands: management and technological imperatives 
Webb & Kench 2010: The dynamic response of reef islands to sea-level rise: Evidence from multi-decadal analysis of island change in the Central Pacific 
Woodroffe 2008: Reef-island topography and the vulnerability of atolls to sea-level rise
Erosion of low-lying reef islands 

Gwynne Dyer: "Att äta är en icke förhandlingsbar aktivitet"

Journalisten Gwynne Dyer berättar i ett tal från 2008 utifrån sin bok Climate Wars om framtiden^1,2:

Länk till talet

En nyligen publicerad artikel, Drought under global warming: a review, understryker oron för klimatförändringarnas effekt på samhällen på grund av torka. Redan under senaste årtiondena har flera områden med stor befolkning och känslighet för torka, så om Medelhavsområdet och det inre av Kina, blivit torrare. För det i artikeln modelerade scenariot, SRES A1B med en koldioxidnivå på 560 ppm vid 2060, ser utsikterna för många områden direkt grymma ut.

Projektioner av framtida torka jämfört med slutet av 1900-talet. Kartorna använder sig av Palmer Drought Severity Index, som ger positiva tal för blötare än normalt i regionen och negativa tal när det är torrare än normalt. Ett värde på mindre än -4 är extrem torka. Områden med blått och grönt har liten risk för torka medan de med rött och lila kan utsättas för ovanligt extrem torka.

Se även här

1) På samma tema med Dyer finns en serie CBC Radioprogram
2) Angående tanden minns Dyers troligen fel. Det tar snarare ett år för att helt upplösas förutsatt att man byter cola.

Bild: Wiley Interdisciplinary Reviews, redrawn by UCAR, University Corporation for Atmospheric Research.

Nyhet om torka

World Meteorological Organisation (WMO) har kommit överens om att använda ett standardiserat index för att beskriva meteorologisk torka. Indexet heter SPI.
Det finns tre typer av torka

• meteorologisk torka - lägre nederbörd än normalt
• agrikulturell torka - torka som påverkar skördar och annan matframställning
• hydrologisk torka - torka som påverkar grundvatten, sjöar och andra vattenmagasin

Liknande index är planerade för de två sista typerna som meteorologisk torka leder till om den är bestående under en längre tid. Syftet är att förbättra observationssystemen kring torka och möjligheterna att förutse kommande torka. Det senare ger möjligheter att sätta in kompensatoriska åtgärder i tid. Arbetet kring torka är viktigt då 82% av världens jordbruksmark är regnbevattnad, de övriga 18% har konstbevattning, och ökad torka drabbar därför jordbruket kraftigt.

Bakgrunden är att både observationer och klimatmodeller visar en trend med ökad uttorkning av jordarna i stora delar av världen beroende på en kombination av framför allt avskogning och global uppvärmning. Sedan 1970-talet har ytan av de mycket torra områdena ökat från drygt 10% till ca 30% av landytan.

Bilden visar trenderna i jordens fuktighet 1900-2002

Den pågående uppvärmningen leder till att luften kan innehålla mer fukt (Ca 7% mer per grad. Sambandet kallas Clausius-Clapeyron-ekvationen.) vilket i sin tur gör att marken torkas ut mer när det inte regnar samtidigt som det finns mer fukt tillgänglig i början av ett regnväder. Regnvädren i torra områden tenderar att bli kraftigare men kortvarigare.

Läs mer i IPCC AR4 WG1 kap. 3.3