Inlägg
"Unless we announce disasters, no one will listen." Så lyder ett av de mest spridda citaten i klimatdebatten. Det tillskrivs Sir John Houghton, en av nyckelpersonerna bakom bildandet av IPCC.
Citatet är en favorit bland klimatförnekare; det får 130 000 träffar med Google. Kända förnekare på den internationella arenan som Monckton, Booker, Peiser med fler använder det ofta, liksom vår lokale Peter Stilbs.
Problemet är att Houghton inte känner igen att han någonsin har sagt något liknande.
Efter Akermans artikel spred sig citatet över förnekosfären som en löpeld. Efter tre år var det allmängods. De som angav en källa citerade alla Houghtons bok, givetvis utan att kontrollera sanningshalten.
Egentligen borde man kanske inte bli förvånad av den här bristen på ärlighet och källkritik? Ännu ett exempel att lägga till listan på falska citat, vinklade artiklar, selektiv användning av vetenskap och hypade bagateller som används för att inte bara angripa klimatvetenskapen utan även enskilda forskare. Listan börjar bli lång nu, och längre lär den bli.
Uppdatering:
Följande mejl har skickats till Stockholmsinitiativet
Citatet är en favorit bland klimatförnekare; det får 130 000 träffar med Google. Kända förnekare på den internationella arenan som Monckton, Booker, Peiser med fler använder det ofta, liksom vår lokale Peter Stilbs.
Problemet är att Houghton inte känner igen att han någonsin har sagt något liknande.
It's not the sort of thing I would ever say. It's quite the opposite of what I think and it pains me to see this quote being used repeatedly in this way. I would never say we should hype up the risk of climate disasters in order to get noticed.Han överväger vidare juridiska åtgärder
It doesn't do me any good because it suggests to everyone that I have hyped things up. I've been growing aware of it now for some time. The trouble is, if I just deny it then it cuts no ice with the people who want to believe it. I have to consider legal actionSå var kommer det då ifrån? För att få klarhet i frågan har The Independent sökt efter källan. Första gången det används är 2006 i en av text av "klimatskeptikern" Piers Akerman i den Australiensiska tidningen The Daily Telegraph:
This alarmist approach reeked of stupidity, snake oil, and misguided gospel preaching but was in line with a formula adopted by the first chairman of the IPCC, Sir John Houghton, who produced the IPCC's first three reports in 1990, 1995 and 2001 and wrote in his book Global Warming, The Complete Briefing, in 1994: 'Unless we announce disasters no one will listen.'Akerman påstår alltså att "citatet" kommer från Houghtons bok Global Warming, The Complete Briefing från 1994. Men det finns inte i boken. Och trots att Independent har frågat så vägrar Akerman att svara på tidningens förfrågningar om var han hittat det. Det verkar inte bättre än att det är påhittat.
Efter Akermans artikel spred sig citatet över förnekosfären som en löpeld. Efter tre år var det allmängods. De som angav en källa citerade alla Houghtons bok, givetvis utan att kontrollera sanningshalten.
Egentligen borde man kanske inte bli förvånad av den här bristen på ärlighet och källkritik? Ännu ett exempel att lägga till listan på falska citat, vinklade artiklar, selektiv användning av vetenskap och hypade bagateller som används för att inte bara angripa klimatvetenskapen utan även enskilda forskare. Listan börjar bli lång nu, och längre lär den bli.
Uppdatering:
Följande mejl har skickats till Stockholmsinitiativet
Till Stockholmsinitativets medlemmar!
Som ni säkert sett har The Independent ( http://www.independent.co.uk/environment/climate-change/fabricated-quote-used-to-discredit-climate-scientist-1894552.html ) spårat källan till det citat som tillskrivs Sir John Houghton och funnat att det härrör från en artikel av en Australiensisk "klimatskeptiker" och inte på något sätt speglar uttalanden eller åsikter framförda av Houghton. Då ni (bla genom Peter Stilbs) spritt och utnyttjat detta citat håller ni säkert med om att det vore till fördel för ert förtroende som debattörer i klimatfrågan om ni offentligt tillstod felet kring citatet och tar avstånd från fortsatt användande. Jag finner för närvarande ingen sådan information på er hemsida.
