5 apr. 2011

Maten och klimatet

-Vad spelar det för roll vad vi äter?

Att se över vad man äter är förmodligen det enklaste sättet för en genomsnittssvensk att minska sina utsläpp av växthusgaser. De val vi gör när vi är i affären för att handla mat står för en relativt stor del av vår individuella klimat- och miljöpåverkan. Genom att äta mindre kött och mer grönsaker går det att minska sina klimatutsläpp rejält.



Redan i Bibelns Första Mosebok uppmärksammas att starka känslor runt odling respektive köttproduktion kan leda till konflikter på sikt. Här studerar Kain och Abel energiutveckling vid förbränning av råvaror. (Bilden är tagen från Wikimedia Commons)


Som ett steg i arbetet för de sex av de nationella miljömålen som berör livsmedelsområdet har livsmedelsverket nyligen lanserat en ny informationssida om matens miljö- och klimatpåverkan. I pressmeddelandet lyfter de fram att ungefär en fjärdedel av de utsläpp av växthusgaser som svenska hushåll orsakar kommer från det vi äter under matens och dryckens väg från jord till bord. Våra matvanor påverkar även miljön bortom matens klimateffekter. Matproduktionen använder stora mängder växtskyddsmedel, släpper ut stora mängder gödningsmedel i naturen, leder till att enorma arealer skogar huggs ner och har lett – och leder – till att många fiskpopulationer mer eller mindre fiskats ut.


Ska man äta kött...

För de allra flesta står köttkonsumtionen för den i särklass största enskilda miljöpåverkan när det gäller maten. Det är dessutom en påverkan som ökar ganska mycket. Idag äter en genomsnittssvensk 65 kilo kött per år. Det är drygt tjugo procent mer än för tio år sedan.

Om vi håller oss till svenska förhållanden så ger gris och kyckling upphov till betydligt mindre utsläpp av växthusgaser än nöt och får. Ett kilo nötkött orsakar 15-40 kilo växthusgaser, vilket är ungefär tio gånger så mycket som ett kilo kyckling. Men gris och kyckling föds å andra sidan oftare upp på soja och spannmål, medan nöt och får oftare får grovfoder. Odlingen av sojan och spannmålet använder mycket mer växtskyddsmedel än odlingen av grovfodret. Man kan alltså lätt hamna ur askan i elden om man gör det klimatmässigt välmotiverade bytet från exempelvis nöt till fläsk.

När det gäller allt det kött vi lägger på våra tallrikar finns det många faktorer som påverkar hur mycket utsläpp av växthusgaser det orsakat. Transporter är en sådan faktor. Kött som transporterats långt ger givetvis upphov till mer utsläpp än närproducerat, om allt annat är lika. Men om det närproducerade köttet däremot kommer från djur som helt eller delvis fötts upp på exempelvis soja från Sydamerika ger kanske transporterna av sojan upphov till mer utsläpp än om den getts till djur i Sydamerika och köttet sedan transporterats hit. Transporterna ger också upphov till en förhållandevis liten andel av de utsläpp köttproduktionen orsakar.

Nötkött från Brasilien har en annan stark klimatpåverkan. Brasilien är idag världens största exportör av nötkött. Samtidigt är köttproduktionen den viktigaste orsaken till avskogningen i Amazonas. Skogen bränns ner för att skapa ny jordbruksmark vilket resulterar i en utarmning av den biologiska mångfalden, och stora utsläpp av växthusgaser. Boskapsuppfödningen har hittills tagit 60-70 procent av den avskogade marken i anspråk. Visserligen kommer en mycket liten del av det exporterade köttet från de avskogade delarna av Amazonas. Kött från avskogade områden utgör nämligen bara cirka sex procent av den totala köttproduktionen. Men, de sex procenten kött orsakar ungefär 25 gånger mer koldioxidutsläpp än köttet som produceras i övriga Brasilien. Medelvärdet för koldioxidutsläpp vid köttproduktion i Brasilien blir därmed dubbelt så högt som i Europa.


...eller fisk...

Att byta ut kött mot fisk är heller inte helt okomplicerat om man ska mäta effekterna på det globala systemet. Klimatpåverkan kommer främst från bränslet till fiskebåtarna. Men fisk är å andra sidan i stor utsträckning en vild resurs som vi redan överutnyttjar, och skulle vi försöka ersätta bara en mindre del av vår globala köttkonsumtion med vildfångad fisk skulle vi raskt dammsuga rent i världens hav. Vissa fiskarter och fångstmetoder är i alla fall bättre än andra, och WWF har tagit fram en konsumentguide att ta till hjälp om man vill välja fiskarter från livskraftiga bestånd och undvika att köpa arter som idag är överfiskade. Framförallt ”Fiskguiden i fickformat” i högerspalten i länken ovan har en tydlig lista.

Fiskodling å sin sida är den snabbast växande animaliska livsmedelsproduktionen. År 2005 stod odling för hela 34 % av världens totala produktion av fisk och skaldjur. Men odlad fisk har sina egna problem. För det första blir fiskodlingarna lätt sjukdomshärdar som kan slå ut det vilda fiskbeståndet och som kräver insatser av antibiotika för att odlingarna själva ska ge en acceptabel avkastning. För det andra så konsumerar vi i Sverige framförallt rovfiskar som lax och torsk. Den typen av odlad fisk är inte oberoende av vildfiske eftersom den kräver ett foder som åtminstone delvis är baserat på marin råvara. Här kan det i bästa fall röra sig om biprodukter från fiskberedningsindustrin (t ex rens, skinn, ben, huvuden), men oftast används vildfångad fisk som fiskas i ett riktat industrifiske och för vilken det i dagsläget inte finns tillräcklig avsättning på konsumtionsmarknaden (t ex strömming, skarpsill, tobis, blåvitling, anchoveta). Dels är det alltså svårt att öka mängden odlad fisk hur mycket som helst utan att riskera att vilda fiskbestånd drabbas. Dels hade det varit mycket mer effektivt om vi själva åt den strömming som vi nu matar rovfiskarna med, eftersom det mellansteget ger stora förluster i mängden fiskråvara som finns tillgänglig. Ett kilo fiskfoder omvandlas ju inte till ett kilo lax.


... eller ska vi alla bli vegetarianer?

