Inlägg
Här nedan följer en kort sammanfattning av den nya IPCC-rapporten i bildformat.
Hur mycket varmare är det än förut? Graferna nedan har normerat nollpunkten till medeltemperaturen 1961-1990 och visar den relativa ökningen per år (övre grafen) och per årtionde (nedre grafen).
Men koldioxiden då?
Apropå haven - har de blivit varmare och därmed högre?
Den övre delen av haven har blivit varmare och varmare (övre grafen), vilket medfört att havsnivån blivit högre och högre (undre grafen).
Rent generellt har det blivit varmare, blötare på vissa ställen men torrare på andra, havsisen i Arktis har minskat, och haven har blivit surare. Man förutspår att alla de här trenderna kommer att fortsätta.
Bilderna visar förväntade förändringar till slutet av seklet för (a) temperatur, (b) nederbörd, (c) höstutbredningen av Arktis havsis och (d) havsytans pH, för ett scenario med kraftigt minskande CO2-utsläpp (vänstra bilderna) och för ett scenario med kraftigt ökande utsläpp (högra bilderna).
Den enklaste sammanfattningen av jordens framtid finns i en graf när man tagit den fortsatta ökningen av atmosfärisk koldioxid mot den troliga temperaturökning detta kommer att medföra, med felmarginaler och med olika utsläppscenarion.
Vi kan inte längre säga att vi inte vet vad vi gör - den ursäkten är ej längre tillgänglig. Människan har förändrat klimatet genom utsläpp av växthusgaser och fortsätter förändra klimatet genom utsläpp av växthusgaser. Om detta råder i princip ingen tvekan. Det uttrycks bra i den här bilden från Climate Reality Project.
Nu vet vi hur det ligger till, bättre än någonsin förut. Vill vi ha det så här?
Diskuterar IPCC "peak oil" i sina framtidsprognoser, eller bygger dessa på "business as usual" (fortsatt tillväxt)?
SvaraRadera/ Stefan
För bakgrunden till de olika scenariorna (RCP) i AR5 se tex Skeptical Science
RaderaÄr det modellberäkningar som kalibrerats med den uppvärmningspaus som vi nu har som presenteras ovan. Noterar att osäkerheten är stor-även för den tid som passerats.
SvaraRaderaTidigare modeller har missat dagens temperaturer grovt-varför lita på de nya?
Läs inlägget om "uppvärmningspausen" så får du kanske svar på dina frågor.
Raderahttp://uppsalainitiativet.blogspot.se/2013/09/el-nino-la-nina-och-uppvarmningspausen.html
Läs även här om temperaturtrenden senaste 15 åren:
Raderahttp://www4.lu.se/klimatportalen/press/ipcc/klimat-i-fokus-2-de-senaste-15-aarens-global-medeltemp
Jag tycker det är fascinerande att IPCC nu verkar mer säkra än någonsin på sina resultat, samtidigt som massmedia i Sverige börjar vela, te x köpa myten om uppvärmningspausen. Kan journalister inte läsa?
SvaraRaderaHar det de senaste åren skett någon revolutionerande metodutveckling jag missat för hantering av mätfel som gör att de helt går att eliminera? Ursäkta sarkasmen men jag blir lite nyfiken med tanke på storleken på vissa enheter.
SvaraRaderaAnonym 13:39, kan du precisera din fråga? Vilka resultatredovisningar och vilka enheter är det du avser?
RaderaVet inte om det är det Anonym undrar över, men själv undrar jag.
RaderaFörändringen ligger totalt i spannet 0.8 grader. En väldigt bra sensor för temperaturmätningar ligger idag på en tolerans av +/- o.3 grader, och det är bara den nakna sensorn. På 1850 talet är jag ytterst tveksam till att man ens nåde i närheten av det, kan man ha legat på +/- 2-3 grader då.
Hur har man hanterat det genom tiden?
Jag undrar helt ärligt.
Den terminologi som uttrycker säkerhet är inte helt lätt att förstå. T.ex. har jag inte så klar bild själv upptäckte jag. Man pratar om två distinkta begrepp: Confidence och Likelihood (från AR4) och båda defineras med värden i intervallet [0,1].
SvaraRaderaStandardtermen 'Likelihood' brukar defineras som sannolikheten för en viss konfiguration av modellens parametrar givet observationerna, och används t.ex. i påståendet att:
"It is extremely likely that more than half of the observed increase in global average surface
temperature from 1951 to 2010 was caused by the anthropogenic increase in greenhouse gas
concentrations and other anthropogenic forcings together."
'Extremely likely' defineras som 95-100% och har tolkats av många som 95% säkerhet. Men vad menas egentligen med intervallet?