Anders Martinsson
Uppsalainitiativet
Här är ett annat exempel:
SvaraRaderahttp://www.guardian.co.uk/environment/2010/jan/11/climate-change-global-warming-mojib-latif
Svante,
SvaraRaderaJa, tyvärr finns det allt för många exempel på förvrängningar och bluffar. Tack för att du bidrar till att visa upp dem!
I ett inslag i Aktuellt som finns länkat till på ClimateScam säger sig Peter Stilbs tro på avkylning de närmaste 30 åren och att han är villig att satsa en slant på detta. Någon som är intresserad av ett vad med honom? Själv har jag redan ett vad med Per Welander så jag passar, även om villkoren Stilbs ger verkar mycket mer förmånliga än de jag fick.
SvaraRaderaThomas,
SvaraRaderaJepp jag ska tänka ut några alternativ....
Hej
SvaraRaderaPhil Jones - Ja, DEN PJ - säger i en intervju med BBC att dagens temperaturkurvor inte skiljer sig från preindustriella. Det gör det lite svårt att helt acceptera AGW - teorier?!
mvh
Bengt A
Bengt Abelsson,
SvaraRaderaJag förmodar att du syftar på det här:
Of course, if the MWP was shown to be global in extent and as warm or warmer than today (based on an equivalent coverage over the NH and SH) then obviously the late-20th century warmth would not be unprecedented. (Phil Jones)
Är det för svårt med villkorliga satser? Eller ville du bara illustrera rubriken på det här inlägget?
Hej!
SvaraRaderaJa, det var den intervjun jag syftade på.
Det jag tycker är viktigt är att perioderna 1860-1880, 1910-1940 och 1975-2009 (1975-1998) uppvisar statistiskt sett samma uppvärmningsmönster.
Hur kopplas uppvärmning till mänsklig aktivitet för de tre olika perioderna?
En annan viktig notering: Ingen statistiskt säkerställd (global?)uppvärmning under perioden 1995-2009.
En glädjande och positiv omständighet som förtjänar mer uppmärksamhet?
Och ja, jag kunde ha haft bättre betyg i svenska.
mvh Bengt A
"Ingen statistiskt säkerställd (global?)uppvärmning under perioden 1995-2009."
SvaraRaderaVilket betyder att det finns en något mer än 5% chans att den positiva trenden för den perioden beror på slumpen. Och en chans på något mindre än 95% på att det verkligen har blivit varmare.
Och att det är så beror på att perioden är något för kort för att fastställa en trend. Vilket i synnerhet de personer som talar om "ingen uppvärmning sedan 1998" eller "avkylning sedan 2002" bör tänka på!
Hej!
SvaraRaderaDet (mest) intressanta tycker jag är perioderna 1860-1880 samt 1910-1940 som uppvisar samma uppvärmningsmönster som 1975-2009.
Förvisso inget bevis att orsakerna är desamma men var finns en klimatmodell som förklarar de tre olika perioderna?
mvh Bengt
Bengt Ab.,
SvaraRaderaDu läste väl hela intervjun. Kopplingen mellan mänskliga utsläpp, solen, vulkaner mm och klimatet görs pga av fysikaliska samband inte statistiska linjeanpassningar. Se svaret på fråga D och hela kapitel 9 i rapporten från IPCC AR4 WG1.
Hej!
SvaraRaderaFrågan A - angående perioderna 1860 - 1880 etc kanske är viktigare.
Likheterna i temperaturförloppet finns. Därmed inte sagt att orsakerna är desamma men någon modell att förklara tidigare uppvärmningar samt varför denna mekanism inte varit verksam från 1975 borde finnas för att göra AGW trolig.
mvh Bengt
PS: Skillnaden mellan klimat och väder kanske ska sättas till 1000 år, eller varför inte 10 000? DS förslag
Ok, så här ska det vara: "Om det inte finns någon verklig underliggande trend så är chansen att av en ren slump observera en positiv trend av den storleken något mer än 5%".