Nja, att minska mängden kött man äter innebär inte automatiskt att man måste bli vegetarian. Nu är dessutom inte alla kossor och får av ondo. Vi vill ha en del betande djur som håller landskapet öppet och ökar den biologiska mångfalden, och vi vill kunna producera mjölk, ost och en del andra nyttigheter som kommer från dessa djur. Men, för att kunna producera den mjölk vi behöver, och för att behålla de landskap vi vill ska vara öppna, så skulle vi klara oss med en bråkdel av de får och i synnerhet kor som vi har idag. Gris och kyckling, som ur klimatsynpunkt är bättre än kor och får, bidrar inte till att underhålla odlingslandskapet på samma sätt. Sen finns det ju andra sätt att få i sig protein som inte kommer från växtriket, men det låter, åtminstone i skribenternas öron, mindre tilltalande.

Även när det gäller vegetabilier finns det skillnader i klimatpåverkan. Grova och tåliga grönsaker som rotfrukter, broccoli och lök påverkar klimatet mindre än växthusodlade grönsaker som tomat, sallad och gurka. Det går också att lagra grövre grönsaker under längre tid vilket minskar svinnet. Även utomhusodling av vissa vegetabilier kan vara kopplad till stora utsläpp av växthusgaser. Det tydligaste exemplet är risodling som i dagsläget står för 20% av alla metanutsläpp orsakade av människas aktiviteter.

Ett annat exempel är palmolja som återfinns i ett stort antal olika produkter. Lite förenklat kan man anta att alla produkter som innehåller olja där det inte uttryckligen står vilken slags olja det är (raps, oliv, solros etc) innehåller palmolja. Stora arealer skog har huggits ned i framför allt Malaysia och Indonesien för att ge plats för palmoljeplantage, vilket åter leder till minskad biodiversitet och stora utsläpp av växthusgaser. Palmoljan används inte bara till matproduktion utan till största delen som biobränsle, men inte ens biobränsleproduktionen går plus klimatmässigt om man hugger ned regnskog för att odla palmolja. (Om man använder andra jordar kan man däremot göra en klimatvinst med avseende på biobränslet).


Ytaspekten

Som den eminenta bloggen Ekologistas.se nyligen påpekade, finns det en aspekt till på vegetarisk diet gentemot att äta kött, och det är landytan som går åt till köttproduktion vs soja och spannmålsproduktion. En tämligen häpnadsväckande bit statistik är att i runda slängar 80 procent av all jordbruksmark på planeten på ett eller annat sätt direkt används till köttproduktion. Verkningsgraden på en ko eller ett får är nämligen rent ut sagt usel. Endast 1% av energimängden i form av foder vi stoppar in i kossan får vi ut när vi äter köttet. Fläsk och fågel är åtminstone bättre, där får vi ut 14 respektive 16% av den instoppade energin.Djurhållningen tar alltså upp en bra mycket större yta än vad vi skulle behöva för att producera samma mängd energi till oss själva från spannmål, soja etc.


Vad innebär det här då? Jo, köttproduktionen medför inte bara stora utsläpp av växthusgaser och stora miljöproblem lokalt och globalt, utan den stora ytan kan vara ett bidragande skäl till att priserna på baslivsmedel är så höga. Landyta är inte en obegränsad resurs, och den ytan som finns vill vi använda till många olika saker. Vi vill producera mat, vi vill odla biobränslen och sist, men absolut inte minst, är vi beroende av alla övriga ekosystemtjänster som naturliga ekosystem levererar, däribland rent vatten. Ju mer yta vi behöver utnyttja, desto högre blir priset på mark. Höga markpriser har (minst) tre konsekvenser: 1) matpriserna tenderar att öka, 2) det blir mer lönsamt att driva bort eller på annnat sätt ta över mark som ägs av fattiga bönder*, och 3) det ekonomiska incitamentet för att hugga ner skogar för att använda som jordbruksmark, eller för att omvandla åkermark till plantage för energigrödor, ökar.

En halvering av köttkonsumtionen skulle göra att vi kunde flerdubbla produktionen av biobränslen utan att påverka den globala tillgången på mat negativt. Att säga att produktionen av biodrivmedel innebär att maten blir dyrare är alltså i och för sig sant, men då har man ignorerat den minst lika stora effekten av – den dessutom kraftigt ökande – köttkonsumtionen.


De val vi gör i matbutiken kan alltså spela stor roll för den belastning vi utsätter ekosystemen för, och därmed vår långsiktiga möjlighet att försörja oss själva. Summa summarum, till syvende och sist, och med alla aspekter ovan med i beräkningen kan vi inte sluta oss till annat än att det där med vad man ska äta är en djungel. Hur man än vänder sig är det ändå alltid klimatmässigt bättre att äta vegetabilier än att äta kött**. Den enklaste tummregeln i nuläget om man väl står där i affären och tvekar blir alltså ändå att äta mer vegetariskt, hålla ett öga på vilken fisk som åker ner i varukorgen, och när man köper kött att välja i första hand kött från frigående kor och får eller köpa annat kött med lägre klimatbelastning. Och slutligen – se upp för palmolja.



Skribenter: Mia och Kim


*De tre konsekvenserna listade ovan kommer ur Azars artikel. För en intressant infallsvinkel på punkt 2 har SVT en text om så kallad land grabbing här.

**Uppdatering 2011-04-08 Se resonemang om hållbar köttproduktion i kommentarerna.

Referenser:

Texten bygger till största delen på livsmedelsverkets informationssida Mat och miljö.

Azar, C., 2011. Biomass for energy: a dream come true. . . or a nightmare? Opinion, Climate Change, DOI: 10.1002/wcc.109 Online submission

Cederberg, C., U. M. Persson, K, Neovius, S. Molander, R. Clift, 2011. Including Carbon Emissions from Deforestation in the Carbon Footprint of Brazilian Beef. Environmental Science and Technology, 45, 1773–177.

