Klimatskifte i Arktis: varmare, våtare, ostadigare

Det arktiska klimatet håller på att bli varmare, våtare och ostadigare. Det säger Arktiska rådet i en sammanfattning (Summary for policymakers) av deras rapport Snow, Water, Ice and Permafrost in the Arctic (SWIPA 2017). Den fullständiga rapporten kommer ut senare i sommar.

Här är en video med några av de bidragande forskarna.

SWIPA 2017: Snow, Water, Ice and Permafrost in the Arctic (2017) - long from AMAP on Vimeo.

Norra ishavet kan bli i stort sett isfritt under sommaren om bara tjugo år, rapporterar man. Samtidigt smälter även inlandsisarna vid både Arktis och Antarktis, och nya rön om smältprocesserna tyder på att avsmältningen kommer att gå fortare än vad man tidigare bedömt. Därför kommer havsytan att stiga fortare än enligt IPCCs lägre projektioner. Man rapporterar också att Arktis förändrade klimat kan komma att  påverka vädermönster längre söderut.

Vi kan göra mycket för att minska uppvärmningen och dess effekter. Men även då kommer vi inte att se en återgång till Arktis "gamla" klimat under det här århundradet. Det har redan gått för långt för det.

Den här bilden som jag har klippt ut från rapporten ger en bra översikt av de förändringar som pågår och vart de troligen leder (klicka på bilden för att förstora den). Tyvärr är en del av texterna i bilden inte alltid så lättlästa, men så var det i redan i originalbilden. Därför har jag sammanfattat texterna under bilden.

Idag ser vi:

• Varmare atmosfär
• Smältande glaciärer
• Smältande istäcken
• Minskande utbredning av snötäcken och allt kortare snösäsong.
• Tinande permafrost
• Förändringar i vegetation och ekosystem (på land)
• Ökad risk för kusterosion
• Ökat inflöde av sötvatten och näringsämnen till havet
• Minskande utbredning av havsis och tunnare havsis
• Förändringar i ekosystem (i havet)
• Varmare hav

I mitten av det här seklet förväntas:

• Varmare och fuktigare luft, och förändrade vindmönster
• Mindre glaciärer och istäcken
• Mer metanutsläpp från tinande permafrost
• Mindre utbredning av snötäcken och kortare snösäsong
• Mindre utbredning av permafrost nära markytan
• Varmare, våtare miljö med mer regn
• Väldigt lite havsis under sommaren
• Varmare och sötare havsvatten, förändringar i havsströmmar.

Arktiska rådet om biodiversitet

Nu när vi skriver så mycket om Arktis och nyss har skrivit om biodiversitet så passar det utmärkt att påminna om Arktiska rådets nya rapport om biologisk mångfald i Arktis. Så här sammanfattar man betydelsen av klimatförändringarna:

Key Finding 2: Climate change is by far the most serious threat to Arctic biodiversity and exacerbates all other threats. 

Summer temperatures in the Arctic during recent decades have been warmer than at any time in the past 2000 years, and the region is warming twice as fast as the rest of the planet. Within this century, temperatures in the Arctic are projected to increase by several degrees further from the 1980-2000 average. Changing combinations of high temperatures, winds and precipitation are likely to give rise to very different climates in the Arctic. Arctic summer sea ice cover – and particularly the amount of multi-year ice – is decreasing at an accelerating rate. The years since 2007 have seen less summer sea ice than any previous year in the satellite era, and 2012 set another record low. The ocean is expected to become ice free in summer within a few decades. The increased carbon dioxide concentrations in the atmosphere are also leading to acidification of ocean waters worldwide, especially in colder Arctic waters that can dissolve more carbon dioxide. Warming is also causing loss of permafrost and glaciers, affecting hydrology, vegetation, erosion patterns and other features of terrestrial ecosystems. 