1. Experternas olika bedömningar ligger däremellan
2. Samlade bedömningen pendlar däremellan "från dag till dag"
3. Samma som att den samlade bedömningen är 97.5%
Och hur kommer sedan 'Confidence' in i det hela?
Min bästa tolkning är att 'Confidence' är hur säker man är på själva modellen, vilket motsvarar hur volatil bedömningen av 'Likelihood' är (för ett visst resultat), alltså i princip hur mycket man kan förvänta sig att den ändrar sig med framtida rapporter. Dessutom borde alt 3. ovan gälla. Men i så fall överlappar användandet av likelihood-intervall begreppet 'confidence' på ett lite ologiskt sätt...
Någon som har en tydlig förklaring eller bra referens?
Några reflexioner om IPCC AR5, som presenterades i fredags
SvaraRadera1. Klimatkänsligheten: (global temperaturökning för en fördubbling av halten växthusgaser)
I förra rapporten angav man ett osäkerhetsintervall av 2 C till 4,5 C. Idag har man breddat detta intervall till 1,5 C till 4,5 C. Men väntevärdet är detsamma nämligen 3 C.
“Equilibrium climate sensitivity is likely in the range 1.5°C to 4.5°C (high
confidence), extremely unlikely less than 1°C (high confidence), and very unlikely greater than 6°C (medium confidence). The lower temperature limit of the assessed likely range is thus less than the 2°C in the AR4, but the upper limit is the same.”
Utsläppsscenarier:
I den förra rapporten angav man 40 scenarier, som var kritiserades av en del forskare t.ex Mikael Höök i en publicerad artikel i år, eftersom man inte beaktade utvinningshastigheten av tillgängliga fossila resurser. Nu har man ersatt dessa med 4 scenarier. I det bästa scenariet antar man utsläpp av koldioxid fram till 2100 av storleken 1500 Gt. Idag släpper vi ut 30 Gt per år. Detta innebär att vi kommande 87 år kommer att släppa ut i medeltal hälften av vad vi gör idag. Temperaturhöjningen blir då 2 C. I det sämsta scenariet blir motsvarande utsläpp 6300 Gt d.v.s. i medel 72 Gt d.v.s. 2,5 ggr så mycket som vi gör idag. Temperaturhöjningen blir 4,5 C.
Mina synpunkter:
Begränsningar i utvinningshastigheten av fossila reserver gör det nog omöjligt att öka utsläppen av koldioxid med en faktor 2,5 i medel. Om utsläppsökningen är linjär släpper vi år 2100 fem gånger så mycket som idag vilket verkar orimligt. Min slutsats av detta är att om man inte kan minska osäkerheten i klimatkänsligheten, vet man inte vart temperaturen tar vägen nästan oberoende av hur mycket fossila bränslen vi eldar. Sen är det naturligtvis bra att minska utsläppen av många skäl.
Tack Lars-Eric för denna sammanfattning. Jag har inte hunnit läsa SPM men om det är enligt vad du skriver ovan så kan man konstatera att IPCC fortfarande har fullständigt orealistiska scenarier utan förankring i peerad litteratur. Det kan måhända ta några år att öka utvinningen av fossil C till 2,5 gånger dagens produktion? Beaktar man detta kanske utvinningen i slutet av seklet måste vara 5 gånger högre än dagens för att nå upp till de 6300 Gt... För mig är detta obegripligt! Man har enorma problem att ens öka dagens utvinningstakt av olja trots extrema oljepriser. Jisses...
RaderaFör att förutgå UIs svar så kan denna tråd vara bra att läsa: http://uppsalainitiativet.blogspot.se/2009/11/finns-det-nog-med-fossila-branslen-for.html
Gustav,
SvaraRaderaDet finns en mycket utförlig sammanställning av artiklar som studerar möjliga utsläpp av koldioxid från fossila bränslen med beaktande av fossila reserver, Depletion of fossil fuels and anthropogenic climate change – a review, Mikael Höök, Tang Xu, 2013.
http://uu.diva-portal.org/smash/get/diva2:561259/FULLTEXT06.pdf
Sammanfattningsvis läser jag den så att det finns inga studier, där man beaktar begränskningar i resurser, som visar möjliga maximala årliga CO2-utsläpp över 60-70 Gt, d.v.s. drygt det dubbla mot idag, då med en maxproduktion vid mitten av seklet. De sammanlagda utsläppen under detta sekel blir då max 4000 Gt vilket motsvarar scnariet IPCC RPC4.5 med en temperaturökning av 2,5 C år 2100. De beräknade temperaturökningen kan variera mellan 1,2 C till 3,7 C enligt IPCCs osäkerhet i klimatkänsligheten.