SvaraRaderaPhil Jones menade inte: "Det finns ingen uppvärmning under perioden 1995-2009."
Bengt A,
SvaraRadera1910-1940 har vi ökade växthusgaser, ökad solaktivitet och färre vulkanutbrott. Samtliga dessa tre faktorer bidrog till temperaturökningen under den perioden.
Hej!
SvaraRaderaMycket brus och svaga trender - och rimligen har PJ satt ett tak för temperaturkurvan, inte ett golv.
De metodologiska svårigheterna att sätta ETT värde på en medeltemperatur måste vara betydande.
Samt att PJ har dålig ordning på grunddata.
Visst finns utrymme för att inte tro på allt som är sant.
mvh Bengt
OlleH,
SvaraRaderaAngående mitt resonemang som du länkade till för att illustrera hopblandning av sannolikheten för nollhypotesen givet data och sannolikheten för data givet nollhypotesen vill jag förtydliga hur jag tänkte. Är detta rätt eller fel tänkt? Jag uppskattar feedback från ett proffs!
Mitt resonemang utgick från att vi har ett skattat medelvärde på temperaturtrenden på -1,3 grader per sekel baserat på 8 års månatliga temperaturdata. Jag antog att skattningen är normalfördelad med standardavvikelsen 1,6 grader per sekel. Detta kan givetvis ifrågasättas som en grov approxiamation men låt oss acceptera detta som en utgångspunkt för resonemanget här.
Jag sätter sedan som nollhypotes att temperaturtrenden är positiv. Jag jämför med fördelningen för det skattade medelvärdet som antas vara en normalfördelningskurva. Då visar det sig att 80% av ytan under denna normalfördelning hamnar på den negativa sidan och 20% på den positiva sidan. Min slutsats blir att nollhypotesen kan förkastas på signifikansnivån 20%, dvs. sannolikheten att nollhypotesen förkastas trots att den är sann är 20%.
Jag menar också att denna normalfördelningdkurva visar att sannolikheten för att temperaturtrenden är negativ utifrån denna medelvärdesskattning och standardavvikelse är 80% och att sannolikheten för att den är positiv är 20%.
Tycker du att detta är ett felaktigt sätt att resonera, Olle? Hur borde man i så fall i stället resonera?
Pehr
SvaraRaderaJa, ditt sätt att resonera är felaktigt. Och detta är ingenting som jag tycker - det är felaktigt helt enkelt. Sedan du resonerat dig fram till en uppskattning av sannolikheten att få data av det slag vi sett givet nollhypotesen, vänder du plötsligt och helt ogrundat på steken och betraktar det erhållna resultatet som sannolikheten för nollhypotesen givet erhållna data - ett fundamentalt (men dessvärre inte ovanligt) fel.
Statistisk slutledning är inte helt lätt - även till synes enkla resonemang tenderar att bli fel om man inte har gedigna kunskaper i ämnet. Får jag föreslå att du läser lämplig grundbok i matematisk statistik? Den här, t.ex.
Visst var det HELT utan substans...
SvaraRaderaHär är ett mer bekräftat citat:
“If we want a good environmental
policy in the future we’ll have to
have a disaster.”
http://john-adams.co.uk/wp-content/uploads/2010/02/houghton-and-god.pdf
Är det fortfarande helt otroligt att Sir John även yppat även annat ?
Antar att inte heller detta får vara med på er site ?
J-O, ditt citat blir mer tydligt om man tar med nästa mening också:
SvaraRadera"If we want a good environmental
policy in the future we’ll have to
have a disaster. It's like safety on public transport. The only way humans will act is if there´s been an accident."
Cyniskt, men tyvärr sant. Ibland räcker det inte ens med en katastrof, av vad jag läst är New Orleans idag mer sårbart för en orkan än före Katrina.
Thomas Palm skrev: "Cyniskt, men tyvärr sant."
SvaraRaderaSnarare resignerat, och tyvärr sant.
J-O:
SvaraRadera"Är det fortfarande helt otroligt att Sir John även yppat även annat ?"
Den kommentaren skulle verkligen ha platsat på Denial Depot.
