15 dec. 2009

American Geophysical Union (AGU) höstmöte 2009

Runt 16,000 geo-forskare väntas till mötet som i år äger rum i San Francisco. Det är kul att se hur vetenskapssamhället försöker hänga med i utvecklingen. I år har man bland annat blogglista, twitterfeed och en facebooksida. Det finns många bloggar som kan bli intressanta att följa.

Dessutom kommer man att livesända några av presentationerna från mötet, andra kan ses efteråt. Kanske kan dessa vara extra intressanta:

Wednesday, 16 December
U34A Consequences of an Unusually Long and Deep Solar Minimum I
Moscone South, Gateway Ballroom, Room 103
1600h

Eftersänds:
H22A – Langbein Lecture*
Moscone South, Gateway Ballroom Room 104, 1020h
Water, Weather, and Climate in Our Future: What Can We Know?
Presented by John C Schaake, NOAA/National Weather Service (retired), Annapolis, Maryland, USA

A23A Bjerknes Lecture*
Moscone South, Gateway Ballroom, Room 103, 1340h
The Biggest Control Knob: Carbon Dioxide in Earth's Climate History
Presented by Richard B. Alley Earth and Environmental Systems Institute, Pennsylvania State University, University Park, Pennsylvania, USA
C24A Nye Lecture

Moscone South, Gateway Ballroom, Room 103, 1700h
Arctic Hydrology and the Role of Feedbacks in the Climate System
Presented by Larry D. Hinzman International Arctic Research Center, University of Alaska Fairbanks, Fairbanks, Alaska, USA

Personligen tycker jag att detta ska bli intressant:
P32B Sagan Lecture
Moscone South, Gateway Ballroom, Room 104, 1020h
Life at the Common Denominator: Mechanistic and Quantitative Biology for the Earth and Space Sciences
Presented by Tori Hoehler NASA Ames Research Center, Moffett Field, California, USA

Tips på intressanta föredrag välkomnas!

5 kommentarer:

  1. NASA skriver om nya satellitdata för återkopplingen från vattenånga som presenterades vid mötet.

    SvaraRadera
  2. ErikS>> Ser jag fel eller är nivåerna på "Outgoing Longwave Radiation" högre i de "bälten" på klotet där CO2 är som högst?

    Borde det inte vara tvärtom?

    Tittar man på AIRS-bilderna så ser det verkligen ut som att vattenångan sammanfaller nästan perfekt med de områden som har lägst nivåer på utstrålning - medan CO2 är som högst utanför dessa band?
    Är inte det konstigt?

    SvaraRadera
  3. Patirk,

    Nej det behöver inte vara konstigt.

    SvaraRadera
  4. Magnus W>> Men det kan vara konstigt - eller?

    Vad sägs om denna tankegång:
    1. Vatten i flytande (och kanske även i kondenserad form?) form absorberar CO2 - ja?
    2. Vatten i atmosfären växlar ständigt och kaotiskt mellan ånga, kondenserat (moln) och flytande (regn).
    3. En viss del vatten kommer alltid att vara flytande eller kondenserat i de delar av atmosfären där luftfuktigheten är tillräckligt hög.
    4. Borde då inte denna del av vattnen som är flytande (och ev. även den kondenserade delen?) absorbera CO2?

    Skulle det kunna vara en förklaring till varför CO2-halten är låg där luftfuktigheten är hög och vice versa?

    SvaraRadera
  5. Förresten Magnus (och övriga på UI), brukar det inte sägas att vetenskapliga framsteg nås enbart när kollektiven ständigt försöker kullkasta rådande konsensus genom att man ständigt ska försöka falsifiera det man hittills kommit fram till?

    Ert standardsvar på den frågan brukar väl vara: Jo, men då måste något nytt först komma fram som kan stödja sådana falsifieringsförsök.

    Nåväl, detta måste väl vara ett lysande tillfälle, med tanke på nytt material från AIRS, att ge er på rådande teorier och försöka falsifiera dem - eller?

    Bara en sådan sak som att CO2 inte är en "väl blandad gas i atmosfären, vilket man tidigare trott" borde väl väcka alla vetenskapsvänners undersökningsiver?

    SvaraRadera

Tips: Använd gärna signatur när du kommenterar. Det underlättar samtalet