"Att inte agera är oförsvarbart" - rapport från Köpenhamn

Den stora klimatkonferens som hölls i Köpenhamn tidigare i år har nu resulterat i en rapport som beskriver forskningsläget i klimatfrågan.

Rapporten är en uppdaterad översikt över forskningsläget för mycket av den forskning som är relevant angående klimatförändringarna: klimatologin, förändringarnas inverkan på samhällen och miljö och de många verktyg och möjligheter det finns för att effektivt hantera utmaningarna klimatförändringen skapar.

Då rapportens trovärdighet säkert kommer att ifrågasättas av klimatskeptiker kan det vara intressant att se på granskningsproceduren. Denna beskrivs på följande sätt (sid. 5):

This report has been critically reviewed by representatives of the Earth System Science Partnership (ESSP), by the parallel session chairs and co-chairs, and by up to four independent researchers from each IARU university. This extensive review process has been implemented to ensure that the messages contained in the report are solidly and accurately based on the new research produced since the last IPCC Report, and that they faithfully reflect the most recent work of the international climate change research community.

Vad står då i rapporten?

För det första slås det fast att de vetenskapliga beläggen för allvarlig klimatpåverkan på grund av mänsklig aktivitet nu är överväldigande (sid. 6):

The scientific evidence has now become overwhelming that human activities, especially the combustion of fossil fuels, are influencing the climate in ways that threaten the well-being and continued development of human society. If humanity is to learn from history and to limit these threats, the time has come for stronger control of the human activities that are changing the fundamental conditions for life on Earth.

Rapporten är indelad i sex "nyckel-meddelanden" som vi refererar nedan med tyngdpunkt på de naturvetenskapliga aspekterna.

1 Klimattrender
Det konstateras att på flera viktiga punkter ligger förändringarna i överkant av vad som antogs i IPCCs senaste rapport:

• Nya data tyder på att värmeinhållet i havet ökat 50% mer än tidigare uppskattat. Denna nya uppskattning stämmer även bättre med observationer av havsytans höjning.
• Analyser av havsytans höjning och observationer av avsmältning från Grönland mm indikerar en höjning av havsytan på mellan 0,5 och 1,5 m under detta sekel vilket är dubbelt så mycket som tidigare uppskattning
  
• En av de mest dramatiska förändringarna sedan IPCCs senaste rapport är den snabba avsmältningen av sommarisen i Arktis.
• Utsläppen från fossila bränslen har accelererat och växer nu med 3,4% per år vilket är i övre gränsen av IPCCs utsläppsscenarier

Andra intressanta rön är att andelen koldioxid som tas upp av havet och i andra koldioxidsänkor har minskat de senaste 50 åren och tecken på att denna trend kommer att fortsätta. Klimatförändringarna är också mycket långsiktiga. Globala medeltemperaturen kommer knappt börja falla de första tusen åren efter att koldioxidutsläppen minskats till noll. Bland annat innebär det att havsnivåhöjningen kommer att fortgå under lång tid och länge efter detta århundrades meter-höjning är passerad. Risken att passera så kallade "tipping-points" som regionalt eller globalt förstärker klimatförändringen redan vid två graders global uppvärmning är högre än tidigare analyser visat. En direkt effekt av den ökande halten koldioxid i atmosfären är försurningen av haven som går extremt fort jämfört med tidigare förändringar och effekterna på marint liv har observerats.2 Effekter på samhällen och natur
Ökad värme har flera effekter på människors hälsa. Modellstudier tyder på att en ökning av medeltemperaturen på 2 °C kan minska skördarna av spannmål med 5-20% i Syd- och Sydost-asien samt Afrika söder om Sahara med stora effekter för livsmedelstillgångarna och framför allt barns hälsa. I många städer kommer en tvågradig ökning av globala temperaturen fördubbla, eller mer, de årliga dödstalen i värmeböljor. Vattentillgången kommer att försämras i många områden redan vid 1 till 1,5 °C global temperaturökning. Försurningen av haven och de snabba förändringen som temperaturstegringen och havsnivåhöjningen innebär ökar kraftigt trycket på Jordens ekosystem.

Den sammanlagda bedömningen av klimatförändringarnas inverkan visar högre risker för negativa konsekvenser än den bedömning som gjordes 2001:

3 Globala mål och tidtabeller
Snabb och uthållig utsläppsminskning koordinerat regionalt och globalt är nödvändig för att undvika farlig klimatförändring. Globala temperaturen har redan stigit 0,7 °C från förindustriell nivå och på grund av eftersläpningar i klimatsystemet är en ökning upp till 1,4 °C oundviklig. Till detta kommer tröghet i de sociala systemen som begränsar möjligheten att minska utsläppen snabbt. Koldioxidnivåerna i atmosfären är redan så höga att det är orealistiskt att hindra en passage av tvågradersgränsen åtminstone under en kortare tid. För att minimera den maximala uppvärmningen måste utsläppen börja minskas kraftfullt nu.

