Guide för aspirerande klimatskeptiker del 2

Bild från Wikipedia.

Välkommen till del 2 i Uppsalainitiativets guide för aspirerande klimatskeptiker.  (Del 1 hittar ni här). Här ska vi gå igenom ett tjugotal viktiga principer inom klimatskeptisismen. Det handlar om hur man söker och utvärderar vetenskaplig information, och om vem man egentligen kan lita på i klimatdebatten. Det handlar också om etik, och om hur debatten förs.

1. Den gyllene regeln: du behöver aldrig tro på något om du inte vill, och du behöver aldrig lita på någon som påstår något som du inte vill tro på.
    
2. Konsensus-argument ("97% av forskarna inom området...") är alltid fel.  Det finns ingenting sådant som konsensusvetenskap.  Om det är konsensus så är det inte vetenskap, och om det är vetenskap så är det inte konsensus.¹ Om forskare är överrens om något, så betyder det att de allihopa har fel. (Varning! Försök inte tillämpa detta på andra områden som relativitet och evolution, ty då kommer folk att tycka att du är en knäppgök).
    
3. De flesta klimatforskare har antingen en egen dold politisk agenda eller anpassar sig efter maktens önskemål. Därför kan man inte att lita på dem. Det finns dock undantag, som de eminenta forskare (och andra) som under åren har inbjudits av republikanerna att vittna inför Amerikanska kongressen (bl a Dick Lindzen, Judith Curry, John Christy, Fred Singer, Willie Soon, Michael Crichton, Christopher Monckton och Stephen McIntyre). Dessa kan man lita på!
    
4. Forskarna har haft fel förr. T ex fanns det på 1970-talet forskare som varnade för en ny istid. Att de var mycket färre än de som varnade för en uppvärmning är inte relevant: det viktiga är att de hade fel. Och därför behöver vi inte tro på forskarna idag. (Fast kanske var det de som varnade för en istid som hade rätt i alla fall). Denna regel gäller dock inte för klimatskeptiska forskare (som de i 3 ovan).
    
5. Du kan inte lita på den vetenskapliga litteraturen, den är bara "pal review" och grindvaktande. Det gäller i synnerhet de s k "tunga" tidskrifterna, som Nature och Science.
    
6. Om någon artikel som verkar stödja din sak publiceras i någon obskyr och marginell tidskrift, så innebär det att hela den "etablerade" klimatvetenskapen är omkullkastad. Det gäller också om någon bloggare under stort ståhej skriver ihop en artikel under en helg (den behöver inte ens vara färdig).
    
7. Klimatskeptiska bloggar som WattsUpWithThat, JoNova och James Delingpole är överlägsna som vetenskapliga informationskällor jämfört med traditionella vetenskapliga tidskrifter. De har många fler läsare, så om de skriver någonting som är fel så kan vi vara säkra på att det omedelbart blir upptäckt och korrigerat.
    
8. Alarmistiska bloggar som Skeptical Science kan man inte lita på. Det har man sagt på den klimatskeptiska bloggen WattsUpWithThat!
    
9. Vilken annan förklaring som helst är alltid bättre än att det beror på förbränning av fossila bränslen.  Det spelar ingen roll om förklaringen har logiska luckor eller saknar stöd av observationer, eller för den delen motsägs av observationer eller är självmotsägande.  För bevisbördan ligger alltid på alarmisterna. Du behöver aldrig bevisa något!
    
10. Silverkuleprincipen: om någon enda sak inom den "etablerade" klimatvetenskapen kan visas vara fel, eller tveksam, så innebär det att vi kan förkasta hela den  "etablerade" klimatvetenskapen.
     
11. Tack vare silverkuleprincipen så behöver du inte lära dig om alla delarna av "klimatvetenskapen". Det räcker att du specialiserar dig på ett enda ämne, som t ex den medeltida värmeperioden/hockeyklubban. Och när jag skriver "specialisera" så menar jag "studera klimatskeptiska blogginlägg om ämnet". Du bör försöka leda över diskussionen på detta ämne så ofta som du kan.
     
12. Osäkerhet är din vän. Om något är det minsta osäkert så innebär det att vi inte vet någonting alls, och då kan vi ignorera det. Alternativt, om osäkerheten anges som ett intervall så kan du alltid välja det minst hotfulla värdet och tro på det. Om t ex IPCC säger att minst hälften av uppvärmningen under de senaste 50 åren beror på mänskliga aktiviteter, så kan du tolka det som att de menar hälften och inte ett dugg mer.
     
