Inlägg
Av det energiöverskott som värmer jorden hamnar 90% i haven. I den uppmärksammade studien av Balmaseda, Trenberth och Källen har de följt förändringen av havens värmeinnehåll sedan 1960-talet genom så kallad reanalys. I reanalys kombineras observationsdata med modeller. På så sätt kan man ge en bild av förhållandena som utnyttjar de fysikaliska sambanden i modellen för att "fylla i" luckorna i observationsdata. I detta fall ger det möjlighet att beräkna den mängd energi som nått de djupare delarna av haven (under 700 m) där det är glest med observationsdata.
Resultaten av studien är att:
- Djuphavet värmts betydligt under sista 15 åren i förhållande till mer ytnära vatten. Senaste decenniet har 30% av uppvärmningen skett under 700 m.
- Det finns stora variationer i mängden värme som överförs till djupare delar i haven under de senaste 30 åren. Dessa kopplas till ENSO men även andra förändringar av vindmönster.
Studien är intressant även i ett vidare sammanhang.
Tidigare studier av jordens värmebalans och den observerade uppvärmningen har lidit av "saknad energi". Det borde ha ackumulerats mer energi än vad som observerats. Denna studie ger stöd för antagandet om att det mesta av denna energi letat sig ner i de dåligt observerade djuphavet.
Samtidigt visar studien vikten av att inte inskränka global uppvärmning till den uppmätta medeltemperaturen vid jordytan och dess förändring. Samtidigt som medeltemperaturen stigit långsammare under 00-talet än 90-talet har stora mängder energi värmt haven.
Det är extremt förvånande ifall man först på senare tid börjat intressera sig för havets uppvärmning på större djup. Det är ju något man alldeles självklart måste intressera sig för. Det bör knappast heller vara särskilt svårt att placera ut termometrar på större djup.
SvaraRaderaEn annan sak jag funderat på är polarisarnas smältentalpi. Har man en isbit i en drink så stiger inte temperaturen på glasets innehåll förrän isbiten nästan är borta.
Man har länge intresserat sig för havens temperatur och mycket mer inom oceanografin. Dock är det inte alls speciellt lätt att placera termometrar i djuphaven. De måste ju kommunicera med någon och eller registrera förändringar för att det skall vara meningsfullt så de kräver energi också. Att hitta förankrade termometrar är nog svårt även med modern GPS-teknik med tanke på väder och vågor, före denna var det nog närmast omöjligt att återfinna en ensam termometer och dess boj. Vad man gjorde var att sänka ner termometrar (eller vattenbehållare) från fartyg och ta upp dem. Havet är väldigt stort dock.
RaderaDet är först med dagens teknik det varit praktiskt möjligt att ordentligt utvidga observationerna. (Se Argo-bojar).
För att göra en bra reanalys, så som den i artikeln, krävs en bra modell över haven och maskiner kapabla köra dessa på. Även det områden där utvecklingen gått framåt ordentligt sista decennierna.
Tråkigt att rubriken innehåller ett så grovt språkfel. Den korrekta formuleringen är "vart tar värmen vägen".
SvaraRaderaSorgligt med folk som inte kan skilja på var och vart.
Eller också rör det sig om ett tyrkfel. Sorgligt med anonyma fjantar som totalt saknar hyfs och folkvett.
Radera"Vars tar värmen vägen?" sa norrlänningen.
SvaraRaderaOm du skall vara språkfascist så kan du länka till någon auktoritet som bekräftar att det är helt fel att använda ordet var här. Det är ganska svårt att förstå varför det skall vara fel med "var". Givet att språket förändras hela tiden så försvinner nog annars t:et med tiden, eftersom det faktiskt är mycket jobbigare att säga "vart tar" än "var tar".
"Språkfascist" är över gränsen. "Språkpolis"?
RaderaNu låter du som en sådan där... språkpolis!
RaderaKan man uppskatta ungefär hur mycket varmare det hade varit vid jordytan om havet hade haft ett konstant väreminnehåll säg från år 2000 och framåt ? Vore lite intressant att ha ett hum om storleksordningen.
SvaraRaderaBo Olsson
Levitus et al nämner en siffra för perioden 1955-2010 som säkert går att utgå ifrån:
Radera"We have estimated an increase of 24x10^22 J representing a volume mean warming of 0.09°C of the 0-2000m layer of the World Ocean. If this heat were instantly transferred to the lower 10 km of the global atmosphere it would result in a volume mean warming of this atmospheric layer by approximately 36°C (65°F)."
Den totalt instrålade värmemängden till jordytan under samma tidsperiod är i storleksordning 1,2 * 10 ^26 J
Raderapi*4*R^2*160*50*365*24*3600 Ws=J
Med R_6300000m och 160 W/m2
Lagrat i haven blir alltså 0,002 av totalen. Vid en energibalansberäkning krävs då att in- och utgående poster kan bestämmas med motsvarande noggrannhet.
Levitus uttalande:
"If this heat were instantly transferred..." är just IF. Det är fysiskt helt omöjligt att sådant kan ske.
Havens stora värmekapacitet gör att korta och medellånga variationer utjämnas, och att stabila temperaturnivåer inom +/- 2-3 grader innehålls även i 10.000-årsskala.
För en lekman är det helt omöjligt att begripa hur värmen kan ackumuleras i djuphavet utan att först visa sig i såväl luften som havsytan.
SvaraRaderaHur skulle det gå till i praktiken?
Det redan uppvärmda vattnet strömmar ner i djupet, medan kallt bottenvatten strömmar upp för att sedan värmas vid ytan. Så tänker jag mig iaf att det kan fungera. Strömmarna pumpar ner värme i djupet.