Danielsen, F., H. Beukema, N.D. Burgess, F. Parish, C.A. Bruhl, P.F. Donald, D. Murdiyarso, B. Phalan, L. Reijnders, M. Struebig, E.B. Fitzherbert, 2009. Biofuel Plantations on Forested Lands: Double Jeopardy for Biodiversity and Climate. Conservation Biology, 23: 348–358. doi: 10.1111/j.1523-1739.2008.01096.x

Qiu, J., 2009. China cuts methane emissions from rice fields. Nature News, doi:10.1038/news.2009.833

Reijndersa, L., M.A.J. Huijbregts, 2008. Palm oil and the emission of carbon-based greenhouse gases Journal of Cleaner Production, 16 (4), 477-482

Wirsenius, S., C. Azar, G. Berndes, 2010. How much land is needed for global food production under scenarios of dietary changes and livestock productivity increases in 2030?. Agricultural Systems 103, pp. 621-638

Ziegler, F., 2008. På väg mot miljöanpassade kostråd, Delrapport fisk. Livsmedelsverkets rapport 10 – 2008

45 kommentarer:

  1. Bra att ni tar upp denna fråga. Men ni för inte resonemanget tillräckligt långt.

    "...och vi vill kunna producera mjölk, ost och en del andra nyttigheter som kommer från dessa djur."

    Vilka är vi? Det finns utmärkta vegetariska alternativ till mjölkprodukter. Det är idag lätt att avstå både kött och mjölk.

    Ni tar upp "öppna landskap" som ett värde. Djurs välfärd och liv då? Är det så självklart för er att djur som lider i djurfabriken, stressas och kvävs till döds i transportbilarna och dödas på slakteriet är mycket mindre moraliskt viktiga att beakta än öppna landskap? Så oviktiga att de inte ens ska nämnas? Anser ni att det är rätt att behandla djur på det sätt som skett i produktionen av de flesta kött- och mjölkprodukter som folk köper i vanliga livsmedelsbutiker?

    SvaraRadera
  2. En animalisk morot till folket

    SvaraRadera
  3. Man hör ofta påståenden som att 80 procent av jorbbruksmarken går åt till köttproduktion. Men det finns massor med feltänk där. Man glömmmer att mer än två tredjedelar av all sk jordbruksmark är permanent betesmark, och att globalt sett så är permanenta betesmarket i stort sett inte användbara för jordbruksdrift. Om de vore det hade de plöjts. Och om de, tyvärr, plöjs, så orsakar de mestadels kraftig erosion som tex den sk Dust Bowl i USA. Dvs djurhålling är det enda vettiga alternativet på den här marken - det kan i och för sig lika gärna vara vilda djur som zebror eller bisonoxar. Sedan så finns det 300-400 miljoner dragdjur som hjälper oss människor att producera vår mat. Och slutligen finns det en massa nischer som djur kan utnyttja som vi inte utnyttjar. Jag skriver inte det här för att försvara den industriella djurhållningen, utan för att tydliggöra att de traditionella djurhållningssystemen oftast är exemple på BRA ekologisk anpassning och bäst möjliga utnyttjande av naturresurser. Vissa som förespråkar vegetarianism har totalt tappat det perspektivet. Traditionell betesdrift med nöt i Afrika tex bidrar inte alls till växthuseffekten enligt FAO. Läs mer tex på
    http://gardenearth.blogspot.com/2010/03/debate-about-meat-consumption-and-its.html och
    It takes more energy to eat than to farm, http://gardenearth.blogspot.com/2011/04/it-takes-more-energy-to-eat-than-to.html

    SvaraRadera
  4. Gunnar Rundgren - Det är sant som du skriver om att man inte kan odla grödor på allbetesmark, absolut. Det problemet som vi ville peka på är ytorna där man odlar soja etc till foder istället för att äta själva.

    SvaraRadera
  5. Mycket bra artikel! Intressant att läsa om. Mer sådant!

    SvaraRadera
  6. Re Anonym 5 april 2011:

    Du skriver:

    "Är det så självklart för er att djur som lider i djurfabriken, stressas och kvävs till döds i transportbilarna och dödas på slakteriet är mycket mindre moraliskt viktiga att beakta än öppna landskap?"

    Vi var rätt noga med att påpeka att vi menade betande kossor i dessa öppna landskap. Det betyder alltså explicit *inte* djur uppfödda i djurfabriker, det betyder *inte* djur som transporteras packade som sillar i långtradare land och rike runt.

    Jag måste säga att jag har lite svårt att se det grovt moraliskt förkastliga i att ha kor som spenderar sina liv med att beta gräs och annat som kor betar, blir mjölkade när de behöver mjölkas och sedan hamnar på tallriken när de trillar av pinn.

    Vi valde att avgränsa artikeln till just klimatpåverkan, bland annat för att en text oftast blir bättre om man försöker hålla sig till en tråd. Dessa djur som man skulle behöva för att vidmakthålla ett traditionellt odlingslandskap och som behövs för att tillhandahålla mjölkprodukter har en förhållandevis liten klimatpåverkan, eftersom de utgör en så liten del av de antal djur vi odlar idag. Vill någon debattera djurhållning som sådant i absoluta termer så är det givetvis fritt att göra så. Men den här artikeln tar inte ställning i den frågan. Vi bara påpekar att *även om* man vill ha öppna landskap och ost, mjölk och yoghurt, så kan vi drastiskt minska det antal djur vi håller och därmed klimatpåverkan från djurhållningen. Den stora klimatpåverkan kommer från biffen, fläskkotletten och lammsteken.

    SvaraRadera
  7. Det du pekar på Gunnar innebär också exempelvis att det kan vara (*kan* vara ...) bättre att äta kött transporterat från Argentina som betat på Pampas än närodlat svenskt kött som är uppfött på säd eller brasiliansk soja. Men i de allra flesta fall är givetvis detta ett falskt val, eftersom det i de allra flesta fall är bäst – ur klimatsynpunkt – att inte välja kött alls ...

    SvaraRadera
  8. Jag är skeptisk till antropogen global uppvärmning, men tycker ändå att artikeln belyser intressanta frågor.

    Om man nu ponerar att AGW inte skulle vara fokus. Hur antas köttproduktionen kunna se ut med en befolkning på 9 miljaders-strecket?

    Finns det andra goda skäl (förutom etiska) att välja bort animalisk föda?

    SvaraRadera
  9. Kim B: "Vi var rätt noga med att påpeka att vi menade betande kossor i dessa öppna landskap. Det betyder alltså explicit *inte* djur uppfödda i djurfabriker, det betyder *inte* djur som transporteras packade som sillar i långtradare land och rike runt."

