6 nov. 2009

Mammutrapar och mänsklig klimatpåverkan under pleistocen

Det finns de som använder begreppet antropocen för den nuvarande tidsåldern då människan påverkat miljön globalt. Så här på fredag vill vi uppmärksamma en mer spekulativ studie som anknyter till detta:

Under årets möte för Geological Society of America presenterade Felisa Smith, Scott Elliott och Kathleen Lyons uträkningar som indikerar att människan kan ha påverkat klimatet redan för ungefär 12 000 år sedan (~13,400-11,500 ybp). Detta genom utrotningen av stora växtätande djur som skedde då.

Utrotningen av de stora växtätarna innebar en signifikant minskning av produktionen av metan (en viktig växthusgas). Detta minskade metanutsläppen med ungefär 10 miljoner ton per år. Utan alla mammutrapar kyldes klimatet därför ner. Klimatet kantrade tillbaka mot en istid under perioden även av andra orsaker, men forskarna föreslår ändå att människan påverkade klimatet ”på ett mätbart sätt”


Här är en översättning av sammanfattningen:
Mammutrapar: Påverkade människan klimatet redan innan holocen?

Människans utrotning av stora växtätare under den senare hälften av pleistocen hade stora effekter på landlevande djur- och växtsamhällens struktur och funktion, men kan också ha påverkat atmosfärens gassammansättning. Växtätande djur är betydande producenter av metan, en kraftfull växthusgas som kan spela en viktig roll för global uppvärmning; boskap bidrar med ~20% av den årliga produktionen. Här använder vi oss av allometriska samband mellan kroppsvikt och densitet, metanproduktion och uppskattningar av geografiska spridningsområden, för att beräkna den årliga minskningen i metanproduktion som var resultatet av utrotandet av 114 arter av stora växtätare från de amerikanska kontinenterna för ~13,400-11,500 år sedan. Våra resultat indikerar en förlust av ~9.6 Tg (övre gräns, 25.5 Tg) CH4 årligen, tillräckligt för att förklara en signifikant andel (12,5-100%) av den ~200 ppbc minskning som man funnit från isotopanalyser av isborrkärnor. Vi föreslår att människan på ett mätbart sätt påverkade globala biogeokemiska processer långt före utvecklingen av jordbruk, komplexa civilisationer och den uppenbara påverkan av industriåldern.

(Bild gjord av Dmitry Bogdanov)

13 kommentarer:

  1. Men hallå....Utrotningen vid den tiden är väl inte alls klarlagd vad jag sett, att människan skulle vara skyldig är bara en teori av flera. Det fanns inte speciellt många människor på den tiden och att de skulle kunna utrota 114 arter stora växtätare med sina stenåldersvapen känns inte alls troligt. Mer troligt att klimatförändringar som INTE beror på människor orsakade det.

    SvaraRadera
  2. Plutten,
    Du kan mycket väl ha rätt. Som vi hoppas framgick av introduktionen så valde vi att publicera denna hypotes i fredags då den är spekulativ och har ett visst humoristiskt drag.

    Men att något "känns inte alls troligt" är ett uselt argument.

    SvaraRadera
  3. Och vad har ni för icke uselt argument för att människan är skyldig då ?
    På 1800-talet gjord människorna sitt bästa med moderna vapen för att utrota bisonoxen men lyckades inte, men det var väldigt nära.
    Hur sannolikt är det att stenåldersmänniskor skulle lyckas utrota 114 arter ?

    SvaraRadera
  4. Plutten,
    Bisonoxen klarade sig (nätt och jämnt) under 1800-talet eftersom den blev skyddad, och även hölls i fångenskap på rancher. Dessutom är bisonoxen en sentida invandrare från Asien.

    SvaraRadera
  5. Jo visst blev bisonoxen skyddad och hölls på rancher men det var först efter utrotningen upphört och en sista flock hittades i Yellowstone. Tog det som exempel på att det inte är så lätt att hitta och utrota varenda djur på en hel kontinent. Det står i artikeln att det är en spekulativ studie, men framgår inte att människans skuld till utrotning också är spekulativ. Låter som den delen är fastlagd och det var det jag reagerade på. Men jag kanske är petig ;-) Om sen metanraparnas försvinnande påverkade klimatet har jag ingen åsikt om, har inte den kunskapen.

    SvaraRadera
  6. Plutten,
    Tex Wikipedia med referenser om Mammutarna. Notera att det tog några tusen år. Kanske svårt att hitta de sista ;)
    Fördelningen mellan klimatförändringar och männsklig utbredning samt jakt är omdebatterat men det går inte att göra bedömningar utifrån vad som känns troligt.

    Jättekängurun i Australien är ett exempel på djur i megafaunan som troligen dött ut pga människan i förhistorisk tid

    SvaraRadera
  7. Plutten
    Som påpekats av Anders M så har teknikens utveckling gjort det möjligt att mycket snabbare jaga arter till utrotingens rand än vad det var under stenåldern. Från åtskilliga 1000 år under stenåldern till bara 100 år i modern tid. Om nu endast en liten spillra var kvar av megafaunan pga. jakt så är de mycket mer känsliga för övrig påverkan som sjukdommar, klimatförändring, övriga predatorer, konkurrens från övriga arter etc etc. Så visst, människan var troligen inte ensam skyldig till megafaunans utdöende men det är möjligt att de var den primära orsaken.

    SvaraRadera
  8. Det var Clovisfolket som levde där då, har inte sett någon uppgift på hur många dom var. Kan dom ha varit så talrika? För övrigt dog Clovisfolket också ut i samma veva.

    SvaraRadera
  9. Stora långlivade djur som elefanter tenderar att ha små kullar och långt mellan kullarna. Därför tar det lång tid att ersätta ett bortfall ur populationen. Redan ett litet jakttryck från människor kan få populationen att minska, och fortsätter det ett par tusen år, så...

    Om populationen då redan är utsatt, t ex pga klimatförändringar vilket var fallet för mammutarna, så kan det gå illa.

    SvaraRadera
  10. Nyligen publicerade resultat kan utesluta meteorithypotesen och ger begränsningar för klimat/människa hypoteser.

    SvaraRadera
  11. Håller man ett tag till på det viset så kommer man kanske fram till att även dinosaurierna utrotades av människan...
    Och då får vi väl skylla på Fred Flinta...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Dinosaurierna tålde nog inte att användas som grävskopor.

      Radera

Tips: Använd gärna signatur när du kommenterar. Det underlättar samtalet