The distribution of flora and fauna is shifting northwards as the Arctic continues to warm. On land, shrubs are growing taller and spreading, boreal species and ecosystems are already moving into what is now the low Arctic, and the treeline is expected to move north. While low Arctic species are expected to move into the high Arctic, some high Arctic species and ecosystems are expected to disappear or remain only as isolated fragments in high mountain areas. In the ocean, loss of sea ice is already affecting the timing and patterns of primary production, altering food webs and reducing the availability of sea ice to walrus and ice seals for resting, molting, breeding and rearing young. The total loss of some key habitats such as multi-year pack ice is expected. In the process of rapid change and transitions, new combinations of species are altering Arctic ecosystems. 

By increasing the accessibility of the Arctic to humans, climate-induced changes will facilitate increased industrial activity such as oil and gas exploration and marine shipping. These changes will in turn bring other stressors to the region. For example, ships discharging ballast water into Arctic seas may introduce invasive species that may outcompete and displace resident species. The stress of climate change does not act in isolation, but works in conjunction with other stressors, yielding even greater risks to Arctic biodiversity.

Ny forskningsrapport om Arktis

En sammanfattning av en ny rapport om läget i Arktis, ”Impacts of climate change on snow, water, ice and permafrost in the Arctic” (PDF, hemsida) har just släppts av av Arktiska rådets arbetsgrupp för miljöövervakning (Arctic Monitoring and Assessment Program). Rapporten är avsedd att vara underlag till IPCC:s nästa rapport. I arbetet med rapporten deltog bl a Margareta Johansson från Lunds universitet, som berättar om rapporten i forskning.se.

– De förändringar vi ser är dramatiska. Och de är inga tillfälligheter. Trenderna är entydiga och avviker från mönstren om man jämför med ett längre tidsperspektiv, säger Johansson.

Det här har rapporten att säga om läget i Arktis nu:

• De senaste 6 åren är de varmaste som har uppmätts i Arktis.
• Det finns bevis för att förändringar i två komponenter av den arktiska kryosfären, snö och havsis, redan bidrar till att snabba upp uppvärmningen.
• Utbredningen och tiden för snö och havsis har minskat över hela Arktis, och permafrosten värms upp.
• De största ismassorna i Arktis - mångårig havsis, bergsglaciärer och det Grönländska och andra istäcken - minskar snabbare det senaste decenniet än vad de har gjort tidigare.
• IPCCs modellkörningar från 2007 underskattade de förändringar som vi ser nu.

Det här är vad man har att säga om framtiden i Arktis:

• Det maximala snödjupet kommer att öka i många områden, men den årliga perioden med snö kommer att bli kortare.
• Det arktiska havet kommer att bli nästan isfritt på sommaren inom detta sekel, och förmodligen inom 30 eller 40 år.
• Förändringar i kryosfären orsakar stora förändringar i ekosystemen, vilket påverkar de människor som är beroende av dessa.
• Förändringarna påverkar de arktiska samhällena på många nivåer, och kommer att ge upphov till både utmaningar och möjligheter.
• Transporter och åtkomst till resurser påverkas av förändringarna i snö, vatten, is och permafrost.
• Arktiska infrastrukturer (byggnader mm) kan skadas av förändringarna.

Förändringarna i Arktis är betydelsefulla även globalt sett:

• Mindre snö och is leder till att mer värme absorberas av solen.
• Utsläppen av koldioxid och metan kan öka när marken och sötvatten värms upp.
• Havsströmmar kan påverkas.
• Smältvatten från arktiska inlandsisar kommer att bidraga allt mer till en stigande havsyta, och havsytan beräknas att stiga med 0,9 till 1,6 meter.

Rapporten föreslår de här åtgärderna:

• Människorna i Arktis måste anpassa sig till förändringarna. Regeringar och internationella organisationer måste visa ledarskap.
• Det råder stor osäkerhet om hur fort förändringarna i Arktis kommer gå och vilka effekter de i slutändan kommer att få. Samordnad övervakning och forskning är nödvändig.

Isbjörnarna då? Jo, de omnämns tillsammans med sälar, valrossar och narvalar som arter som riskerar förlora sina habitat när stora delar av havsisen försvinner. Men det är bara en av många effekter av den arktiska uppvärmningen.

De här videorna från SWIPA har ett år på nacken. Det finns mer material på hemsidan.





Uppdatering 2011-05-09: Expressen skriver om rapporten, och noterar hur lite den har märkts i media.