    De djur som idag tillåts beta utomhus viss del av året lever samtidigt vanligen stor del av året i en djurfabrik och utsätts för långa och stressande transporter. Finns djurprodukter från den typ av produktion du tror dig beskriva i vanliga svenska livsmedelsbutiker? Kan du t ex namnge några mjölkprodukter från kända varumärken gjorda på mjölk från kor som levt på det sätt du beskriver?

    Min poäng är: många har inte kött och mjölk producerat på det sätt du beskriver att tillgå i sin butik. Då återstår vegetarisk kost.

    "Jag måste säga att jag har lite svårt att se det grovt moraliskt förkastliga i att ha kor som spenderar sina liv med att beta gräs och annat som kor betar, blir mjölkade när de behöver mjölkas och sedan hamnar på tallriken när de trillar av pinn."

    För det första finns en hel del moralfilosofisk litteratur som argumenterar för vegetarism. Smakprov: http://www.morehouse.edu/facstaff/nnobis/courses/immorality_of_eating_meat.pdf . Att frågan är moraliskt omdebatterad är väl skäl nog för att ni ska nämna den i en text av detta slag.

    För det andra, vad menar du med "trillar av pinn"? Det låter som att djurfabrikören skulle vänta tills kon självdör men så går det inte till. Ser du några faktafel i den här beskrivningen?
    http://www.djurensratt.se/portal/page/portal/djurens_ratt/faktabas/djur_i_livsmedelsindustrin/livet-som-mjolkko

    "Vi valde att avgränsa artikeln till just klimatpåverkan, bland annat för att en text oftast blir bättre om man försöker hålla sig till en tråd."

    Ni tog upp öppna landskap, biologisk mångfald och att ni vill dricka mjölk som extra skäl mot vegetarisk kost. De tre har inte med klimatfrågan att göra. Då kan ni väl även ta upp andra skäl om hur djur faktiskt behandlas av kött- och mjölkindustrin idag?

    SvaraRadera
  10. Anonym 01:34 - Angående moraliska eller etiska aspekter på djurhållning kan det vara så att du har rätt i att vi kunde ha nämnt de aspekterna. I så fall borde vi också ha nämnt moraliska aspekter på snedfördelningen av mat och resurser mellan olika länder och regioner idag, och implikationer på att vi överutnyttjar jorden idag och lämnar över den till kommande generationer ihop med en mängd olika (miljö-)problem som troligen kunde ha undvikits. Det är en intressant diskussion, och troligtvis värd en egen bloggpost.

    Den här bloggen ska ha en vetenskaplig ansats, och är framför allt naturvetenskapligt inriktad. Den vetenskapliga litteraturen omkring de moralfilosofiska frågorna ligger utanför åtminstone mitt kompetensområde. Det tål att tänka på alltså, om vi ska ge oss in i de diskussionerna när våra läsare har rätt att förvänta sig att vi gör vårt bästa för att hålla oss till mainstreamfåran inom alla vetenskapliga grenar vi kommenterar.

    Öppna landskap och biologisk mångfald är inte moraliska aspekter, de handlar om att stabila ekosystem är en nödvändighet för att hålla nere risken för plötsliga förändringar i det som bygger grunden för hela vår (och andra arters) existens som den ser ut idag. I en bloggpost som diskuterar hållbarhet och påverkan på de naturliga systemen kan man inte utelämna miljöaspekter och enbart fokusera på klimataspekter. Frågan om ifall man kan utelämna moraliska aspekter är mer intrikat eftersom de kräver en tvärvetenskaplig ansats.

    SvaraRadera
  11. Anonym 22:39 - "Om man nu ponerar att AGW inte skulle vara fokus. Hur antas köttproduktionen kunna se ut med en befolkning på 9 miljaders-strecket?" Ja, hur föder man 9 miljarder människor ens i en värld som ser ut som den vi har idag? Det är väl 10000 kr frågan. Jag ska kolla runt i litteraturen och återkommer, ifall ingen annan läsare eller skribent hinner före.

    "Finns det andra goda skäl (förutom etiska) att välja bort animalisk föda?"
    Det blir samma svar från mig som till förra kommetaren. Vi har tagit upp klimat- och miljöskäl, men sen finns det säkert ytterligare vinklingar på vilken mat man väljer. Hälsoaspekter, moraliska aspekter, säkert fler. Jag lämnar gärna kommentarsfältet öppet för (vetenskapligt grundade) diskussioner men jag undviker att kommentera på det eftersom jag inte är inläst på litteraturen.

    SvaraRadera
  12. Mia: Jag förstår svårigheter i att ta upp allt i en postning och att ert huvudfokus är naturvetenskapliga frågor. Via vår dialog i kommentarerna har nu djuretiska aspekter uppmärksammats, liksom frågan om global snedfördelning av matresurser inter- och intragenerationellt. Bra så. Var och en bör fördjupa sig även i de frågorna och sen göra en sammanvägd moralisk bedömning.

    Det finns viktiga naturvetenskapliga frågor om ekosystem och deras beståndsdelar men i vilken utsträckning vi bör främja öppna landskap och biologisk mångfald är i grunden också moraliska frågor. Det är t ex inte uppenbart att bevarandet av en djurart i Sverige moraliskt trumfar problem med vad enskilda djur utsätts för vid djurtransporter idag.

    SvaraRadera
  13. "De djur som idag tillåts beta utomhus viss del av året lever samtidigt vanligen stor del av året i en djurfabrik och utsätts för långa och stressande transporter. Finns djurprodukter från den typ av produktion du tror dig beskriva i vanliga svenska livsmedelsbutiker? Kan du t ex namnge några mjölkprodukter från kända varumärken gjorda på mjölk från kor som levt på det sätt du beskriver?

    Min poäng är: många har inte kött och mjölk producerat på det sätt du beskriver att tillgå i sin butik. Då återstår vegetarisk kost."

    Visst är det så. Precis som att det idag är så att köttproduktionen står för en försvarlig del av utsläppen av växthusgaser. Artikeln argumenterar utefter hur det skulle kunna vara. Att bara acceptera att det sätt vi gör saker på idag skulle vara det enda tänkbara är för mig på nåt sätt att ge upp. Och det kan man givetvis göra ...

    Jag måste ju också få påpeka att vi i slutklämmen skriver "Hur man än vänder sig är det ändå alltid klimatmässigt bättre att äta vegetabilier än att äta kött."

