8 apr. 2009

Stockholmsinitiativet åter på SvD Synpunkt

För en dryg månad sedan undertecknade en grupp om 10 företrädare för Stockholmsinitiativet en insändare i Svenska Dagbladet med rubriken Ingen enighet om klimatlarmen (samma text figurerade senare i en rad landsortstidningar). Mitt svar i samma forum provocerade fram ytterligare ett inlägg från Stockholmsinitiativet på SvD Synpunkt den 7 april, denna gång med rubriken Nutida vädertrender inte på något sätt onormala. Jag avser inte fortsätta detta tämligen fruktlösa utbyte av insändare och avbryter härmed, men som kompensation vill jag ändå här bjuda på några korta reflektioner kring Stockholmsinitiativets senaste inlägg. Skribenterna levererar som vanligt ett brett spektrum av osammanhängande synpunkter; låt mig nöja mig med att kommentera två av dem.

1. Behagligare klimat

I det senaste inlägget från Stockholmsinitiativet får vi bl.a. veta att det "på 1800-talet inträffade flera missväxtperioder [till följd av kallt klimat] i Skandinavien. Oavsett mekanism kan uppvärmning förväntas ge behagligare klimat".

Här kommer man att tänka på den svenske kemisten Svante Arrhenius, en av de riktigt stora pionjärerna när det gällde att förstå växthuseffekten som fenomen. I sitt banbrytande arbete från 1896 tillåter han sig en liten utvikning om vad mänsklig fossilbränsleförbränning kan komma att innebära för klimatet. Kanske kan denna så småningom komma att leda till att vi luttrade nordbor får ett något mindre bistert klimat? Han höll dock detta för osannolikt, främst då han inte kunde förutse 1900-talets explosionsartade ökning av koldioxidutsläpp.

Vad jag vill framhålla här är inte Arrhenius missbedömning, utan hans snävt nordiska perspektiv på frågan om klimatförändringar. Men vi är ju alla (inklusive en vetenskaplig gigant som Arrhenius!) barn av vår tid, och jag menar att det vore anakronistiskt att kritisera honom alltför hårt för detta. Desto mer anmärkningsvärt är att de enligt egen utsago så välinformerade debattörerna i Stockholmsinitiativet i detta nådens år 2009 anlägger samma snävt nationella perspektiv.

Måhända har de rätt i att en uppvärmning innebär att vårt svenska klimat blir "behagligare". Det är rentav rimligt att tänka sig att vårt jordbruk och vår turistnäring kan komma att gynnas, åtminstone till en början. Men lyfter vi blicken och betraktar exempelvis medelhavsområdet, eller tropikerna, blir bilden en annan. Här innebär inte uppvärmning att klimatet blir "behagligare". Däremot innebär det på många håll sinande färskvattentillgångar, skenande skogsbränder, och massutrotningar till följd av att många arter inte hinner anpassa sig och migrera i samma takt som klimatzonerna förskjuts. Stora delar av exempelvis Bangladesh riskerar att sättas under vatten till följd av den havsytenivåhöjning som i sin tur följer av havets termiska expansion och av Grönlandsisens begynnande avsmältning. Det är inte säkert att Stockholmsinitiativets debattörer alldeles ostört kommer att kunna njuta av den behagliga solen i Stockholms skärgård i en värld av social oro och klimatflyktingströmmar som kan komma att omfatta hundratals miljoner individer.

2. Koldioxidens klimatkänslighet

Vidare får vi i Stockholmsinitiativets insändare veta att "en fördubbling av koldioxidhalten från nuvarande nivå motiverar med referens till fysikens lagar och den ringa observerade uppvärmningen under 1900-talet ett framtida bidrag på mindre än en grad". Denna passage grundar sig av allt att döma på en uträkning av en av undertecknarna Stockholmsinitiativets medlemmar, Gösta Walin, professor emeritus i oceanografi vid Göteborgs universitet.

