Elisabet Höglund och konsten att se längre än näsan räcker

"Överdrivet klimathot tog död på debatten" skriver Elisabet Höglund i Aftonbladet. Hon fortsätter:

Klimatfrågan är i dag en ickefråga, inte bara i Sverige utan över hela världen. Jag tror jag vet när den dog. Det var efter det monumentala misslyckandet vid klimatmötet i Köpenhamn 2009.
Inför mötet hade klimathotet trissats upp så till den grad att man kunde tro att jordens undergång var nära.
Storbritanniens dåvarande premiär­minister Gordon Brown varnade inför mötet för att världen bara hade två år på sig innan allt skulle­ braka samman, om inte en klimatuppgörelse nåddes. Ett misslyck­ande i klimat­frågan skulle enligt Brown betyda­ en lika gigantisk katastrof för världsekonomin och för mänskligheten, som de båda världs­krigen hade för­orsakat.
Men undergången uteblev. Att för­söka lösa ett politiskt problem med att hota med all världens katastrofer är kontraproduktivt. Folk tar till slut inte hoten på allvar, särskilt inte när undergången aldrig kommer. Efter det misslyckade Köpenhamnsmötet försvann hela klimatdebatten i ett slukhål.

Höglund verkar inte förstå att vad vi gör idag kan orsaka (eller undvika) katastrofer årtionden eller århundraden in i framtiden. En del av den koldioxid vi släpper ut idag kommer att finnas kvar i hundratals år, och de kolkraftverk som byggs idag kommer förmodligen att fortsätta att släppa ut koldioxid årtionden framåt. Och vi har inte ens ännu sett den fulla effekten av den koldioxid som vi hittills har släppt ut. Så vill vi undvika skadliga konsekvenser om årtionden och århundraden så behöver vi agera nu.

Men vårt mänskliga psyke är inte särskilt väl anpassat för att tänka så långsiktigt och globalt. Här är en föreläsning med Daniel Gilbert, professor i psykologi vid Harvard, som handlar om detta.


I en studie som publicerades i Nature i januari tittade man på fyra källor till osäkerhet om hur klimatet kommer att förändras i framtiden (se också här och här). Dessa var:

• Vetenskaplig osäkerhet, som hur stor klimatkänsligheten är.
• Politisk osäkerhet, som när och hur utsläppsbegränsningar och andra politiska åtgärder kommer att genomföras.
• Teknologisk osäkerhet, som utveckling av tekonolgi som kan ersätta energiproduktion med fossila bränslen
• Social osäkerhet om framtida enerigbehov.

De fann i studien att det som orsakade störst osäkerhet om den framtida temperaturutvecklingen var den politiska osäkerheten. Med andra ord, det viktigaste är vår politiska vilja att försöka göra något åt problemet. Därefter följde vetenskaplig, social och teknologisk osäkerhet. Detta innebär att det förmodligen skulle kosta mer att vänta med åtgärder, än vad man skulle kunna tjäna på förbättrad kunskap om klimatet medan man väntar.

Det handlar om konsten att se längre än näsan räcker.

Uppdatering 2013-05-08: Supermiljöbloggen kommenterar Höglunds krönika.

"Rädda vårt klimat"

"Rädda vårt klimat" skriver Fredrik Virtanen på Aftonbladets ledarsida idag, inspirerad av ett plakat (bild till vänster) som han såg i Gamla Stan.

"Vi får inte glömma andra kamper, aldrig, men om vi tillåter jordens medeltemperatur att höjas med fyra grader, vilket de senaste prognoserna obönhörligt pekar på, blir vår planet ett katastrofområde.
Alla andra kamper är då förlorade. Varenda viktigt sär­intresse kommer vi att minnas som en svunnen tid av överdåd och lyx i ett paradis."