    SvaraRadera
  14. Anonym 22.39, I volym 1 av Livestock in a Changing Landscape via denhär sidan: http://www.fao.org/agriculture/lead/en/ (jag kunde endast öppna pdf:en i google chrome, inte IE eller Firefox) finns ett stort antal olika aspekter på köttproduktíonens vara och ickevara i delen Consequenses of life stock production: Environmental, health and social consequenses of lifestock production.

    Sammanfattningen i slutet är också intressant, där diskuteras bland annat ökande efterfrågan på kött både på grund av ökande population och ökande köttkonsumtion per capita. Man kommer till slutsatsen att enda alternativet är intensivproduktion, men också till att medvetenheten om miljöbelastning och andra aspekter på djurhållning ökar, och att det kan hämma en viss del av ökningen av efterfrågan på kött.

    Däremot är det svårare att hitta några projektioner eller scenarier över framtida köttproduktion som inte har med klimatförändringarna som grundförutsättning. Wirsenius et al i referenslistan till blogginlägget innehåller en modelleringsexempel över hur ytanvändningen kan påverkas av olika strategier (oklart om klimatförändringarna finns med, men det skulle förvåna mig om de inte gör det. Tidsspannet såpass kort att det spelar mindre roll):

    Om vi tänker oss att den globala befolkningstillväxten, köttkonsumtionen och produktionssätten fortsätter att öka som hittills, skulle den totala ytan som används för jordbruk öka från dagens 5.1 miljarder ha, till 5.4 miljarder ha år 2030. Om vi ökar produktiviteten och effektiviteten i köttproduktionen, skulle jordbruksytan istället minska till 4.8 miljarder ha. Om vi ökar produktiviteten ytterliggare, och fördelar om lite i köttkonsumtionen till att äta mer effektiva köttsorter, kan vi sänka mängden jordbruksmark ytterligare, till 4.4 miljarder hektar. Om vi slutligen, i höginkomst regioner, minskar den totala köttkonsumtionen med 25 %, skulle vi kunna få ner jordbruksmarken i dessa regioner med ytterligare 15%.

    Inte exakt vad du frågade efter, men det var vad jag kunde hitta. Hoppas FAOrapporten är användbar.

    //Mia

    SvaraRadera
  15. Tack Mia. Jag vet egentligen inte om jag frågade efter något särskilt specifikt.

    Men i min värld är befolkningstillväxten och den ökande köpkraften hos ett mycket stort antal människor en verklighet som kräver en planering, eller insikt om var man landar. Som jag nämnde är jag skeptisk till AGW i den bemärkelsen att den eventuella effekten, jämfört med exempelvis detta spörsmål, inte helt förtjänar sitt fokus. Nog om det.

    Skulle vara intressant att höra mer i massmedia om exakt vad man kan räkna med och hur vårt levnadssätt kommer att påverkas.

    Är det inte rimligt att anta att den ökande efterfrågan på kött och brist på land driver upp köttpriset så att det återigen blir en söndagslyx, och problemet regleras den vägen?

    SvaraRadera
  16. Man kan ju tänka sig att efterfrågan på kött blir så stor att hela köttproduktionskedjan tar så mycket spannmål och annat i anspråk att de med låg köpkraft (typ världens en miljard fattigaste) inte har råd att köpa mat överhuvud taget. Någon sorts problem vore ju det ...

    SvaraRadera
  17. Ni glömmer väl inte i objektivitetens namn att även ta upp
    att FAO skriver en hel del om att välskötta intensivt använda betesmarker har större förmåga än t.o.m. skog att binda koldioxid. Tror det ligger under deras texter om Grasslands och Rangelands.

    MVH
    Palle

    SvaraRadera
  18. Kim, det har du alldeles rätt i men utgångspunkten måste vara att de inte ska vara så fattiga längre. Att styra eller begränsa tillgången med någons uppfattning som utgångspunkt är nog dömt att misslyckas. Man får ingen uppslutning runt sådant så det är nog lika bra att ställa in siktet på problemet i stället.

    Men det det du säger är säkerligen en del av den kommande verkligheten man bör ta höjd för.

    SvaraRadera
  19. Palle, vi kollade inte FAO när vi skrev blogginlägget. Hittar inte vad du syftar på, sidhänvisning?

    (Det måste finnas en hel del inbyggda antaganden och avgränsningar i påståendet "större förmåga än skog att binda koldioxid". En skog kan vara både källa, sänka eller i jämvikt beroende på när och var man mäter/modellerar. Att mäta/modellera kolbudgetar från grassland är inte direkt en lek det heller.)

    SvaraRadera
  20. Hej Mia,
    hittar inte heller just nu. Jag kommer bara ihåg att det blev en massa resonemang hit och dit när rapporten kom.
    Se tex: http://www.lantbruk.com/betesmarkerna-viktiga-for-minskad-uppvarmning/2010-01-18

    MVH

    Palle

    SvaraRadera
  21. Palle, tack för länken. Om du skulle hitta ursprungskällan är jag mycket intresserad, posta gärna, eller maila.

    Det vore ju extremt trevligt om det är möjligt att sköta betet så att det blir en kolsänka. Det verkar krävas en hel del insatser dock... "Genom att förbättra förvaltningen och bevara andelen organiskt material i marken kan jorderosion och förlusterna från bränder och överbetning minska. På så sätt kan upp till en miljard ton kol per år bindas. Men för att få detta till stånd krävs kraftfulla och samordnade global insatser och en lämplig finansiering."

    SvaraRadera
  22. Hej Mia,
    Jag vet att Alan Savory har hållit på en hel del med effektiva betessystem som också skall regenerera skadade marker i tredje världen. Googla på Savory institute eller kolla på holisticmanagement.org

    Palle

    SvaraRadera
  23. "Mia sa: Gunnar Rundgren - Det är sant som du skriver om att man inte kan odla grödor på allbetesmark, absolut. Det problemet som vi ville peka på är ytorna där man odlar soja etc till foder istället för att äta själva. "