13. Komplexitet är också din vän. Om en förklaring är så komplex att du inte förstår den så kan du ignorera den. Du kan också välja att avfärda den som fel: komplicerade förklaringar triggar din bullshit-detektor. Kan den globala uppvärmningen verkligen leda till både häftigare regn och värre torkor? Du kan även förenkla förklaringen på det sätt som passar dig bäst. T ex så påverkas klimatet av både mänskliga och naturliga faktorer och betydelsen av dessa varierar över tiden. Du kan förenkla det till att det är antingen mänskliga eller naturliga hela tiden. Eftersom det var naturliga faktorer som verkade vid slutet av istiden så måste det vara naturliga nu också.
     
14. Glömskan är också din vän. Om någon förklarade något för dig på måndag, så behöver du inte komma ihåg det på tisdag.
     
15. Som klimatskeptiker bryr du dig väldigt mycket om människor i fattiga länder. Därför måste du oförväget kämpa för att de rika ländernas fossila utsläpp inte begränsas.
     
16. Om klimathotet verkligen vore en problem, så skulle du ändå inte kunna lösa det helt själv. Och om du inte kan lösa ett problem helt själv, så är det ingen idé att du gör något alls åt det. Ansvaret är inte ditt!  (Går också att tillämpa på t ex nationer: "Sverige är så litet så ...").
     
17. Det riktigt riktigt stora hotet mot miljö och människor är inte den globala uppvärmningen eller oljeutsläpp eller föroreningar från koleldning eller brutala oljediktaturer som Saudiarabien. Det är i stället vindkraftverk som förfular landskapet och dödar fåglar.
     
18. Om det nu skulle bli några klimatförändringar (antropogena eller naturliga) så kan vi anpassa oss. Vi människor är nämligen otroligt påhittiga och kluriga. Den mänskliga kreativiteten är en resurs som aldrig kommer att ta slut! Så det finns inget att oroa sig för: framtida generationer kan säkert lösa eventuella problem orsakade av klimatförändringarna. Det enda problem som vi inte kan lösa är att använda avsevärt mindre fossila bränslen: detta skulle oundvikligen orsaka en omedelbar kollaps av civilisationen och omätligt mänskligt lidande och misär.
     
19. All kritik mot dig och likasinnade är automatiskt ad hominem och behöver inte bemötas i sak.
     
20. Att bli kallad för "klimatförnekare" är förfärligt. Det är ett lömskt sätt att antyda att klimatskeptiker liknar förintelseförnekare. Däremot ska man inte bli upprörd över uttryck som "ekofascist" eller "klimattaliban", för de antyder ingenting.
     
21. Det är också förolämpande när någon tar upp paralleller till tobaksbolagens kampanjer för att så tvivel om tobakens skadeverkningar. Fy! Som om t ex olje- och kolbolagen skulle agera lika omoraliskt som tobaksbolagen för att skydda sina vinster!  (Om man nu ens kan säga att de senare är omoraliska.)
      
22. Klimatskeptiker är utsatta för censur i media. Detta är viktigt att ständigt påtala, särskilt i debatt-artiklar i dagstidningar och på Newsmill. Värst är dock de klimatalarmistiska bloggarna och deras s k "moderering". Närhelst du får en kommentar avvisad så måste det vara censur, och dessutom ett bevis på att du hade rätt. Detta bemöts bäst genom att skriva en ännu argare kommentar. (Du är naturligtvis fast övertygad att klimatskeptiska bloggar som  WattsUpWithThat aldrig censurerar någon).
     
23. Om några psykologer skriver om "förnekandets" mekanismer, så ska du tolka det som att de påstår att du är galen, och att de skulle vilja behandla dig med elchocker och lobotomi. Men du är inte galen, och  de där psykologerna bör se till att hålla sina elektroder och knivar borta från dig!
     
24. Klimathotsalarmister har inget sinne för humor.
     
25. Tyckande är vetenskap
    Ansvar är själviskhet
    Okunnighet är styrka

¹Enligt science-fiction-författaren och klimatskeptikern Michael Crichton.

Uppdatering 2012-09-29: Lade till en punkt om att anpassa oss och en om psykologer.