Den atmosfäriska koldioxidens bidrag till uppvärmningen är approximativt logaritmisk, vilket gör det naturligt att tala i termer av koldioxidens klimatkänslighet, definierad som den temperaturhöjning som en fördubbling av atmosfärens koldioxidhalt resulterar i. Två gånger har jag sett Gösta Walin i föredragsform presentera sin egenhändigt uträknade back-of-the-envelope-uppskattning - första gången på Chalmers i december 2007, och andra gången vid en beryktad debatt på Ingenjörsvetenskapsakademien i januari 2009 (den senare såg jag dock bara i efterhand, på video).

Walins metod är att jämföra den uppvärmning vi sett under 1900-talet med koldioxidhalten i början och slutet av seklet, anpassa en logaritmisk kurva, och extrapolera för att få fram vad en fördubbling innebär. Tankegången är i grund och botten sund, men som alltid annars behöver man vara uppmärksam på komplicerande faktorer som kan göra att resultatet blir missvisande.

På denna punkt fallerar Walin grovt. Med berått mod ignorerar han två faktorer som har avgörande inverkan på resultatet. För det första bär klimatet på en stor inneboende tröghet, som innebär att vi är långt ifrån att ha nått något jämviktstillstånd svarande mot den nuvarande koldioxidhalten. Ökningen i koldioxidhalt har gått så fort att uppvärmningen hamnat på efterkälken, och om man inte efter bästa vetande och förmåga korrigerar för det så leder det Walinska uträkningsförfarandet till en grov underskattning av klimatkänsligheten.

För det andra tar Walin inte någon hänsyn till effekten av våra utsläpp av aerosoler, som har en nedkylande inverkan på klimatet. Detta döljer en stor del av den uppvärmning som skett till följd av ökad växthuseffekt, och bidrar alltså även det till att Walins beräkning kraftig underskattar koldioxidens klimatkänslighet.

Dessa saker påpekades för Walin vid ovan nämnda Chalmersseminarium. Han låtsades då som om det regnade, tills någon i publiken påminde honom och avkrävde ett svar på ett sätt som inte gick att ignorera. Walin ryckte då på axlarna, fyrade av ett charmerande leende, och sade "Tro't den som vill!". Och vid IVA-debatten ett drygt år senare återkom han alltså med sin ursprungliga uträkning, i oförändrat skick.

Om "Tro't den som vill!" vore ett giltigt vetenskapligt argument skulle Walin kunna publicera sin revolutionerande uträkning i lämplig vetenskaplig tidskrift. Istället åker han land och rike runt och presenterar sin uträkning för en publik som han hoppas skall vara mer godtrogen än de klimatforskare som han i första hand borde försöka övertyga. Detta kan bara kallas charlataneri, men är dessvärre ack så typiskt för Stockholmsinitiativets sätt att arbeta.

21 kommentarer:

  1. Mera Mera Mera !

    SvaraRadera
  2. Jag har skickat in ett svar till SvD fast då fokuserat på den sista punkten i inlägget, den där om självsvängningar i klimatmodeller som när jag frågade visade sig härröra från en figur över vintertemperaturen i norra Europa. Temperaturer som varierar lika mycket i verkligheten och alltså inte är någon artefakt i en bristfällig modell.

    SvaraRadera
  3. Lars Karlsson8 april 2009 15:54

    Tack Thomas!
    Det var bara 3 veckor sedan som det påpekades för Stilbs att modellen i fråga handlade om vintertemperaturen i norra Europa:
    http://biologyandpolitics.blogspot.com/2009/03/olle-haggstrom-star-upp-mot.html
    Stilbs ursäktade sig med att han hade läst fel. Den ursäkten håller knappast den här gången.

    SvaraRadera
  4. Lars Karlsson8 april 2009 16:12

    Hos SMHI kan man se hur medeltemperaturen i Sverige varierar från år till år för varje årstid.
    Så 3-4 graders variation på vintern i Nordeuropa verkar inte så orimligt.