Ekonomer är inte överens om hur kostnader för klimatåtgärder och risker med klimatförändring ska hanteras i analyser. Trots detta finns det ett växande antal analyser som visar att både kostnaderna att motverka och parera klimatförändringar ökar ju längre man väntar. Ekonomiska analytiker håller i allmänhet med om att osäkerheterna i framtida klimatförändringar inte är ett rationellt skäl att försena program för utsläppsminskningar.

Även om det kan vara politiskt känsligt är det ett kritiskt steg mot minskade utsläpp att konsumenterna känner av kostnaderna. De politiska åtgärder som görs måste vara koordinerade globalt och uthålliga för att ge marknaden tydliga spelregler. Satsningar på innovationer och nya teknologier är också väsentliga. Analyser tyder på att det är möjligt tekniskt och ekonomiskt att begränsa temperaturhöjningen kring tvågradersnivån om alla möjligheter tas tillvara inklusive teknologier för att fånga in och lagra koldioxid.

4 Rättviseaspekten
Många av de människor som kommer att drabbas tidigast och mest av klimatförändringarna är de som redan har minst marginaler i dagens fattigare områden och i U-länder. En annan viktig rättviseaspekt är mellan generationerna. På grund av den långsiktiga verkan av koldioxidutsläppen i atmosfären och fördröjningar i klimatsystemet så är det framtida generationer som kommer att drabbas hårdast. Även de etiska frågorna kring människans roll i naturen är viktiga i och med den hotande katastrofen för den biologiska mångfalden.

Ökningen av koldioxidhalten sedan förindustriell tid kommer till allra största delen från industrinationerna medan idag är det flera av de nu snabbt industrialiserande länderna som ökar sitt bidrag mest. Detta måste behandlas i samband med förhandlingar kring begränsningar.

Arbetet med utsläppsbegränsning och parering av klimatförändringarna kan inte separeras från de vidare målen kring ekonomisk och social utveckling globalt och regionalt. De måste hanteras tillsammans.

5 Att inte agera är oförsvarbart
Vi har redan många verktyg och angreppsvägar i samhället - ekonomiska, teknologiska, beteende och styrning - för att effektivt hantera utmaningen från klimatförändringarna. Om dessa verktyg inte används fullt ut kommer inte utmaningen att kunna mötas och övergången till ett fossilbränsle-fritt samhälle misslyckas. Vinsterna med en koordinerad satsning på att snabbt motverka och parera är många. Bland annat arbetstillfällen i sektorn för förnyelsebara energikällor, minskning av kostnaderna- socialt, hälsomässigt, ekonomiskt och ekologiskt - på grund av klimatförändringarna samt förbättringar i ekosystemen.

Det är viktigt att satsa på forskning kring hur klimatåtgärder bäst utvärderas och följs upp då vi inte i förväg kan veta att de åtgärder som görs är de bästa. Detta är extra tydligt för åtgärder ämnade att hantera effekterna av klimatförändringarna. Det finns dock ett flertal sådana åtgärder som inte kan vara fel - så som säkerställande av vattentillgångar och satsning på katastrofberedskap - som direkt kan implementeras.

En av de största utmaningarna vi står inför med större befolkning på Jorden är att balansera lokala behoven av land för matproduktion och samhällsstrukturer mot det globala behoven av koldioxidsänkor, biologisk mångfald och produktion av biobränslen.



6 Att möta utmaningen

Övergången till ett hållbart samhälle måste ske på alla skalor - individuellt, lokalt, nationellt och internationellt - och på flera nivåer, från förändringar i vardagen till omvärderingar av värderingar och syn på världen. Den vanliga debatten kring klimatförändringar speglar underliggande värderingar. Till exempel förstärker fokus på att fördela bördorna rättvist och reducering av växthusgaser synen på att samhällsförändringarna är något ont som bör undvikas så långt som möjligt. Fokus på fördelarna och vinsterna med omställningen bygger en betydligt mer optimistisk syn på världen.

Vetenskaplig information, teknologier och ekonomiska styrmedel är alla delar av lösningen men de passerar genom filtret av individers och samhällens syn på världen. Religiösa och traditionella kunskapssystem, förståelse av relationen mellan människa och natur, värderingar och etik, alla avgör till slut om mänskligheten kommer att klara den förestående transformationen eller om mänskligheten slutar seklet i en miserabel +5 graders värld