SvaraRaderaLinda,
SvaraRaderaVärmen har naturligtvis först visat sig i luften och havsytan.
Jo, det sägs så, men lufttemperaturen står still för närvarande och yttemperaturen värms i precis samma takt som förut.
RaderaJag får inte ihop det...
Orkaner är enorma värmemaskiner med förmåga att vertikalmixa ned varmt ytvatten i djuphavet. Det här kan man också mäta i spåret efter orkanen när vattnet blir kallare än omgivande temperatur.
RaderaLäs t.ex.
Hurricate science
Det här är ett exempel då hur värme kan transporteras ned i djuphavet.
Linda, tänk att du står vid en älv som rinner ut i en damm. Hur kommer det sig att vattnet ackumuleras i dammen utan att först visa sig uppströms i älven?
SvaraRaderaJag förstår inte vad du menar. Vattnet som hamnar i dammen lär ju ha passerat hela älven. Inte hoppat över vissa delar...
RaderaPrecis som värmen som går ner i djuphavet först har passerat genom atmosfären och/eller havsytan. Vattnet i älven behöver inte stiga för att fylla på dammen. På samma sätt behöver temperaturen i havsytan inte stiga för att värma djuphaven, om de redan är i termisk obalans gentemot ytvattnet.
Radera(I fallet med djuphaven kan det ju ibland också gå åt motsatt håll, beroende på hur vattnet cirkulerar där).
Nu tappade du bort mig Lars. Om nivån i dammen ska öka krävs antingen att flödet i älven ökar elelr att utloppet från dammen minskar? Om temperaturen i djuphaven ökar borde det gå att mäta vid ytan först? Förvisso är det små temperaturändringar (väl?) att mäta för en boj och det är svårt (väl?) att veta på vilken geografisk plats varmt vatten kommer gå ner i djuphaven, men nog borde bojarna kunna detektera att värme går ner i djuphaven? Om man inte kan detektera/mäta fenomenet så är hypotesen väl rätt meningslös? Kan den då ens kalals vetenskaplig?
RaderaBojarna detekterar att havet värms i alla nivåer men olika mycket. Resultaten i undersökningen baserar sig på Argo-bojarna och de andra observationer som gjorts. Så det är alltså inte frågan om att bojarna inte detekterar värmen.
RaderaOmblandningen av vatten från ytan och ner mot djupet påverkar hur energiflödet är så som Anonym 5/4 13:34 påpekat. Om det är stor omblandning värms ytan mindre än om det är liten omblandning. Även om samma mängd värme tillförs. Ex skillnaden mellan El Nino och La Nina.
Hur tänte du nu ??
SvaraRaderaBörjar ni på UI bli helt desperata. Hur kan värmen ner till djuphavet passera ARGO-bojarna utan att dessa upptäcker det?
SvaraRaderaVad menar du med "passera ARGO-bojarna utan att dessa upptäcker det?"
RaderaRent hypotetiskt kan man tänka sig att skiktet 0-700 minskar från säg 15 till 14,99 grader och skiktet 700 - 3000 ökar från 2 till 2,01 grad och på det viset har man en ökad värmemängd i haven - konsistent med en konstant eller sjunkande temperatur i övre lagren.
RaderaMen för att det ska stämma med CO2-hypotesen bör "överskottsvärmen" genereras i det allra översta få hundradels millimetrarna i vattenytan.
Trots de imponerande värmemängderna är de faktiska temperaturändringarna små.
Enligt grafen ovan (Figure 1) så ökar också värmen i de övre 300 m.
RaderaJo - men för att visa att ökad värmemängd i undre lager inte med nödvändighet kräver att temperaturen i övre lager ökar - och ARGO-bojarna mäter temperatur, inte värmemängd.
RaderaDet vore dock välgörande med en redogörelse för temperaturer och dess utvecklingar i de olika skikten. Som Nisse (Levitus) säger ovan: representing a volume mean warming of 0.09°C of the 0-2000m layer of the World Ocean.
Den temperaturökningen, på 50 år, är inte lätt att detektera. Vi talar om hundradels och tusendels grader.
Hur mycket av havsnivåhöjningarna beror på den "dolda uppvärmningen"?
SvaraRaderaExpansionskoefficient för vatten (+20 C) uppges till 207*10^-6
RaderaBetrakta 2000 kubikmeter, och en temperaturökning på 0,09 grader.
Volymökningen blir då 2000*207*10^-6 * 0,09=0,04 m3
Sätt basytan till 1.000 m2 - nivåökningen blir 0,04 m eller 4 cm.
Den totala havsnivåändringen på samma 50 år är kanske 10 cm (2 mm/år)
Nu hänger jag inte med, har vi haft dold uppvärmning av haven i 50 år?
RaderaMin tanke var ju att havsnivååerna borde sticka iväg upp när värmen hamnar i haven istället för på termometrarna på land.
Nisse skriver ovan: (Citerar Levitus):
Radera"We have estimated an increase of 24x10^22 J representing a volume mean warming of 0.09°C (de senaste ca 50 åren)
Denna uppvärmning - 0,09 grader - ger enligt ovan en nivåökning på ca 4 cm.
Det är inte värre än så.
Ingen har ännu menat att jag räknat fel, men det är många nollor och decimaler att hålla ordning på.
Retrospective prediction of the global warming slowdown in the past decade
SvaraRaderahttp://ht.ly/2w0Vb8
Our results hence point at the key role of the ocean heat uptake in the recent warming slowdown. The ability to predict retrospectively this slowdown not only strengthens our confidence in the robustness of our climate models, but also enhances the socio-economic relevance of operational decadal climate predictions.
Radera