    SvaraRadera
  5. Man skulle också kunna fråga sig hur ovanlig den senare tidens höga temperatur är...

    SvaraRadera
  6. Intressant Lars, jag visste inte att han dragit upp den där figuren förut och redan då fått på nöten. Trovärdigheten hos de här gossarna är inte så stor.

    SvaraRadera
  7. Lars Karlsson8 april 2009 17:18

    Det handlar om rent och skärt bondfångeri.
    Och där ser man hur mycket Stilbs "ursäkt" var värd.

    SvaraRadera
  8. Är grundutbildad (civ.ing) och ej forskare och måste bara belysa vilken enorm skillnad det är på Olles välskrivna lättlästa logiska inlägg och Stockholmsinitiativets insändare som till och med jag finner fulla av logiska felslut och tveksamma sammanblandningar. All heder till Olle (man måste köpa din bok)!

    SvaraRadera
  9. Peter Stilbs8 april 2009 20:31

    Thomas Palm - jag fick aldrig något svar på theclimatescam-bloggen:

    Tror Du verkligen på att det ligger verklighet i en klimatmodells förutsägelser för Sverige där saker går upp och ned +2C och -2C ?

    Modellen går upp och ned därför att den är instabil (och gravt ofullständig) - verkligheten går upp och ned av verkliga orsaker.

    Inbilla mig inte att modellen visar realistiska fluktuationer av verkligheten.

    SvaraRadera
  10. Stilbs:
    Jag kan rekommendera detta inlägg som bland annat tar upp om varför modellerna har variationer (Tex. under rubriken:
    "Varför är det vågor i resultaten från modellerna?". Det är faktiskt just därför att de beskriver framtida väder. Inte i första hand för att de är ofullständiga. En perfekt simulering skulle även den bli olika för varje (icke helt identisk) körning just för att det simulerar verklighetens väder.

    SvaraRadera
  11. Peter Stilbs, jag konstaterade på Climate Scam att vidare diskussion var meningslös något som du bara bekräftar här. Du är så övertygad om att klimatmodeller är fel att inte ens när de stämmer med verkligheten kan du erkänna att det beror på något annat än en ren slump. Att fråga om källa för denna tro är också meningslöst eftersom du visat att du förvanskar innehållet i dessa för att passa dina egna syften.

    Min insändare kom f.ö. in i SvD idag.

    SvaraRadera
  12. Peter Stilbs9 april 2009 08:38

    Thomas - grattis till insändaren i SvD - men sök inbilla mig att oscillationerna i modellerna återpeglar verklighet, och har predikationskraft. Tag Nature-arbetet - där var tre kurvor med samma modell , som gav helt motsatta resultat som varierade upp till 4 grader på 20 år.

    Skillnaden ?

    Jo "starttillståndet" - som INTE låg i framtiden. Man visste starttillståndet - förutsägelsen och facit fick man inte se.

    Som jag frågade Dig på TCS häromdagen: Sveriges årsmedeltemperatur varierar naturligt också 4 grader. Vilken av Rummukainen's modeller förutspår, bättre än slantsingling, hur det blir nästa år ?

    Glad Påsk alla - vi får hoppas att Pär Holmgrens och Madeleine Westin's kollegor inte har en lika felaktig prognos som för måndag-torsdag innevarande vecka.

    SvaraRadera
  13. Jaha, Peter, det var skillnaden mellan väderprognoser och klimatprojektioner du inte förstått. Som tur är har vi ett inlägg om detta.

    Så nu kan du vara lugn, det hela var bara ett litet missförstånd från din sida.

    Glad Påsk!

    SvaraRadera
  14. Peter, skall det vara så svårt för en professor att förstå skillnaden mellan att kunna förutsäga ett systems statistiska egenskaper och att få det i detalj rätt?