Jag delar Virtanens sentiment, men jag känner ändå att pekpinnen måste fram.   Det gäller delen "...om vi tillåter jordens medeltemperatur att höjas med fyra grader, vilket de senaste prognoserna obönhörligt pekar på..."
Så här ser t ex  projektionerna i IPCCs 4:e rapport ut. Det finns två huvudsakliga osäkerheter här: hur mycket vi kommer att släppa ut (B1, A1T, A1B, A2 och A1FI är olika utsläppsscenarier), och hur mycket temperaturen ökar vid en viss mängd utsläpp.

 

Låt vara att det här kanske inte är de allra senaste prognoserna (IPCCs senaste rapport är från 2007), men de mest omfattande. Enligt dessa är 4 grader inte en obönhörlig konsekvens av våra utsläpp, men ändå inte helt osannolik.
Sedan ska man också komma ihåg att uppvärmningen inte kommer att avstanna tvärt år 2100. Ur ett längre perspektiv ökar risken att nå 4 grader.

Perspektiv på den pågående uppvärmningen

På Bart Verheggens blogg har Jos Hagelaars satt samman resultaten från Shakun et al 2012 om temperaturutvecklingen i avslutningen av senaste istiden, Marcott et al som vi nyligen uppmärksammat, HadCRUT4 temperaturserie samt scenariot A1B från IPCCs senaste rapport:

  Se: De twee tijdperken van Marcott

Svenska klimatforskare på DN Debatt om världsbankens rapport

På DN debatt idag kritiserar fyra svenska klimatforskare under rubriken ”Misstolkad klimatrapport hotar forskares trovärdighet” mediarapportering av rapporten från Världsbanken om konsekvenserna av en 4-graders uppvärmning som publicerades i november förra året. Man skriver bl a:

Rapporten fick stort medialt genomslag med sin dramatiska rubrik och genom att det var Världsbanken som publicerade den. Banken har låtit ett tyskt institut i Potsdam utarbeta rapporten. Den innehåller inte en analys av jordens klimat utan behandlar i första hand konsekvenserna av en tänkt global temperaturökning på 4°C. Ingen närmare analys görs av hur sannolik en sådan förändring är. Detta framgick inte klart i den svenska debatten. 

...  

Sammanfattningsvis menar vi att en temperaturökning med så mycket som 4°C under detta århundrade är mycket osannolik. Det finns inte heller någon grund för påståenden att tropiska orkaner har blivit mer extrema eller vanligare.  

Vi anser att medierna i stället för att blåsa upp resultaten från enstaka publikationer borde ge särskild vikt åt den internationella fackorganisationen IPCC, som av världssamfundet fått till uppgift att fortlöpande ge sammanfattande synteser av en stor mängd forskningsresultat om klimatet och att sätta enskilda rapporter som den från Världsbanken i ett övergripande perspektiv. Nästa IPCC-utvärdering kommer att offentliggöras i september 2012 2013.

Turn Down the Heat: Why a 4°C Warmer World Must be Avoided

I en rapport från Världsbanken framtagen av Potsdam Institute for Climate Impact Research and Climate Analytics ges en bild av vad en fyra grader varmare värld skulle innebära. Den bilden är inte vacker.

The 4°C scenarios are devastating: the inundation of coastal cities; increasing risks for food production potentially leading to higher malnutrition rates; many dry regions becoming dryer, wet regions wetter; unprecedented heat waves in many regions, especially in the tropics; substantially exacerbated water scarcity in many regions; increased frequency of highintensity tropical cyclones; and irreversible loss of biodiversity, including coral reef systems. And most importantly, a 4°C world is so different from the current one that it comes with high uncertainty and new risks that threaten our ability to anticipate and plan for future adaptation needs.

Läs hela rapporten här.
Se också DN,SvD och SR.

Prognoser, förutsägelser och projektioner

I klimatsammanhang förekommer alla tre ord prognos, (vetenskaplig) förutsägelse och projektioner. Ord som har snarlik betydelse men med viktiga skillnader. Det kan vara värt att titta på begreppen mer i detalj.