OlleH,
SvaraRaderaTack för boktipset! Jag har läst och använt Gunnar Bloms “Statistik för kemister” under mitt yrkesliv och jag har haft en hel del användning av denna bok för de vanligaste statistiska beräkningarna som man behöver inom kemivetenskapen.
Jag uppfattade ditt svar så att hypotestestningen var i princip riktig, där nollhypotesen förkastades på signifikansnivån 20%. Skattningen av medelvärdet var alltså – 1,34 grader per sekel med en standarddeviation på 1,6 grader per sekel (standarddeviation blir så där stor beroende på effekten av autokorrelation som jag uppskattade från en länk som ErikS rekommenderade).
Det är ju intressant att Phil Jones i BBC-intervjun sade att trenden 2002 – 2009 var -1,2 grad per sekel vilket inte är så långt från min skattning. Han sade också att denna trend inte var signifikant, jag antar att han menar på signifikansnivån 5% eller så.
Vad säger sådana resultat om sannolikheten för att vi egentligen har haft en positiv trend, en temperaturökning under perioden 2002 – 2009 respektive sannolikheten för att vi har haft en temperatursänkning?
Hur kan man beräkna sannolikheten för dessa två fall på ett riktigt sätt (till skillnad från mitt tydligen felaktiga sätt)?
Är det sannolikt att vi har haft en temperatusänkning eller inte om vi använder IPCC:s terminologi där uttrycket sannolikt innebär att det med 70% sannolikhet (om jag minns rätt) är riktigt? Om sannolikheten vore 90% så säger man enligt IPCC:s att det är mycket sannolikt (knappast så i det här fallet).
J-O och Lars,
SvaraRaderaDet är märkligt att namnkunniga klimatforskare går ut med sin religiösa tro även om i fallet Houghton det var aktuellt 1995. Roy Spencers religiositet har ju stötts och blötts nyligen. Intressant att vi här har en från vardera lägret.
Uppenbarligen menar Houghton att Gud kommer att straffa oss om vi inte sköter oss i klimatfrågan. Så tolkar i varje fall jag hans uttalande enligt Sunday Telegraphs artikel från 1995: “...Houghton warns that God may induce man to mend his ways with a disaster”.
Spencer fick ju kritik här på UI nyligen, i svar till en kommentar av mig, för att han i sin klimatblogg skrev något om att det kanske inte alltid i alla sammanhang är en klar skillnad mellan vetenskapliga åsikter och religiös tro. Houghton går faktiskt längre när han antyder att Gud kan straffa oss om vi inte sköter klimatfrågan. Eller övertolkar jag? Vad tycker ni?
Visst kan det finnas en risk att religiös tro kan leda fel i vetenskapen. Vi har sett det ifråga om kreationism. Men vi måste respektera religionsfriheten och religiös tro får inte i sig användas som ett argument mot en forskares vetenskapliga arbetssätt så länge den vetenskapliga metoden till fullo respekteras i forskningsarbetet.
"Jag uppfattade ditt svar så att hypotestestningen var i princip riktig".
SvaraRaderaMen snälla Pehr, detta har jag faktiskt inte sagt ett pip om. Bara för att jag påpekar ett fel i din argumentation betyder inte det att jag därmed ger mitt "stamp of approval" åt övriga delar.
"Vad säger sådana resultat om sannolikheten för att vi egentligen har haft en positiv trend, en temperaturökning under perioden 2002 – 2009 respektive sannolikheten för att vi har haft en temperatursänkning?"
Frekventistisk statistisk analys medger överhuvudtaget ingen möjlighet att precisera sådana sannolikheter. För att göra det blir du tvungen att tillgripa bayesianska metoder.
Pehr, den enda anledningen till att jag nämnde Spencers väldokumenterade kreationistiska position var att han själv anklagade andra för att ha religiösa motiv till sina ställningstaganden. Ett rätt märkligt agerande, kan man tycka. Vad jag kan se har Houghton inte gjort detsamma. För övrigt har Houghton tydligt tagit avstånd från kreationism.
SvaraRadera