    Visst är det så, Men era resonemang är så extremt teoretiska, och tar inte hänsyn till de ekonomiska förhålllanden som bönder lever i. Den miljard som svälter kommer inte få ett dugg mer mat för att man INTE odlar soja till djuren. Och att tro att LÅGA priser kommer skapa MER livsmedel i världen är att helt bortse från de ekonomiska realiteter som bönder jobbar under. Det är HÖGRE priser som behövs för att få större produktion. Jag vet att det låter cyniskt, men skjut inte budbäraren....Svälten i världen har inte ett dugg med djurhållningen att göra. Lika lite som franska vinodlare eller zambiska tobaksoldare - eller svenska växthusodlare kan skyllas för svält trots att deras produktion är helt inneffektiv. Vad gäller klimatet så spelar visst djurhållingen en roll, men inte alls så stor, vilket mitt inlägg ovan visar klart. Problmet är att man blandar in en etisk diskussion i det här. vilket syns på många inlägg. Om man inte vill döda djur så är det en sak, men det har inget med världssvälten att göra, och väldigt lite med klimatet att göra. Svenska mulljordar som det oldas potatis och morötter på eller tailändska risodlingar är minst lika klimatskadliga som svensk nötkött. Vad gäller naturbetesmarkernas kolbindning se tex ”Oväntat stora mängder kol binds i naturbetesmark”, Svenska Dagbladet 28
    augusti 2008.

    SvaraRadera
  24. en annan länk som belyser att väl anpassad djurhållning inte alls är klimatskadligt.

    http://solveclimatenews.com/news/20100607/carbon-friendly-beef-look-africa-experts-say

    SvaraRadera
  25. Slutligen en bra och balanserad vetenskaplig artikel om djurhållningen:
    http://zerocarbonfarm.com/document%20library/research/Dec%202009,%20ScienceDirect,%20Livestock,%20livelihoods%20and%20the%20environment,%20understanding%20the%20tradeoffs.pdf

    "In smallholder crop–livestock and agro-pastoral and pastoral livestock systems, livestock are one of a limited number of broadbased options to increase incomes and sustain the livelihoods of people who have a limited environmental footprint. GHG emissions fromlivestock and their impacts are relatively modest when compared with the contribution that livestock make to the livelihoods of hundreds of millions of poor people" God natt

    SvaraRadera
  26. Tramsartikel som helt har tappat fokus. Kött är inte fel utan det är sättet som det moderna jordbruket föder upp djur som är fel.

    Forskare och miljövetare säger att köttkonsumtion är ett stort problem för miljön. Så enkelt är det inte riktigt. Det beror väldigt mycket på hur det kött man äter är producerat. Tyvärr är större delen av det kött som produceras idag uppfött på kraftfoder. Nötkreatur är idisslare och ska äta gräs, inte kraftfoder. Till skillnad från oss så sker kornas matsmältning med hjälp av bakterier i en syrefattig miljö. När kor matas med kraftfoder fungerar inte idislingen och vommens ph sjunker. Den sura miljön ställer till en massa problem i kon och den kan då få ett flertal olika sjukdomar. För att hålla korna friska matas de i vissa länder med antibiotika genom maten i förebyggande syfte!

    Att dagens köttproduktion är dålig för miljön beror på att man föder upp djuren på kraftfoder och inte låter djuren beta gräs. Det är alltså den storskaliga spannmålsindustrin som är boven i dramat. En ko rapar ca 5 kg metan i månaden. På ett år blir det 60 kg. Eftersom metan är ca 20 gånger kraftigare än koldioxid så kan man säga att det motsvarar 1,2 ton koldioxid. Man brukar räkna med två kor per hektar men eftersom de ska ha mat på vintern också blir det en ko per hektar. Den senaste forskningen från bland annat FAO och EU visar att ängsmark binder 4 ton koldioxid per hektar och år. Ängsmark med betesdjur sänker på så sätt atmosfärens koldioxidhalt med ca 2,8 ton per hektar och år. Och då får man tänka på att korna betar på ängs- och skogsmark som vi ändå inte lämpar sig att odla på.

    Jordbruk har i alla tider utarmat matjordarna. Stora åkrar med öppen jord riskerar minskade matjordslager p.g.a. vindar och erosion. Det här har vi sett i historisk bördiga områden som t.ex. norra Afrika och landet mellan Eufrat och Tigris. När amerikanarna plöjde upp hela prärien medförde det att stora delar av den bördiga matjorden blåste bort och idag finns endast en bråkdel kvar. Utan matjord har vi ingen möjlighet att producera vegetabilisk mat.

    Det moderna jordbruket utarmar också jordarna på näringsämnen. För att storskaligt jordbruk ska fungera krävs mängder med konstgödning som framställs med hjälp av naturgas och fossil fosfor. Idag odlar man också på mark som inte lämpar sig för storskalig odling utan kräver konstbevattning som ger stora miljöproblem. Aralsjön var tidigare en av världens största sjöar. På grund av att man konstbevattnade åkrarna runt Kazakstan och Uzbekistan återstår endast en bråkdel av sjön. Dessutom gör det ständiga plöjandet att enorma mängder koldioxid läcker ut från marken. Hur ska vi kunna fortsätta så här nu när vi har passerat "peak oil" och tillgången på billig fossil energi kommer att minska för varje år?

    Vegetarianer säger att vi ska äta mer spannmål och mindre kött för att spannmål är längre ner i näringskedjan. Men om djuren betar gräs gör de om gräset vi inte kan ta till oss till nyttigt kött. Människor och idisslare konkurrerar inte om samma mat.

    En väldigt viktig dela i framtidens jordbruk är djuren. Djur som är naturligt uppfödda på artegen föda. Att tex idisslare äter gräs och löv och inte kraftfoder. Då får vi nyttigare kött, friskare djur, energieffektivare matproduktion, bättre klimat, näringsrikare jordar, större matjordslager, ökad biologisk mångfald och en levande landsbygd.

    /Jonas

    SvaraRadera
  27. Gunnar Rundgren och Jonas. Det har inte gått fram tydligt nog i bloggposten att vi inte argumenterar mot köttproduktionom den sker på ett hållbart sätt, och att naturbete är ett sådant sätt. (Slutklämmen Välj kött från djur som gått ute kunde ha byggts under med bättre argument i posten).

    SvaraRadera
  28. Gunnar Rundgren, när det gäller höga matpriser etc så var resonemanget kopplat till invändningarna som brukar höras mot biobränslen, och att odlingen av biobränslen driver upp matpriserna. Höga matpriser kan vara bra för fattiga bönder (men det är inte självklart, se Azars resonemang i biobränsleartikeln), men de är inte bra för fattiga i städer. Tanken var dessutom inte att vi skulle odla mindre ytor (däremot bör vi inte odla upp större ytor så långt det går att undvika eftersom vi behöver andra ekosystemtjänster), utan se till att vi odlar det som är mest effektivt och ger minst klimat- och miljöpåverkan. Vidare kan man tänka sig att höga energipriser gör det mer lönsamt att odla biobränslen* och då ökar trycket på den tillgängliga markytan och vi kan effektivisera matproduktionen utan att priserna går ner (om man nu menar att detta är en viktig faktor).