• prognos (eng. forecast) är vad som förväntas hända i framtiden baserat på kunskap om dagens situation och systemets funktion. De handlar vanligen om individuella utvecklingsvägar, tex. vädret eller en persons sjukdom, även om de kan anges med sannolikhetsbedömningar, tex. 60% risk för regn. De har det uttryckta eller outtryckta tillägget "oförutsedda händelser förutan" men utgår från att man tagit hänsyn till alla viktiga faktorer.
• Förutsägelse (eng prediction) är i vetenskapliga sammanhang "om X så förväntas Y" resonemang. Vanligt som hypotes- eller teori-prövning: "Om uppvärmningen beror på växthusgaser ska stratosfären kylas" (vilken den gör). De behöver inte handla om framtida förändringar utan kan vara andra konsekvenser av en hypotes eller teori.
  
• Projektion (eng projection) är den beteckning som IPCC valt på sina presentationer av möjliga framtida klimat. En projektion är lik en förutsägelse men baserat på ett scenario. Scenarierna i sin tur är beskrivningar av möjliga utvecklingar av klimatpåverkande faktorer, i huvudsak mänskliga utsläpp av växthusgaser. Projektionerna bygger på sammanställningen av många klimatmodellkörningar under ett valt scenario. Projektionen beskriver alltså hur klimatet reagerar på en viss framtida påverkan utgående från dagens teorier. Den påminner om en prognos men är det inte då den både baseras på en av många möjliga scenarier och det handlar om klimat som är ett "medelvärde" av väder och inte en speciell individuell väderutvecklingsbana.
  

Osäkerheten kring projicerade framtida klimatförändring kommer från flera källor. Det är den interna variationen i klimatsystemet (tex. El Nino/La Nina), det är osäkerheterna i modellernas beskrivning av klimatsystemet och det är osäkerheten i scenario. Av de tre osäkerhetsfaktorerna är det scenariot som på lång sikt är det största. Alltså vilken utveckling vi får av mänsklig klimatpåverkan.

En grafisk beskrivning av de olika osäkerheterna kring global medeltemperatur, 10-års medelvärde, baserade på CMIP-3 modellensemble. Gult är effekten av systemets interna variation. Blått effekten av de olika modellerna, speglande variation i beskrivningen av klimatsystemet mellan olika modeller. Grönt effekten av olika scenarier, i detta fall SRES A1B, A2 och B1. Från Hawkins och Sutton 2010

Gwynne Dyer: "Att äta är en icke förhandlingsbar aktivitet"

Journalisten Gwynne Dyer berättar i ett tal från 2008 utifrån sin bok Climate Wars om framtiden^1,2:

Länk till talet

En nyligen publicerad artikel, Drought under global warming: a review, understryker oron för klimatförändringarnas effekt på samhällen på grund av torka. Redan under senaste årtiondena har flera områden med stor befolkning och känslighet för torka, så om Medelhavsområdet och det inre av Kina, blivit torrare. För det i artikeln modelerade scenariot, SRES A1B med en koldioxidnivå på 560 ppm vid 2060, ser utsikterna för många områden direkt grymma ut.

Projektioner av framtida torka jämfört med slutet av 1900-talet. Kartorna använder sig av Palmer Drought Severity Index, som ger positiva tal för blötare än normalt i regionen och negativa tal när det är torrare än normalt. Ett värde på mindre än -4 är extrem torka. Områden med blått och grönt har liten risk för torka medan de med rött och lila kan utsättas för ovanligt extrem torka.

Se även här

1) På samma tema med Dyer finns en serie CBC Radioprogram
2) Angående tanden minns Dyers troligen fel. Det tar snarare ett år för att helt upplösas förutsatt att man byter cola.

Bild: Wiley Interdisciplinary Reviews, redrawn by UCAR, University Corporation for Atmospheric Research.