Inlägg
18 mars 2013
Perspektiv på den pågående uppvärmningen
På Bart Verheggens blogg har Jos Hagelaars satt samman resultaten från Shakun et al 2012 om temperaturutvecklingen i avslutningen av senaste istiden, Marcott et al som vi nyligen uppmärksammat, HadCRUT4 temperaturserie samt scenariot A1B från IPCCs senaste rapport:
Se: De twee tijdperken van Marcott
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
ett annat perspektiv
SvaraRaderahttp://climateaudit.files.wordpress.com/2013/03/alkenone-comparison1.png
Värmen under medeltiden tycks vara något tydligare i Marcott än i den andra rekonstruktionen.
SvaraRaderaAnders M
SvaraRaderaVar ser du en medeltida värmeperiod i Marcotts artikel? Någon sådan återfinns knappast eftersom de har använt ett filter som jämnar ut variationer i temperatur. Så här skriver de "The results suggest that at longer periods,
more variability is preserved, with essentially no variability preserved at periods shorter than 300 years, ~50% preserved at 1000-year periods, and nearly all of the variability preserved for periods longer than 2000 years (figs. S17 and S18)."
Detta gäller förstås inte för den sista delen av grafen där de lyckats få temperaturen att stiga med 0,7 grader på 20 år. Oöverträffat? Ja! Trovärdigt? Nej!
Ja Bengt,
RaderaDe är tydliga med att den temporala upplösningen är ganska låg, och att kortsiktigare variationer inte finns med. Artikeln bidrar till vår förståelse av klimatet innan den instrumentella eran. "Skeptikerna" verkar däremot helt ha fokuserat på just den instrumentella eran. Men för den vet vi redan mycket väl hur det ser ut. Den här artikeln säger inget nytt om det.
Jag och andra väntar med spänning på klarlägganden från Marcott et al. Under tiden vill jag, fritt från en annan blogg säga:
RaderaMarcott 2013 är både epokgörande och trovärdig. Problemet är att där den är trovärdig är den inte epokgörande, och där den epokgörande är den inte trovärdig.
Så har du någon relevant kritik mot den del av rekonstruktionen som är före 1850?
RaderaDelen före 1850 passar bra in i det Ivar Giaever yttrade om temperaturerna efter ca 1850: Att de varierat mellan 288 och 288,8 K och att detta är anmärkningsvärt stabilt.
RaderaJag har (betalvägg!) inte läst Marcott 2013-artikeln så någon specifik kritik kan jag inte ge. Allmänt verkar osäkerhetsintervallet för litet - med hänsyn till "bara" 73 mätpunkter.
Här är artikeln (PDF).
RaderaLars K
SvaraRaderaAtt "skeptiker" granskar just denna del av Marcotts arbete har väl i första hand att göra med att just denna del är felaktig. Menar du att detta inte ska uppmärksammas? Det finns väl ingen anledning att gräva ner sig i tiden runt, säg bronsåldern, om det inte verkar finnas något misstänkt där?
Tydligen tycker du (ni?) att denna del av Marcotts temperaturrekonstruktion är oproblematisk? Då borde det väl vara lätt att hitta någon vetenskaplig artikel som stöd för en global temperaturhöjning på 0,7 grader under 20 år (ungefär 1920-1940)?
Om ni inte har något mer klipp-och-klistra-diagram att redovisa, som det här ovanför, så kanske vi kan få ta del av någon sådan artikel i er nästa bloggpost?
/Bengt Andersson
De varnar tydligt för att perioden 1890-1950 är problematisk pga den låga upplösningen och det lilla antalet proxies under den perioden.
RaderaSå ingen har lyckats hitta några problem med tiden innan 1850?
Det är inte utan en viss förvåning som jag såg det branta bladet på slutet av temperaturkurvan i Marcott studien. Men det är ännu mer förvånande att kritiken mot studien tycks vara riktat främst mot den detaljen. Ändå är det avsnittet inte särskilt intressant – vi vet rätt väl hur temperaturen ändrats globalt under de sista 100 åren – utan det är väl utvecklingen av proxy-temperaturserierna bakåt i tiden som är det nya.
SvaraRaderaAndra avfärdar all paleoklimatologi; som något nära nog principiellt omöjligt; märkligt nog tycktes Lennart Bengtsson nyligen göra det i ett av sina inlägg på TCS (http://www.theclimatescam.se/2013/03/15/marcotts-artikel-i-science-visar-att-svensk-klimatskepticism-har-tagit-udden-av-klimatskramseln/#comments Komment nr 12 i den tråden). Kanske avsåg han inte att så totalt såga paleoforskarnas ansträngningar – ibland verkar han uttrycka sig lite väl drakoniskt.
Emellertid, det har nyligen publicerats en intressant studie av forskare på NOAA. Den har presenterats i en video på flera ställen på nätet (tyvärr kan jag inte hitta den nu) och visar en global temperaturrekonstruktion från 1880 till 1995 utifrån iskärnor, gamla koraller och sjöbottensediment.
http://www.ncdc.noaa.gov/news/independent-evidence-confirms-global-warming-instrument-record
Temperaturförändringen enligt denna stämmer väl överens med det som de globala temperaturserierna visar. Denna studie ger, tycker jag, rätt bra stöd för att paleotemperaturer kan vara ganska så pålitliga, och att det finns all anledning att fortsätta med sådant arbete, i efterföljd av Mann m fl.
Tamino har i två klargörande blogposter diskuterat Marcottstudien. Han förklarar bl.a. mycket tydligt anledningen till den skenbara temperaturökningen i slutet. I väntan på Marcott och medarbetares förtydliganden duger det här gott. Glöm McI och gå vidare.
SvaraRaderahttp://tamino.wordpress.com/
Någon statistiker kunde förresten gärna recensera Taminos senaste bok: Noise: Lies, Damned Lies, and Denial of Global Warming
By Grant Foster
Är det så enkelt att bara glömma? Givet att Tamino har rätt: Hur kan sådant passera både peer-rewiev och redaktörerna på Science?
RaderaVilka är alternativen till "grov vårdslöshet" respektive "ond tro" för att tala juristspråk?
Vi har hört en av författarna: "Super hockey stick" - där fanns inga osäkerheter eller reservationer.
Bengt, skillnaden i ökningen på slutet från de två metoderna som användes pekades tydligt ut av författarna.
RaderaI videon som vi visade i det tidigare inlägget så talade Jeremy Shakun om kurvan när man lägger till en projektion till 2100 (bladet i bliden ovan). Denna beror inte på ökningen på slutet i proxyrekonstruktionen. Och han diskuterar osäkerheter.
Ja, det är tydligt att " this difference is probably not robust."
RaderaOm det nu är så tydligt att båda metoderna inte ger robusta resultat:
Logiskt sett: A-B=C Resultatet C är inte "robust". Varav följer att A, eller B, eller båda inte är "robusta".
Varför är detta publiceringsvärt i Science?
Därför att artikeln handlade om de senaste 11000 åren, inte enbart de senaste 130 åren. Det här problemet berör endast den sista perioden, för vilken vi har direkta mätningar.
Radera