Inlägg
En av orsakerna till att vi vet att det är människan som är orsaken bakom de stigande halterna av koldioxid i atmosfären är förändringen i förhållande mellan olika kolisotoper (läs mer om det här). Nu visar det sig att denna förändring också kan ha börjat märkas i kvalitetskontrollen av mat.En nyligt publicerad vetenskaplig artikel med titeln Is climate change hiding the decline of maple syrup? handlar om lönnsirap vars isotopförhållanden börjat förändras. Kol-13 förhållandet till isotopen kol-12 i lönnsirap har börjat sjunka. Varför är då detta intressant? Jo, ett sätt att kontrollera vilket sötningsmedel som är tillsatt i mat är att titta på hur mycket kol-13 det finns i förhållande till kol-12. Majs och
När man då kontrollerar ifall till exempel lönnsirap har rätt kol-13 kol-12 förhållande så säkerställer man att inte för mycket ”billigt” sötningsmedel tillsats. Men nu när sirapens isotopförhållandens börjat sjunka skulle man kunna tillsätta mer ”billigt” sötningsmedel utan att komma över gränsvärdet för lönnsirap.
Som kuriosa kan nämnas att en annan kvalitetssäkring av mat där isotopförhållanden kan användas är Kalix Löjrom, men där tittar man främst på grundämnet Strontium.
'
Intressant bieffekt av klimatförändringarna, det här med lönnsirapen! Förändring i 13C/12C-kvoten i atmosfärens CO2 är ett av många starka indicier på ursprung i fossila bränslen, som sällan dyker upp som "slagträ" i debatten med "skeptikerna". Kanske är det pedagogiskt otacksamt, naturvetenskap är ju inte deras starka sida. Men, en rättelse: "Majs och sockers fotosyntes skiljer sig från de flesta andra plantor" är delvis fel. Majs och rörsocker har C4 fotosyntes, medan sockerbetan har C3-fotosyntes, liksom lönnen. Antagligen går det att fuska med socker från betor utan att det upptäcks med 13C-analys, medan om fusket görs med rörsocker så avslöjas det.
SvaraRaderaJag förstår dock inte riktigt (men har inte läst original-artikeln i J Agr Food Chem). Att d13C minskar i sirapen till följd av förändrad atomsfärisk CO2 är logiskt, men vad är kopplingen till sockertillsatserna. C4- och C3-växter diskriminerar mot 13C i olika grad vid sin fotosyntes, och gör så även efter att koldioxidens d13C förändrats. Klimatförändringarna har långtgående effekter, men (förutsatt att rörsockret och lönnen växer i samma atmosfär) borde det gå bra att spåra rörsocker i lönnsirap med isotopanalys även i framtiden. Det finns nog något missförstånd här?
Men?
SvaraRaderaHar ni börjat slå in öppna dörrar nu? Mig veterligen har ingen påstått att inte den del av koldioxiden som beror på mänskliga utsläpp ökar. Självklart gör den det. Det frågan gäller är vad detta egentligen betyder för klimatet och om IPCC haft ett annat mål än sanningen.
Vetenskapen måste vara oantastlig. En nystart för panelen med nya krafter måste till, uppdraget formuleras om så att man försöker få med helheten. Att ensidigt fokusera på en enda komponent i ett komplex där tom antalet komponenter är okänt?
Det är milt sagt enögt.
Anonym, har du testat att kolla på Stockholmsinitiatets hemsida? Den 121 kommentarer långa diskussionen i den här tråden finns kanske inte?
SvaraRaderaHej annon1
SvaraRaderaJag är ingen expert men jag tolkar det som att eftersom kvoten sjunker och man inte ändrar regleringen så finns utrymme att fylla på med mer av annat. Man anpassar förhoppningsvis reglerna.
Anonym överst,
SvaraRaderaIntressant kommentar angående olika fotosynteser. Och kul med dessa konstruktiva kommentarer!
Det tycks vara så att C3 är den vanligaste formen men de flesta andra är nog för starkt uttryck.
Angående isotopförhållandet. Blir det inte så att isotopförhållandet för C4-växterna också sjunker med de ökande koldioxidutsläppen? Alltså kan man blanda i mer tex. rörsocker för att marginalen mot gränsvärdet förskjuts pga båda sänkningarna. Gränsvärdet måste förskjutas för att kompensera förändringen.
Anonym två,
Allt vi skriver är inte polemik mot förnekare! Det finns en hel värld av kul, intressant och spännande forskning att möta för den som är beredd att öppna sina ögon och ta till sig den.
Sen har du ju fel. Nivån på förnekeriet är lägre än du tror, tyvärr. Se ErikS svar.
Ja, det är troligen bara en fråga om att flytta gränsvärdet för när man klassar sirapen som manipulerad. Alla växter fraktionerar isotoper så att den tyngre C13 blir underrepresenterad i biomassan jämfört med i koldioxiden, men C3-växter (som lönn) gör det i större utsträckning än C4-växter (som majs och rörsocker). Differensen består även när 13C-halten i koldioxiden ändras. Blänkaren in Nature kunde varit tydligare (den har följaktligen dragit på sig ett par kommentarer i web-versionen om att rubriken och innehållet inte matchar), men i original artikeln (J Agr Food Chem) är det tydligt förklarat att man kan missa tillsatser av rörsocker, om inte hänsyn tas till den minskande andelen C13 i koldioxiden till följd av att fossil förbränning.
SvaraRaderaDe fossila bränslenas C13 är låg just pga C3-fotosyntes hos de växter som fossiliserats (C4-fotosyntesen uppträdde i evolutionen efter att de fossila lager byggdes upp, som vi nu bränner). Den radioaktiva isotopen C14 är helt "utdöd" i dessa gamla lager (halveringstid 5730 år, till skillnad från 12C och 13C som är stabila), något som också ger avtryck i atmosfärisk koldioxid. Jag känner inte till någon alternativ förklaring till dessa isotopmönster från "skeptikerhåll", vore intressant att ta del av.
Isotopfraktionering sker för övrigt i många biologiska processer - organismer högt upp i näringskedjan har t ex en annorlunda halt av den stabila kväveisotopen N15 jämför med organismer i näringskedjans bas, och växter diskriminerar mellan olika väteisotoper - sådant ligger bakom mycket av vad vi vet om ekologiska och biogeokemiska processer även i forskning som inte rör klimateffekter.