    Att beräkna exakt vilka banor lågtrycken skall ta ett visst år så att man får temperaturen rätt, det är som att förutsäga enstaka kast när man singlar slant. Det är inget man ens försöker göra.

    När man gör olika körningar så får man lite olika resultat för varje år, men trenden och spridningen kring denna är densamma. Detta är va modellerna försöker beräkna och vad de lyckas rätt hyfsat med.

    Det är inte ens så att man "vet" starttillståndet. I klimatmodeller bryr man sig inte om att matcha starten med uppmätt väder vid någon speciell tidpunkt.

    Allt det här har du hört förr, men jag har ett intryck av att du är så övertygad i din tro att du vägrar lyssna på argument som inte passar dig.

    SvaraRadera
  15. Peter Stilbs9 april 2009 14:47

    Thomas & Erik - ja modellerna FÖRSÖKER spå framtiden - men hittills lyckas de egentligen inte alls. Dessutom är de så ofullständiga, och medtagna parametrar är ofullständigt kända och problemet så komplext att man inte kan tillskriva simuleringarna någon trovärdighet alls.

    Väder kan man däremot förutsäga några dagar framåt i tiden med fysikens lagar - dvs de ekvationer som sammanställdes av Bjerknes för ca 100 år sedan.

    I övrigt fungerar prognosen : Det blir samma väder i morgon som i dag förvånansvärt väl. ;-)

    Varken klimat- eller vädersimuleringar går tyvärr att göra baklänges i tiden - därför att ekvationerna omedelbart divergerar.

    Så man kan inte verifiera/validera bakåt - bara fantisera framåt. Men alltför många tappar perspektiv på fantasi och verklighet.

    SvaraRadera
  16. Magnus/Anders:

    Varför förnekar en professor som Gösta W. klimathotet trots sin titel och kan hans titel dras tillbaka om han så uppenbart bryter mot allt vetenskap innebär? Är han dum i huvudet eller begriper han inte?

    Snälla, förklara!

    SvaraRadera
  17. Anonym:
    Jag vill inte spekulera i Gösta Wallins tankar eller skäl. Hans argument är dock mycket svaga.
    Vad gäller risker för hans titel är det nog mikroskopiska. Var och en får forska/publicera hur underligt som helst, speciellt en emeritus som ju inte har organisatoriskt ansvar. Den akademiska friheten är, och ska vara, mycket stor. Har någon emeritus blivit av med sin titel någonsin?

    SvaraRadera
  18. RealClimate har en bra beskrivning av väder och klimatmodeller samt studier av modellers resultat.
    Intressant är även denna studie av Hansens gamla modell från 1988 (När Cray-2 var världens snabbaste dator med en prestanda som en hygglig hemdator idag). Dagens modeller är betydligt fysikaliskt avancerade och har betydligt bättre upplösning.

    SvaraRadera
  19. Här har vi Recent Climate Observations Compared to Projections" av Rahmstorf m fl från 2007. Slutsats:
    Previous projections, as summarized by IPCC, have not exaggerated but may in some respects even have underestimated the change, in particular for sea level.

    SvaraRadera
  20. Sent omsider såg jag "debatten" på IVA. Trist men belysande att refferenser från "skeptiker" håll praktiskt taget är frånvarande. De håller krampaktigt kvar i forskning från det sena 90-talet. Trist oxå att en mobb av skeptiker gör allt för att förstöra varje försök till debatt.

    Appråpå manns sk. falsarium. Varför sätter "skeptikerna" inte tänderna i andra sk. forskningsfusk. Ni kan ju börja gräva i andra forskningsområden där ni kan hitta massor av "fusk". Ja det är klart att det är "fusk" när tidiga, banbrytande arbeten med tiden förbättrats eller helt reviderats. Suck!

    SvaraRadera

Tips: Använd gärna signatur när du kommenterar. Det underlättar samtalet