Bruten länk till IPCC
SvaraRaderaTack, fixat!
RaderaPatrik och Olle,
SvaraRaderaTack för ett informativt bloggår.
I flera inlägg har ni och vi kommentatorer diskuterat fossila reserver. Speciellt har kommentarerna gällt att IPCC inte beaktat den geovetenskapliga forskningen vid val av utsläppsscenarier. Här finns en sammanställning av denna forskning http://uu.diva-portal.org/smash/get/diva2:561259/FULLTEXT06.pdf
Ni har i bloggen också uttryckt viss kritik av Kjell Alekletts debattartiklar i denna fråga. Idag har Kjell i sin blogg diskuterat utsläppsscenariet RCP8.5 och kommer att i sin nya bok också diskutera de övriga tre.
Patrik och Olle,
SvaraRaderaEnligt Kjell Alekletts blog https://aleklett.wordpress.com/2016/07/27/5051/ är Kjells nya bok om olja, kol och gas under tryckning och kommer att släppas i augusti. Den har titeln "En värld drogad av olja". I Uppsalainitiativets blogg har vi vid flera tillfällen diskuterat utvinning av fossila reserver kontra IPCCs utsläppscenarier.
Kjell skriver i trailern till sin bok:
"Samtliga av IPCC godkända klimatscenarier, RPC-scenarierna, kan inte bli verklighet. Är detta världens största forskningsskandal?"
Den förra boken "Peaking at peak oil" utgavs 2012. Det ska bli intressant att se om fossilbränsleutvinningsforskningen har kommit fram till nya prognoser sedan den förra boken, speciellt vad gäller skifferolja, eftersom Kjell i mellantiden bland annat har varit gästprofessor vid University of Texas och där studerat skifferolje- och skiffergasproduktion.
"Samtliga av IPCC godkända klimatscenarier, RPC-scenarierna, kan inte bli verklighet. Är detta världens största forskningsskandal?"
SvaraRaderaMenar du/Kjell/ möjligen att inga av dessa kan bli verklighet? Att samtliga skulle kunna förverkligas är naturligtvis helt uteslutet.
I vilket fall som helst är det till föga tröst om fossilbränslena tryter snabbt. Det ger ju andra störningar som kortsiktigt kan vara illa nog.
Mats,
SvaraRaderaJag vill gärna tydliggöra att det Kjell Aleklett diskuterar är utsläppsscenariorna av koldioxid d.v.s. RCP2,6 RCP4,5 RCP6.0 och RCP8.5 men inte vilken temperaturökning dessa skulle åstadkomma, det är ju inte hans område och han har därför inte haft någon synpunkt på IPCCs beräkningar, enligt vad jag har läst. I sin blog ( https://aleklett.wordpress.com/2015/12/14/cop21-jubilation-in-paris-but-the-numbers-they-presented-did-not-correspond-with-reality/ ) har han tidigare avfärdat utsläppsscenariot RCP8,5 som orealistiskt. Vi får se vad hans bok säger om de övriga.
Min egen uppfattning om möjliga koldioxidutsläpp är att det är troligare att geovetarna kommer närmare sanningen än ekonomerna, och jag har beskrivit den i mitt svar till Gustav i oktober 2013 i denna tråd. Jag säger där att utsläppsscenariot RCP4.5 verkar möjligt. IPCCs bästa bedömning av temperaturhöjningen är i detta scenario 2,5 C med ett 66 % konfidensintervall på 1,2 C till 3,7 C. Om vi vill vara hyfsat säkra på att nå tvågradersmålet borde vi sträva mot RCP2.6. Att vara hyfsat säker på att nå 1,5 C, i beaktande av den stora osäkerheten i jämnviktsklimatkänsligheten, är väl knappast möjligt längre utan koldioxidinfångning.
Lars-Eric, jag blev bara lite undrande över formuleringen. Jag förmodar att Kjell hävdar att inget av dessa scenarior kan förverkligas. Säger han det är det förmodligen riktigt. Men det är väl hastigheten av utsläppen han då avser. Eftersom det tycks vara de totala, integrerade utsläppen som i slutändan bestämmer temperaturökningen, så är takten av utsläppen i mitt tycke inte så intressant. Det finns mer fossilt kol än vad som är tillrådigt att förbränna.
SvaraRaderaOch, om peak-oil och peak-kol skulle ge ett tvärt, oplanerat, slut på fossilenergiepoken, så skulle det givetvis ha stora och inte särskilt trevliga effekter.