Forskare, vetenskap och politik

Tamsin Edwards är en klimatforskare som bl a driver den intressanta bloggen All Models Are Wrong. Hon har också varit aktiv med att debattera mot klimatförnekare. I ett inlägg på Guardian-bloggen "Political Science" manar hon klimatforskare till försiktighet när det gäller att uttala sig om hur vi politiskt ska bemöta klimathotet.

I believe advocacy by climate scientists has damaged trust in the science. We risk our credibility, our reputation for objectivity, if we are not absolutely neutral. At the very least, it leaves us open to criticism. I find much climate scepticism is driven by a belief that environmental activism has influenced how scientists gather and interpret evidence. So I've found my hardline approach successful in taking the politics and therefore – pun intended – the heat out of climate science discussions.

Jag håller delvis med om detta. Vi på Uppsalainitiativet är visserligen själva inte klimatforskare (även om några av oss sysslar med relaterade saker, och kanske någon av oss rent av kan räknas dit), men vi håller ändå en låg profil gällande politiska frågor på vår blogg.

Man måste göra skillnad på två saker:

1. Att det finns ett problem, dvs att fortsatt ohämmad fossil bränsleanvändning kan påverka klimatet på ett sätt som utsätter människor och resten av biosfären för stora risker.
2. Vad man bör göra för att åtgärda detta problem, t ex utsläppsskatter eller utsläppshandel, vem som ska genomföra dessa åtgärder, och hur problemet ska vägas mot andra behov.

När det gäller punkt 1, så är det något som klimatforskare inte bara kan, men också bör uttala sig om. Det hade varit omoraliskt att hålla tyst om problemet. Det är viktigt att beslutsfattare och medborgare är korrekt informerade (även om detta inte alltid räcker till för att få dem att agera).

Beträffande punkt 2, så ligger det generellt utanför klimatforskarens speciella kompetenser, så om man uttalar sig där så gör man det snarare som medborgare än som forskare. Man kan visserligen vara betydligt bättre insatt i de politiska aspekterna än den genomsnittlige medborgaren, men man är inte expert på samma sätt som i punkt 1, och dessutom handlar politik inte bara om fakta utan även (och framför allt) om värderingar.

Och visst kan det finnas en risk att man anses mindre trovärdig inom punkt 1 om man uttalar bestämda uppfattningar om punkt 2. Det är en avvägning som var och en får göra.

Men är det verkligen så enkelt att om klimatforskare inte uttalar sig om politik (punkt 2) så kommer "klimatskeptisismen" att försvinna? Tyvärr inte. "Klimatskeptisismen" bottnar i sig själv till stor del i politik och ideologi. Det är uppenbart för varje intelligent betraktare. Och "klimatskeptikerna" är inte emot vissa typer av åtgärder: de är emot att vi gör något alls. Därför kan de inte ens acceptera punkt 1.

Eftersom "klimatskeptikerna" själva till stor del drivs av politik och ideologi, så faller det sig naturlig att anklaga klimatforskarna för samma sak. Detta gäller inte bara klimatforskningen, utan även andra vetenskapliga frågor  med potentiella politiska implikationer, som sambandet mellan rökning och cancer.
Till exempel, tobaksindustrin lät 1993 distribuera en handbok för förnekare: Bad Science. Den hade detta välbekanta budskap:

Alltför ofta manipuleras vetenskapen för att uppnå en politisk agenda.
Statliga myndigheter ... förråder allmänhetens förtroende genom att bryta mot principerna för god vetenskap pga en önskan att uppnå politiska mål.

Vi på Uppsalainitiativet har i stor utsträckning hållit oss ifrån politiska diskussioner, men ändå anklagas vi ofta av "skeptiker" att vara politiska aktivister. Samma skeptiker är ironiskt nog själva ofta väldigt ivriga att exponera sin egna politiska uppfattningar.

Så tyvärr tror jag inte att det skulle hjälpa så mycket om klimatforskare höll en låg politisk profil (vilket många av dem redan gör).