    Dessutom så gäller fortfarande att det sätt som köttproduktionen sker på *idag* är kopplat till stora utsläpp av växthusgaser, och situationen för de fattiga bönderna och matproduktionen på låga breddgrader kommer inte direkt att bli bättre om vi inte kan bromsa klimatförändringarna. Härur kan man eventuellt komma till slutsatsen att kött är alldeles för billigt, eftersom vi inte betalar miljö- och klimatkostnaderna som dagens produktionssätt innebär, idag och imorgon. Det är något man i så fall skulle kunna tänkas reglera med koldioxidskatt eller andra ekonomiska styrmedel.


    *För att stämma i bäcken finns det de som menar att EROI för biobränslen är så lågt att vi inte ska använda det överhuvudtaget, men det är en annan diskussion.

    SvaraRadera
  29. En av de senaste sammanställningarna över biobränslen...
    http://www.scribd.com/doc/51290777/Ska-jag-tanka-etanol-Fores-studie-2011-1

    SvaraRadera
  30. Angående klimatförändringar och matproduktion på World Science:
    http://www.world-science.net/othernews/110407_warming

    SvaraRadera
  31. En annan aspekt på debatten om vilken mat vi ska äta (förutom klimat/miljö) bör vara vilken mat som håller oss friska. Alltså vad som är nyttigt att äta. En väldigt stor del av jordbrukets produktion går idag till skräpmat. Med skräpmat menar jag givetvis en massa former av sockerprodukter som är direkt hälsovådligt. Men jag menar också sånt som av många anses vara nyttigt. Den mesta av den frukt som vi äter är av typen "bara lite nyttigare än godis". Mycket vatten, lite näring och all energi i form av socker.

    Naturligt förekommande "livsmedel" är inte så ofarliga som många föreställer sig. I s.k. ätliga växter finns ett stort antal bioaktiva substanser varav många syftar till att skada den som försöker äta upp dem. Sådana substanser (xenobiotika) utgör ofta 5-10% av växters torrvikt. Högst koncentration finns i de mest vitala delarna (skott, frön, bönor och rötter). Växter säkrar alltså sin fortlevnad genom att göra sina fröer mindre attraktiva för fienden.

    Ett väl dokumenterat exempel på sådan ”kemisk krigföring” är genom växtlektiner, värmestabila glykoproteiner som anrikas i bland annat frön, bönor och jordnötter. De är resistenta mot nedbrytning av enzymer i mag/tarmkanalen, ökar tarmslemhinnans genomsläpplighet och deponeras i inre organ. Förhistoriska samlarfolk begränsade effekterna av xenobiotika bland annat genom högt intag av mindre giftiga växtdelar (frukt, bär, nötter, blad), stor variation i utbudet samt genom medvetet undvikande av de farligaste växterna.

    Människan är inte fröätare av naturen och spannmålsprodukter har vi bara ätit i ca 10 000 år (4000 år här uppe i Norden). Spannmål kan därför betraktas som artfrämmande för Homo sapiens. Om spannmål inte redan ingick i kosten skulle knappast någon komma på idén att introducera dessa för människan ”nya” livsmedel. Men vi är så vana vid att se spannmål som basfödan att vi glömmer att vi egentligen inte är fröätare.

    Eftersom den primära orsaken till diabetes typ 1, psoriasis, allergier, eksem, reuamtism, MS mm är en autoimmun reaktion så bör intresset riktas mot vad som orsakar denna reaktion. Till viss del är detta genetiskt men jag tror att den största påverkan kommer av miljön. Det intressanta är att många autoimmuna sjukdomar har ökat markant de senaste 30 åren. Det talar mot ärftlighet och för miljömässiga orsaker. Orsaken bör sökas i framför allt vår mat. Den föda som påverkar mest är fröer (spannmål, ärtor och bönor).

    Spannmål är även rika på fytinsyra vilket hindrar upptaget av mineraler. Fytinsyran binder till sig mineraler såsom kalcium, järn, zink och magnesium. På så sätt bildas svårlösliga salter, fytater, så att mineralerna i lägre grad tas upp från födan och i stället försvinner med avföringen.

    Det tredje hälsovådliga ämnet från frön är omega-6-fett som är starkt oxidativt i kroppen. Vi bör alltså undvika växtoljor som tex solrosolja och majsolja.

    Sojans effekter på hälsa och miljö är så vittgående så att det är värt en egen "uppsatts".

    Ledsen att jag kanske avvek från ämnet en aning men det är viktigt att fundera på vad/varför vi odlar även i klimatdebatten.

    Avlutningsvis vill jag säga att den vegetariska delen av jordbruket bör fokusera på grönsaker i alla dess former. Grönsaksodling är även något som de flesta människor kan ägna sig åt för husbehov. Och som vi troligen kommer att behöva göra i en fossilenergifri framtid

    http://www.newsmill.se/artikel/2008/10/29/en-miljon-svenskar-maste-bli-bonder-att-undvika-svalt


    /Jonas

    SvaraRadera
  32. Fördjupning/fortsättning kring vad som sker i kroppen när vi äter växtlektiner.


    När maten lämnar magsäcken och går in i tarmarna ska allt protein vi har ätit ha brutits ned till aminosyror. Detta hjälper till att hindra större komponenter från att passera genom tarmvägen och in i blodomloppet. Eftersom lektiner från frön kan överleva i magsäcken kan dessa gå hela ut i tunntarmen. Lektinerna kan fästa vid tarmväggen och skada dess permiabilitet. De förändrar också tarmfloran och kan orsaka celldöd. Ulcerös kolit och Crohns syndrom är två sjukdomar som troligen hänger samman med spannmålsproteiner. Höga koncentrationer av lektiner och skadad tarmslemhinna innebär att lektiner kan ta sig igenom tarmen intakta.

    Proteinsekvensen i lektiner är nästan identisk med vävnader i människokroppen. De kan därför orsaka en enorm skada via en process som heter molekylar härmning. Immunförsvaret attackerar de främmande proteinerna och när de har lärt sig att identifiera den sekvensen som en fiende så går de vidare och attakerar de sekvenser som är liknade i människokroppen. Lektinet i veteliknar både ledbrosk och de myelinskidor som täcker våra nerver. Andra lektiner är nästan identiska med njurarnas filtreringsmekanism, cellerna i bukspottskörteln som producerar insulin, retinan och tarmarnas slemhinna. Och när de väl har aktiverat så stänger immunsystemet inte av dem. Sammanblandningen av proteiner från fröer, immunsystemet och vävnader kan då leda till en autoimmun reaktion där kroppen angriper sina egna celler.

    Epidemiologer vet att MS är vanligast i kulturer där vete och råg är baslivsmedel. Detsamma gäller reumatism. Celiaki orsakas definitivt av spannmål och de som lider av celiaki riskerar även i mycket högre grad att drabbas av andra autoimmuna sjukdomar. Dessutom är risken 30 gånger högre att drabbas av schizofreni. Ett flertal studier visar att schitsofreni förbätras om man utesluter gluten i kosten.


    /Jonas

    SvaraRadera
  33. Ops, postade innan jag såg att du skrivit en fortsättning, åtminstone den där biten om gluten är inte helt okontroversiell.

    SvaraRadera
  34. Jonas, du får gärna komma med lite källor till dina påståenden.

    SvaraRadera
  35. Mia

    Då jag nyss har flyttat så är det lite svårt att finna exakta källor till specifika delar av det jag skriver. Väldigt mycket finns dock att läsa i följande böcker som innehåller mängder med referenser. Böcker man bör läsa med öppet sinne ;-)

    Maten och folksjukdomarna av Staffan Lindeberg
    Naturlig föda - naturligtvis av Jenny Reimers
    Svart Jord av Gunnar Lindstedt
    Veggomyten - maten, rättvisan och en hållbar framtid av Lierre Keith

    samt rapporten Cereal Grains: Humanity´s Double-Edged Sword av Loren Cordain


    /Jonas

    SvaraRadera
  36. Öppna sinnen försöker jag undvika så långt det går. ;-)

    Innan vi får en LCHF-debatt tror jag vi sätter streck i hälsodiskussionen här.

    SvaraRadera
  37. Mia

    LCHF-debatt är jag absolut inte ute efter. De böcker som jag refererar till har heller inget med LCHF att göra.

    Anledningen till att jag skrev en del om hälsoaspekter kring maten var att mycket av det som jordbruket producerar är ohälsosamt samtidigt som det är en katastrof för både klimat och miljö. Det överlägset värsta är enorma monokulturer av tex spannmål, majs, sockerrör, soja och ris. Men givetvis är också "industriellt" uppfött kött helt förkastligt på många sätt.

    Trevlig helg

    Jonas

    SvaraRadera
  38. Jonas: Reimers, Lindstedt och Keith är såvitt jag vet inte forskare. Åtminstone Keith´s bok är inte ens värd att nämna i vetenskapliga sammanhang. Lindeberg och Cordain är bra, däremot.

    SvaraRadera
  39. Anonym 19.20

    Har heller inte lagt fram böckerna som forskningsrapporter utan som ögonöppnare. Författarna har i sin tur en mängd referenser vilket jag påtalade. Så även Keith, trots att jag vet att hon inte tas på allvar i många sammanhang. Mitt råd att läsa med öppet sinne (som inte togs emot bra...) gäller främst Vegomyten. Finns mycket tänkvärt i den boken trots att den är "yvig"

    /Jonas

    SvaraRadera
  40. Jonas, uppmaningen att läsa något med "öppet sinne" brukar ganska ofta komma i anslutning till icke evidensbaserade källor med rätt ...hmm... fantasifulla slutsatser, det var snarast därifrån smileyn kom. Jag kunde inte kolla dina källor, så jag vet inte vad där står, de kanske är alldeles utmärkt väl underbyggda.

    Kommentaren om LCHF var inte direkt riktad till dig, ber om ursäkt ifall det kunde misstolkas.

    SvaraRadera
  41. Jag brukar använda "öppet sinne" kring fakta/information som är nytt, främmanade, skrämmande, omskakande mm för läsaren. Sånt som gör att man genast förnekar och förlöjligar eftersom tanken aldrig har slagit en.

    Jonas

    SvaraRadera
  42. Jag är den förste att ställa upp på att maten vi producerar bör vara bra hellre än dålig. Men debatten om vad som är hälsosamt och inte är rätt vildvuxen. Lektinernas effekter är mer antagna än bevisade vad jag läst, liksom mycket annat av det som brukar anföras av stenålderdietiker (påstår inte att du är en sån, men de brukar lyfta fram den här typen av argument).

    Det är givetvis intressant att diskutera (jag har lagt rätt många timmar på det, både med läkarbekanta, med dietister i släkten och med andra). Men jag håller nog med Mia om att ett klimatdebattforum som Uppsalainitisativet kanske inte är förstahandsvalet för att föra en sådan debatt.

    (Du får väl komma över till min blogg, tvarskadat.wordpress.com, där jag publicerat ett syskoninlägg till det här, så kan vi diskutera där. Kanske kan locka dit några andra intresserade också, bland annat en dietist :-) ).

    SvaraRadera
  43. Flera av de påståenden om nutrition och miljöpåverkan Jonas gör saknar evidensgrund. De källor Jonas anger är inte i linje med respektive vetenskapsfälts mainstreamståndpunkter. Här tas några nutritionsvetenskapliga problem med Lierre Keiths bok upp:
    http://www.theveganrd.com/2010/09/review-of-the-vegetarian-myth.html

    SvaraRadera
  44. En nyanserad bild av djurhållning och köttkonsumtion kan man få på: http://gardenearth.blogspot.com/2011/04/complicated-story-of-meat.html

    SvaraRadera
  45. Forum för miljöforskning 2011 - Tema Maten. Ordnades av Formas, Mistra och Naturvårdsverket. Dokumentation finns här för den som är intresserad: http://www.trippus.se/eventus/eventus_cat.asp?EventusCat_ID=16713&Lang=swe&c=

    SvaraRadera

Tips: Använd gärna signatur när du kommenterar. Det underlättar samtalet